Ruth Lönegren med sin älsklingsdocka, får vi förmoda. Född i Kärna prästgård hösten 1890 som dotter och förstfödda barn till vice pastorn Ernst Lönegren och dennes hustru Ester Hellström. Ruth kom vidare att växa upp i skånska Öved, där fadern från 1894 innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. Han kom upplysningsvis att sedermera bli biskop över Härnösands stift. Ruths liv tog för tiden naturligtvis en annan riktning men blev ändå tämligen likartad. År 1915 kom hon nämligen att gifta sig med komministern och sedermera kyrkoherden Arne Olof Arbman. Makarna kom att verka och bilda familj i Hässjö, Västernorrlands län.
Från 299 kr
Ödekyrkan i Krokek som den togs sig ut 1923. I sin glans dagar ersatte kyrkobyggnaden ett kapell från 1500-talet. Uppförd 1747 efter ritningar av självaste biskopen Andreas Rhyzelius. Byggnadsmaterialet tog man till största delen från det gamla nedlagda klostret intill. Söndagen den 28 april 1889 skulle kyrkan, som brukligt vid kall väderlek, värmas upp inför stundande högmässa. Just denna gång antände olyckligtvis gnistor från kaminen kyrktaket. En våldsam brand bröt ut och byggnaden förstördes bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Per Wingqvist vid tiden för hans medicine kandidatexamen 1876. Efter dryga tio år kom han att avlägga licentiatexamen och hade under tiden tjänstgjort som biträdande läkare vid Uppsala hospital. År 1889 blev han ordinarie läkare vid Härnösands hospital, för att 1893 utses till överläkare vid Piteå hospital. Från 1904 till sin död 1910 innehade han samma tjänst i Härnösand. Han var född i Linköping 1849, där fadern var kantor. I vuxen ålder tog han sin mors efternamn. Möjligen för att hedra henne efter tidig bortgång, men troligare för en bättre klang än ett patronymikon eller faderns enklare efternamn Andersson. Från 1889 var Wingqvist gift med Hilda Boman, bördig från Stockholm.
Ödekyrkan i Krokek som den togs sig ut 1965. I sin glans dagar ersatte kyrkobyggnaden ett kapell från 1500-talet. Uppförd 1747 efter ritningar av självaste biskopen Andreas Rhyzelius. Byggnadsmaterialet tog man till största delen från det gamla nedlagda klostret intill. Söndagen den 28 april 1889 skulle kyrkan, som brukligt vid kall väderlek, värmas upp inför stundande högmässa. Just denna gång antände olyckligtvis gnistor från kaminen kyrktaket. En våldsam brand bröt ut och byggnaden förstördes bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Major Claes Adolf Adelsköld och hans dotter "Bib" (Aslög Sofia Maria Annhild) i Jämtland. Text på baksida: "Järnvägsmuseum", "M1 65/1954", "Pappa & Bib - Jämtland; [Svårtolkad text]. 1890?", "(Stackars Bib i en gammal kappa tillhörande [svårtolkad text] Sally [svårtolkad text]!!! - Enda = första gången i mitt lif jag vantrifdes & längtade hem - Min snälla Pappa kom på väg till [svårtolkad text] & då han såg att man klippt af mig håret tog han mig mig med till [svårtolkad text] där vi "fotvandrade" 4 veckor & hälsade på [svårtolkad text]. etc. etc.) [svårtolkad text] enda [svårtolkad text] jag ägde"
Panorama över Falköping och Mösseberg (färglagt foto). Mellan Apoteket (S:t Olofsgat. 7) och Jungmarkerska huset är det endast planteringar. Här byggde Skaraborgsbanken 1911-13 sitt storslagna bankhus. Byggnadsarbetena tog 1 1/2 år och banken inflyttade i okt. 1913. Byggnaden var, som syns på nedre bilden, större än de flesta husen i staden. Mången ansåg också, att den var för "vräkig". Den byggdes synnerligen stabilt. Exempel härpå är att de då införda luftfunktionerna fungerar ännu (1973). Först 1967 flyttade banken därifrån och då till S:t Olofsgat. 1. Därefter följde inre ombyggn., innan Apoteket flyttade från 7 till 9.
Emil Berggren, Trollhättan. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Emil Berggren. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Emil Berggren, 25 år. Namnteckning på baksidan. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Sommaren 1953 tog Pelle Lind och Sven Wass med Firma Ljudreportage en inspelningsstudio i drift i Folktes hus. Bakom glasrutan ses Sven Wass stående och Pelle Lind. Musikerna på bilden är delar av Jörgen Olsens orkester. Studion var den enda söder om Stockholm och ansågs vara landsortens modernaste. Inspelning. Studio. Musiker. Musik. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ångaren Dellen utanför Näsvikens station. Ångaren Dellen byggdes år 1861 vid LINDBERGS MV & VARV AB i Stockholm. Beställare var Hudiksvall Steam Sawing Mill Company Limited of London, på svenska Hudiksvalls Ångaktiebolag, kallat för Engelska bolaget. Båtens mått var 18,20 x 3,53 x 1,93 meter. Ångmaskinen hade 20 ind hkr motorstyrka. 1868 blev ångaren Dellen överförd till det nybildade Hudiksvalls Trävaruaktiebolag sedan Engelska Bolaget avvecklat sin verksamhet. Efter att Näsvikens station tagits i bruk i november 1874, tog kommunikationsbolaget återigen över ångaren Dellen som då fick namnet Bjuråker.
Idkerbergets gruva började med storskalig gruvbrytning i början av 1900-talet 1908 låg produktionen av järnmalm mellan 50 000 och 100 000 ton.Malmen färdades mellan åren 1902 och 1912 med linbana till Ulfshyttan, men 1 oktober 1912 invigdes Rämshyttan-Idkerbergets järnväg till bruket i Rämshyttan. Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen 16 mars 1961. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt.
Cementfabriken i Degerhamn. Ölands cement AB som startade 1886, var en av de första cementfabrikerna i Sverige. Som första åtgärd köptes Lovers bruk och Ölands alunbruk. Produktionen i de gamla bruken fortsatte som tidigare medan den nya fabriken byggdes upp. Det fanns inte maskiner framtagna för att tillverka cement, utan man fick utveckla nya metoder. Det tog ett par år innan tillverkningen kom igång. De första tillverkningsåren var kantade av svårigheter och vissa år kunde ingen cement säljas. Idag drivs cementtillverkningen av Cementa Heidelberg cement gruop. Man tillverkar i första hand den slitstarka anläggningscementen till stora byggnader, broar, tunnlar mm. (Uppgifterna är hämtade från http://bergstigendegerhamn.se/?page_id=33)
Sarah Makatemele med dottern Emmelie Boy. Sara kom till Kalmar med den forsmannska expedionen 1862. Hon stannade i Sverige och födde här dottern Emmelie (Millan). Sara tog plats hos Cecilia Fryxell medan Millan utbildades till och verkade som musiklärare. Sara dog 1903 och ligger på Södra Kyrkogården i Kalmar under en sten med texten "Kafferkvinnan Sara. Död 1903". Bredvid graven har i nutid placerats en skylt som förklarar ordet "kaffer" men att stenen, trots den idag nedsättande benämningen, behålls som tidsdokument. Millan dog 1900 och ligger även hon på Södra Kyrkogården. Sara har givit namn åt Lina Sandell-Bergs väckelsesång om "Lilla Svarta Sara".
Callmander Reinhold. Callmander, Reinhold, 1840-1922, målare och tecknare. C. gjorde studieresor till Tyskland, Belgien och Frankrike (1862-65) med kortare avbrott för studier vid Konstakademien i Stockholm, varefter han slog sig ner i Göteborg, där han bl.a. var lärare i ornamentsmålning vid Slöjdskolan. C. har utfört dekorationsmålningar i en rad offentliga byggnader samt ritningar till möbler och kartonger till glasmålningar. C. anslöt sig till opponentrörelsen och tog livlig del i Göteborgskulturella liv, bl.a. som en av initiativtagarna till konst- och litteratursällskapet Gnistan. Far till Ivar C. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140381
"Sven Larsson Fotografiskaffär", exteriör, 1939. Sven Larsson, född 1908, död 1966 startade verksamhet i Finnhyttan med import av grammofoner. Han hade sen "Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8 i Kopparberg, - 1938. År 1937 förvärvade han fastigheten Konstbacken 6 på Konstmästaregatan 10, som inrymde en hattaffär. Hattaffären flyttades till den gamla lokalen på Konstmästaregatan 8 och drevs under några år av Sven Larssons fru Cecilia Larsson, född 1905, död 1992. När färgbilderna blev allt vanligare på 1950-talet så anslöt Sven Larsson firman till fotolaboratoriet Lincopia i Linköping som senare blev Expert. År 1960 började sonen Sven Åke Larsson arbeta i butiken och tog över den 1966 då Sven Larsson avled.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.