Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 123 Öckerö hamn. obs. Slipstenen på skutmaskinen* för knivslipning.
Från 299 kr
Stålmarin AB, båtvarv i Lindome, år 1984. "En "Roaring 41" på väg till uppställningsplatsen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Hallnäs sjöbodar 7/4 1957. På sydspetesen av Hallnäs udde finns fem sjöbodar, varav den längst i söder är uppförd av kalksten och trä. I anslutning till de befintliga bodarna finns flera äldre sjöbodtomter idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om bodarna, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, sju meter högt, med smalare, rundad överdel. Det till storleken imponerande byggnadsverket uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkningen för "Hallnäskärringen". Strax söder om udden finns Hallnäs läge, platsen för en tidigare hamn, som är övergiven sedan 1800-talet. Källa: Svenska Pärlor - Öland (Svenska turistföreningen och Länsstyrelsen i Kalmar län)
Oskar II:s jakt Drott. Möjligen är bilden tagen i Borgholm 1902 under den resa kronprinsparet Gustav och Victoria företog på jakt efter en plats att anlägga en bostad som skulle vara mer tjänlig för Viktorias luftrör än Stockholms slott eller Tullgarn. Det var under denna resa man fann platsen för Solliden. Fartyget för unionsflagga.
Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Johan Bengtsson äldre man, vilar sig sittande på relingen till av en flatbottnad träeka med fisklådor och ankare i. Båten var ilandfluten. Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vanna att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Trappmonter utställning "Pausbild" Reklambilder tagna av Erik Carlstedt för varvet Albin Marin på 70-talet.
Cykeltävling för barn på Rotundan den 30 maj 1950
Linköpings hamn 1902. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III) som vid tiden gick på traden Stockholm-Linköping. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över ån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Prominenta passagerare har precis anlänt Kåreholm på Vikbolandet. Bilden är daterad 1923 och sannolikt påträffas i bilden greveparet Hakon och Andréa Mörner. Vid tiden disponerade de närmare bestämt herrgården, som för övrigt ägdes av sterbhuset till Louise Mörner. Bland de resande kan man under alla omständigheter uppfatta grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg. Orsaken till sammankomsten kan vi här endast spekulera kring. Möjligtvis önskade sällskapet manifestera att det gått 100 år sedan godsets huvudbyggnad stod färdig.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Från fiskehamnen har Karl Olsson och sonen Albert med jullen farit till Väster i vika och lagt till vid Sniken eller Yttre Snikebryggan, där fåren tas ombord för att föras över till sommarens betesholme, Kongsö. I bakgrunden bebyggelsen på halvön Kattholmen. De tolv fåren, 4 gamla tackor och 8 ungdjur, ryms nätt och jämt mellan tofterna. Gamla Karl Olsson håller dem lugna med bröd under överresan.
Passagerarångfartyget Nya Kinda stävar fram på sin färd mot Horn i sydligaste Östergötland. Hon var byggd på Mälarvarvet i Stockholm 1896 och gick från nämnda år i trafik på sträckan Linköping-Horn. På bilden har fartyget passerat Stångebro för vidare färd mot Tannefors.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå Piteå Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.