Servett i linnedamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Invävt IIWL, kommer från Ångermanland.
Från 299 kr
Duk i linnedamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Duken har tillhört Anna Margareta Wallin, gift med kronolänsman Lindberg i Meja, Ångermanland.
Nordiska Kompaniet. Tonårsmode 1950. Flicka i grå, utsvängd kappa med dubbla knapprader och knappar vid fickorna. Krage med skinn. Ljus halsduk. Text på baksidan: "Tonårskappa 1950. Grå 'paletå' med skinnkrage. Pris 171:- Flickornas betyg för färg, modell, pris AB?,. Mödrarnas genomsnitt: A."
Utsikt över Trönninge stationssamhälle. Ursprungligen Skåne-Hallands Järnväg, SHJ. Tåget, snälltåg nr 43 består av Statens Järnvägars, SJ B-lok, dubbla resgodsvagnar F1. Godsvagnen bredvid ångloket är en så kallad godsflyttningsvagn, före detta Gä 317. Dessa vagnar användes internt på stationen. TT
Säckställ av tysk modell (dubbla rör) med upphängda påsar. Observera skillnaden i höjd mellan påsarna i stället av svensk typ (till vänster) och i det tyska stället (till höger). Det tyska stället kräver större utrymme (ca 55 mm) i djupled jämfört med ett svenskt ställ eller ett tyskt ställ med ovalrör.
Bräcke järnvägsstation. Stationshuset till vänster och järnvägshotellet till höger. Bräcke kyrka syns i bakgrunden till höger. På spåret syns ett flertal äldre godsvagnar, troligen svängelvagnar med dubbla tvärbalkar, littera SJ K1. Där bakom syns ett flertal kalkvagnar, både med och utan bromshytt.
S:t Nicolai
Duk i bomullsdamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Troligen vävd av fru Ebba Brohäll, född Larsson, (1887-1957) som i sin ungdom arbetade som vävlärarinna på Tyfts folkhögskola på Tjörn. Hon var utbildad bl. a. på Borås Vävskola. Duken i privat ägo.
Vykort, "Gatan, Onsala." Utanför den uppslagna dubbla porten till höger står en liten gosse. Gården Gatan är urprungligen från 1600-talet och det var här kaparen Lasse i Gatan växte upp. Modern Kerstin Larsdotter gifte om sig, efter att Lasses far Anders dött, med överstelöjtnanten J B Callén. Han stod som ägare till sin död 1751. En pietetsfull renovering gjordes omkring 1970 då takmålningar från 1600-talet togs fram och konserverades.
Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered. Verkstaden före sammanbyggningen. Foto från 1955-1957. Utanför byggnaden står ägaren Paul Kristofferssons svarta Volvo PV444 modell A (1950/51) registreringsnummer O 24503. Den har dubbla nummerskyltar pga utdragbar släpkärra. Bilen byttes senare till en av årsmodell 1957. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen. Företagets telefon-nummer var 031-750075.
fotografi
bilder, fotografi, påsiktsbild
Dalskog 64:1
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Man vid skrivbord. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Män i arbete vid pressmaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson o söner interiör av fabriken. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Man i pannrum? Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.