'Bildtext: ''Karl Eriksson & M. L., with seal.'' (Karl Eriksson och Magnus Leijer med en säl) :: 2 män (Magnus Leijer till vänster) stående vid en fångad (skjuten) säl på bryggan tiil landningsstället. Karl Eriksson stående framför en trädörr och båten slymtar i öppningen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5251:1-21, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Från 299 kr
'Bildtext: ''Grottan Amundshålan eller Frilleshillern.'' Bild inifrån grottan och ut genom öppningen. Trädvegetation utanför. :: :: Fotonr. 7046:85-118 indelade som ''Geologiska bilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Snögrottor, 4 december 1965 Man varnar för 'farliga snögrottor' i snöhögarna från snöplogarna. Två pojkar har skyfflat upp en hög med snö bakomstaketet runt gräsmattan. Nu håller den ene pojken på att gräva ur öppningen till grottan medan den andre skyfflar upp mer snö.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Gårdsinteriör. Längst bort i huset mitt för vagnarna i den öppningen, som syns där, var en brunn. En gång drunknade en man där. Det går en källåder genom alla fastigheterna på denna sidan torget. På Thulinstomten, som är nästa tomt, var också en brunn. På Flygarns, som ligger på andra sidan brandgatan från torget, var även en brunn. Det var gott, men lite vatten i de brunnarna.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [Samma bild som SKC6325] Zeiss R-Biotar med den enorma öppningen F:0,85 (stor bländaröppning). Observera brännplanets läge strax bakom den sista linsen. Objektivet används för röntgenfilmning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 137.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema över strålgången föremålfrontlins för ett "torrsystem" (till vänster) och ett "immersionssystem" (till höger). Öppningen för det strålknippe, som tränger in i linsen, är för immersionssystemet avsevärt större. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 899.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Apparatur för indirekt röntgenkinematografi. Efter prof. Dr R. Janker, Agfa Röntgenblätter. Röntgenröret befinner sig bakom den höj- och sänkbara öppningen vid R# L är fluorescensskärmen, K kameran och Sch skyddsplatta. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 888.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 22,5 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Öppningen efter demonterad HVVX P62 E1e. Bilden tagen från plan 22,5 mot reaktorhall. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Porträtt av Johanna Catharina "Kitty" Oxehufvud född Melin (18101874). Sittande i stol med högt ryggstycke. Mittbena, slätt hår uppsatt baktill. Klädd i mörk krinolin och kappa av sidenmoiré med vida ärmar och spets kring öppningen. Örhängen, ring på vänster ringfinger och brosch framtill på klänningen. Lutar sin vänstra arm mot litet bord med blomsteruppsättning i vas. Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Nordiska museet inv.nr 314084. - Portrait of Johanna Catharina Oxehufvud (18101874). Quarter-plate daguerreotype.
port, mur, träd, fotografi, photograph
Masse har gått bakom uthusen och tagit denna bild. T v ser vi magasinet från 1904, en ren magasinsbyggnad var mycket ovanligt då. Därefter skymtar manbyggnaden. Sedan följer ladugårdens södra del med tröskhuset vinklat in åt gården, där öppningen är förbyggd. På ladan har man brutit ner hela dess gavelspets och fört samman denna ladugårdsdel med trösk- och halmhuset, dessutom har man tagit upp en port. I vinkel bakåt står ett stort halmhus? Ändå har man en jättestor halmstack utanför, vilken ser ut att sväva, men det beror på att djur gnagt i sig den nedre delen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Sambandet mellan öppningens diameter och ljusflödet in in kameran. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 65.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Relativa öppningens bestämning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 67.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Verksamma öppningens bestämning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 67.
'Bildtext: ''Grottan Amundshålan eller Frilleshillern.'' Närbild på grottöppningen. Inskriptioner på berget i öppningens ''tak''. :: :: Fotonr. 7046:85-118 indelade som ''Geologiska bilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Skärpedjupet vid "vanlig" fotografering. I den mindre rutan visas hur man beräknar H och I. I=inställningsavståndet, H=storheten. Ur värdet H kan sedan öppningens diameter bestämmas. Grundligare information finns i Handbok 1 sid. 75-76. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 75-76.
Masse har stått inne på lillgården och tagit en bild mot ladugårdskomplexet. I förgrunden ses det nya spjutspjälestaketet med de nya järngrindarna och dess stolpar, ett par små päronträd skymtar i nederkanten. På storgården syns ladugården, som precis har fått nytt foderloft med halmtak, bräderna är ännu inte målade och den lagade putsen under loftet har ännu inte kalkats. Fönstren till fähusen och de nya portarna där sattes troligen i redan 1906. Tröskhuset är kvar, men man har satt igen öppningen mellan stenpelarna, kanske har man här gjort en vagnbod. Man har också byggt på tröskhuset med ett foderloft med spåntak. Vid tröshusgaveln står en bodlänga med okända funktioner, gissningsvis grishus, lammhus, hönshus och dass. T h skymtar ett stort hus med många funktioner som fähus och snickarbod.
En stensättning, anläggning 25, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggningen var en kvadratisk stensättning, 6x6 meter stor innehållande en järnåldersdös samt ett brandlager. Inom stensättningen framkom brända ben, keramik, ett silverhänge, en märla av järn, en bronsnit och ett oidentifierat järnföremål. Brandlagret sträckte sig delvis utanför kantkedjan och i det framkom keramik, två fragment av en bronsfibula, två bronsnålar samt en järnnit. Järnåldersdösen bestod av en stenkista med tre sidor, ca 1x1 meter stor samt en täckhäll. Öppningen var åt söder. Här hittades brända ben, keramik, en troligt vikt av brons samt två oidentifierade järnföremål. Osteologisk analys av benen visade på en individ mellan 35 och 64 år. Datering 735-770 e.Kr. Anläggning 25 finns även med på foto JMF.00318-24.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.