Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet. /2000-08-28, AS.
Från 299 kr
Vita Liljan var en välgörenhetsförening. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Kapten Sigge Flachs samling, Prinshaga, Axvall. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Sofia Pettersson, Folkskollärare i Beateberg, Rö. Rosalie Sjöman,1833-1919, fotograf med egen ateljé, först på Drottninggatan 42 i Stockholm, 1864-1875, senare på Regeringsgatan 6, 1881-1905. Hon hade ett tiotal anställda och kunde så småningom öppna fem filialer i b la Kalmar, Halmstad och Vaxholm. Hon var en av de första och mest framgångsrika kvinnorna i fotobranschen.
Bell-Lancaster-metoden. Metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Andrew Bell och Joseph Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=
Götlunda sn. Garveri i Tidan. Nylén, Anna-Maja, 1912-76, etnolog, dräkt- och textilhistoriker, docent i Uppsala 1957. N. anställdes vid Nordiska museet 1938, förestod Etnologiska undersökningen 1961-65 och var 1:e intendent vid textilavdelningen från 1965. Hon utgav bl.a. standardverket Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut (1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273252
Kolmodin, Olof, 1690-1753. Ppräst och författare, kyrkoherde i Skara stift från 1721. Kolmodins mest personliga arbete var Biblisk Qwinno-Spegel (1-2, 1732-50), där han på hexameter med naiv realism porträtterade kända kvinnor i Bibeln. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=227894
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var M. residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ur- sprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
2001-10-04,AS. Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ur- sprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Karl XIV Johan. Karl XIV Johan, f. 26 jan. 1763, d. 8 mars 1844, kung av Sverige och Norge från 1818 (i Norge kallad Karl III Johan). K., som ursprungligen hette Jean Baptiste Bernadotte, var son till sakföraren Henri Bernadotte och hans hustru Jeanne. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=221983
Drottning Lovisa av Sverige. Lovisa, 1828-71, svensk och norsk drottning från 1859, dotter till prins Fredrik av Nederländerna och Lovisa av Preussen. L:s giftermål 1850 med kronprins Karl, sedermera Karl XV, tillkom på Oscar I:s initiativ och var ett led i hans strävan att vinna insteg i Europas gamla kungahus. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=244858
Norska stadsrådet Berner. Berner, Carl Christian, 1841-1918, norsk politiker (Venstre). B., som var rektor vid den tekniska skolan i Bergen, invaldes 1885 i stortinget, där han vid flera tillfällen spelade en viktig roll i unionsfrågan. Som stortingspresident ledde han stortingets förhandlingar vid unionens sprängning i juni 1905. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=127583
Fröken Anna H. Ch. Petterson på Södra Teatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-03
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.