Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Från 299 kr
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor. Mitt i bild en av två manöverhytter för kranförare till skoporna. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Del av tillbyggnad till Lövsta sopförbränningsanläggning. Tillbyggnaden byggdes vid mitten av 1960 talet och rymde en femte ugn som togs i drift 1965. I bakgrunden syns taket till den gamla sopförbränningsanläggningen från 1907, samt bakom den även den gamla vagnsverkstaden som innan var destruktionsanläggning för slaktavfall och kadaver.
Prins Carl inviger monumentet över danske fältherren Daniel Rantzau den 26 juni 1938. Prinsen står vid minnesstenen med några militärer i bakgrunden. På plats fanns också prins Harald av Danmark. Utöver att vara till åminnelse av Ranzau, som stupade på denna klippa i striden om Varbergs fästning den 11 november 1569, var tanken också denna som prins Carl uttryckte vid avtäckningen: "Men måtte också vår gemensamma minnessten i alla tider kunna bära vittnesbörd om att fred råder och alltid skall råda mellan Danmarks och Sveriges folk."
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Kontakt-kille som skriver brev, 4 mars 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en ljus, randig skjorta med en mörk virkad slips och mörka byxor. Han har en kortklippt frisyr. På mannens vänstra ben sitter det en pojke som är klädd i en långärmad skjorta och mörka byxor. Till vänster på bilden ser man en bokhylla. Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det endast "John Kennedy" och "I vår underbara värld" av J. V. Stanêk tydligt. På bordet under bokyllan står det en skrivmaskin, en ask med tändare, ett askfat, ett anteckningsblock, pappershäften och ett kuvert. Skrivmaskinen är märkt "Halda." I bakgrunden till höger ser man en dörröppning.
Poppolis döpt av Shanes 11 december 1965 Bild av det Pop-Diplom som popgruppen Shanes tilldelat polisen. På detta står följande text: "Till Polisen i Örebro Län:..........som vi befunnit vara 1965 års mest idoga och popmedvetna polis. Vi har under sommaren och hösten stoppats och kontrollerats å´det noggrannaste hela 24 (tjugofyra) gånger!!! Ni har varit ytterst måna om att vi skulle färdas säkert i vår orkesterbil. Tack för det!! The Shanes (BD 7169). (Undertecknat av bandmedlemmarna): Tommy Wåhlberg, Svante Elfgren, Jan Ahlin (Turnéledare), Lennart Grahn, Tor-Erik Rautio och Kitt Sundqvist. Runtomkring kanterna på dilplomet löper samma text om och om igen: "Pop-Diplom."
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu har vi i alla fall fått dem att börja gå, men så är det också vår. 1950" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
'Monterad skogsduva, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Skogsdufvan är ganska allmän i Sveriges sydligaste landskap och bor helst i stora skogar af bok och ek. Der bygger hon sitt bo merendels i något ihåligt träd och lägger deri 2 hvita, elliptiskta ägg. Man finner henne ock i våra barrskogar, hvarest hon då tillreder sin bostad uppe bland trädens grenar. Af dufslägtet känner man öfver 100 olika slag, af hvilka tvenne förekommer i vårt land. Den största finnes på Java och är nästan af kalkonens storlek. I Sydamerika finnas arten, hvilka äro föga större än en sparf. Alla hafva dock så stor likhet i grundform, att ett barn kan skilja dem från alla andra foglar. Dufvan är en älskvärd fogel och har redan längesedan varit vald som symbol af den trogna kärleken. Det är ej ifrån denna art vår tama dufva härstammar. Den kallas klippdufva och är allmän vid Stavanger i Norge,men häckar ej inom Sverige. De likna hvarandra rätt mycket, men klippdufvan har 2 stora, svarta band öfver vingen och är dessutom en fogel, som ej lämnar sin födelsebygd. Skogsdufvan är flyttfogel liksom vår tredje art eller ringdufvan.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Åre 1:1-2
Åre 328:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.