Östmark 178:1
Från 299 kr
Postens påskrift motsvarar utan fullständiga garantier mamsell Charlotta Dubb. Född i Vingåker 1787 och från 1801 till sin död bosatt i Linköping. Skälet till inflyttningen förklaras av faderns utnämning till domprost. Mamsell Dubb kom att bära sin titel som ogift livet igenom och hålla eget hushåll. Långvarigt i sin bostad utmed Apotekaregatan (S:t Kors kv. 19). Död i kolera 1866. Porträttet kan dateras till åren 1861-1866.
Tröskhuset står ännu kvar, fast det inte används till tröskning längre. Byggnaden känns mycket ålderdomlig med sina låga väggar och stora branta halmtak. Här ser man tydligt vindskivorna och deras dekorativa avslutning upptill. Uppe i toppen sitter en liten stång med kors och kula på, som man kan se här och var på höga byggnader i socknen. Frågan är om detta skall fungera som åskledare? Det borde nästan vara tvärs om?? Mot gaveln har man vedbacke.
Två unga män med armarna i kors och pipa i munnen sitter i von Dübens segelbåt Blenda i Gränna hamn. De bär ljusa byxor, stickad ljus tröja med broderat "BLENDA" på bröstet och sjömansmössa på huvudet. De väntar på att föra kronprinsparet Gustav Adolf och Margaret tillsammans med herr och fru von Düben till Visingsö. Mannen till vänster är Carl Wahlberg och till höger sitter Emil Carlsson.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. (övre bilden) Astigmatism, fotografiskt avbildad. Om plåten eller filmen placeras på olika avstånd från det astigmatiska objektivet, erhålles i stället för bildpunkter ljusfläckar av detta utseende. (nedre bilden) Avbildningar av ett kors vid användning av ett astigmatiskt objektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 88.
Miss annorlunda 10 oktober 1966 En fotomodell sitter på en säng och håller i en blombukett samt en skylt . Hon är klädd i en lårkort, svart klänning med vit krage och en svart rosett framtill. Denna är placerad under kragen. På fötterna bär hon lågklackade svarta skor med remmar som går i kors framtill. Hennes mörka hår är klippt i en pagefrisyr. Hon bär en ring med en vit pärla på vänster långfinger.
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
Multrå kyrka. Den senmedeltida kyrkan revs inte utan infogades i den nya som byggdes efter ritningar av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan blev en s k Karl-Johanskyrka som inte är lika långsträckt som Simon Getings kyrkor, men som har större bredd och är försedd med tunnvalv av trä. Kyrktornet avslutas av en åttkantig lanternin med spira och förgyllt kors. Altaruppsatsen från 1769 är utförd av Edler och predikstolen är snidad 1864 av Hans Jakob Sundström.
Modeller, fröken Hammarström och fröken Genberg visar dammode på Röda Kors-fest på biografen Royal, Stockholm. Fröken Genberg till höger är klädd i blommig klänning med liten puffärm och skärp, samt pumps, handskar och hatt. Fröken Hammarström till vänster är klädd i rutig klänning med liten puffärm, stora, vita knappar och skärp, samt pumps, handskar och hatt. Fröken Genberg håller en skylt där det står 154. Runtomkring sitter publik vid uppdukade bord.
Porträtt av Eugénie, Prinsessa av Sverige och Norge (1830-1889), Sittande knästycke, kroppen vriden åt höger, ansiktet närmast en face. Mittbena, slätt hår kammat bakom öronen, samlat till flätad uppsättning ovanpå hjässan. Mörk krinolin med vertikala snörmakeriband framtill och kring de vida ärmarna. Spetsmanschetter och spetskrage, på kragen oval brosch med kors. Prinsessans h. arm vilar på litet bord, v. arm böjd framför kroppen, händerna hålls intill varandra vid bordsskivans kant.
Kyrkan i Ormesberga som är uppförd i sten, har byggts i etapper; långhuset med den rakslutande korväggen i öster är från senare delen av 1600-talet. Sakristian belägen vid norra sidan av långhuset tillkom troligen under 1700-talet. Tornet i väster uppfördes 1840 och ersatte en tidigare fristående klockstapel. Tornbyggnaden är byggd i tidstypisk nyklassicistisk stil med en sluten lanternin krönt av ett kors. I öster finns ett gravkor som tillbyggdes under början av 1700-talet av häradshövding Johan Nyman på Svanås säteri.
"Nämndemän i tingshuset", enligt bildförteckningen. Men väggmålningen bakom pulpeten kröns med "IOGT" och på tavlan står det också om godtemplare. På pulpeten finns ingen våg som symbol för rättvisan, utan kors, ankare och hjärta som användes flitigt inom nykterhetsrörelsen (frö tro, hopp och kärlek). På pulpeten står en vas med rosor och tre av männen har rosor fästa på kavajen. Således förefaller det snarare vara ordensmän inom IOGT.
fotografi
Den 8 juni 1847 lät snickerifabrikören Carl Anders Andersson porträttera sig i Sankt Petersburg. Postens bild är en reproduktion av orginalet i släktens ägo. Carl Anders Andersson föddes i Skeda 1820 som son till snickaren Anders Andersson och hustrun Inga Sophia Kumlander. Familjen flyttade till Linköping 1835 där fadern etablerade sig som stolmakare. Vid 19 år ålder flyttade Carl Anders till Stockholm och försvinner ur källorna för vår insats. Kort tid efter porträttet inflyttade han emellertid åter till Linköping från Sankt Petersburg och tituleras då snickare. År 1850 gifte han sig med Amalia Charlotta Friedleiffer. Från 1852 var makarna bosatta i Sankt Kors kvarter nr 58.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.