Åby Stallgårdar och närliggande stallar i Balltorp 2015. Uteboxar Åby Stallgårdar, Lunnagårdsgatan 10. 1992 utökade travbanan sin verksamhet med Åby Stallgårdar i Balltorp där det fanns 70 boxar. I juni 1998 påbörjades bygget utav Stallgårdar ll som bestod utav 42 boxar. I samband med dokumentation utav Åby Stallbacke 2015.
Från 299 kr
Åby Stallgårdar och närliggande stallar i Balltorp 2015. Åby Stallgårdar, Lunnagårdsgatan 10. 1992 utökade travbanan sin verksamhet med Åby Stallgårdar i Balltorp där det fanns 70 boxar. I juni 1998 påbörjades bygget utav Stallgårdar ll som bestod utav 42 boxar. I samband med dokumentation utav Åby Stallbacke 2015.
Åby Stallgårdar och närliggande stallar i Balltorp 2015. Sulkys på Åby Stallgårdar, Lunnagårdsgatan 10. 1992 utökade travbanan sin verksamhet med Åby Stallgårdar i Balltorp där det fanns 70 boxar. I juni 1998 påbörjades bygget utav Stallgårdar ll som bestod utav 42 boxar. I samband med dokumentation utav Åby Stallbacke 2015.
Åby Stallgårdar och närliggande stallar i Balltorp 2015. Interiör Åby Stallgårdar, Lunnagårdsgatan 10. 1992 utökade travbanan sin verksamhet med Åby Stallgårdar i Balltorp där det fanns 70 boxar. I juni 1998 påbörjades bygget utav Stallgårdar ll som bestod utav 42 boxar. I samband med dokumentation utav Åby Stallbacke 2015.
Åby Stallgårdar och närliggande stallar i Balltorp 2015. Interiör och selning inför träning, Lunnagårdsgatan 10. 1992 utökade travbanan sin verksamhet med Åby Stallgårdar i Balltorp där det fanns 70 boxar. I juni 1998 påbörjades bygget utav Stallgårdar ll som bestod utav 42 boxar. I samband med dokumentation utav Åby Stallbacke 2015.
Kastanj vid Torrekullamotet i Kållered, år 1983. "Kastanjen, som Vägverket låtit stå kvar vid det pågådende bygget vid Torrekulla, är bortemot 200 år gammal. I alla fall om man ska tro den muntliga traditionen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
"Arbetsspåret" byggs. Pallning över trätrumma. Gällivare-Jokkmokk. Arbetsspåret mellan Gällivare - Porjus våren 1911. Tjällossningen har gjort sitt och verkligen gjort spåret krokigt. Spåret snabbyggdes för att snabbt kunna transportera material till bygget av Porjus kraftverk. Det brådskade med kraftverket eftersom det skulle leverera kraften till den elektriska driften av Malmbanan.
Grav, Mausoleum, Monument, Fotografi, Photograph
fotografi
Granvik, ett arbetslag skogsröjare, matrast på "hygget". Endast neg finns.
Granvik, ett arbetslag skogsröjare, matrast på "hygget". Neg finns.
Här bygger man en av socknens största ladugårdar, både hög och bred. Intressant är att se att halm ännu var det gängse takmaterialet, halm användes ända fram till c:a 1920. Lägg märke till de klena byggnadsställningarna. De stående smäckra granstammarna kallades spiror. Bommarna, som lutade inåt, byggdes in i murverket för att ge byggnadsställningen stadga. När byggnaden var klar, högg man av bomarna. Ladugården kom att innehålla mjölkkor i exakt 100 år. I bakgrunden skymtar en bit av den gamla ladugården samt en ladugårdsflygel. Här hystes sannolikt gårdens djur medan bygget pågick, därav gödselhögen. Se Bild nr 990. Stenmaterial till ladugården fick man sannolikt från den rivna manbyggnaden, se Bild 991.
Karlskrona Lindholmens docka 1930. I DECEMBER 1716 ANBEFALLER KONUNG KARL XII DOCKANS BYGGANDE, EFTER ATT HA INHÄMTAT CHRISTOFFER POLHEMS MENING. ARBETET SYNES TILL EN BÖRJAN HA VARIT ÖVERLÄMNAT TILL SHELDON ÅR 1717 KALLAS POLHELM TILL KARLSKRONA FÖR ATT GE RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR BYGGET. VID KONUNGENS DÖD 1718 AVSTANNAR BYGGET, MEN ÅTERUPPTAGES 1719 PÅ ENTREPENAD TILL AMIRALEN FRIHERRE K.H. WACHTMEISTER MED BITRÄDE AV FORTIFIKATIONSÖVERSTELÖJTNANTEN G.O. LINDBLAD OCH HOLLÄNDSKA SPECIALISTER. SVÅRIGHETER UPPSTÅ MED FÅNGDAMMEN OCH MAN FÖRSÖKER ÄNNU EN GÅNG FÅ HIT POLHEM. ----ARBETET AVSTANNAR NU ÅTER. MEN KOMMER I GÅNG 1722 OCH AVSLUTAS UNDER SHELDONS LEDNING 1724. DEN 8 SEPT. DÅ. INFÖRDES KL. 1/2 5 EM. UNDER KANONERANDE OCH ANNOR MUSIQUE SÅSOM FÖRSTA FARTYG I DOCKAN FLOTTANS STÖRSTA FARTYG KUNG KARL . DOCKAN LÄNSADES MED HANDKRAFT AV 270 MAN, FÖRDELADE PÅ 3 LAG, UNDER EN TID AV TRE A FYRA DAGAR. ÅNGPUMPVERKET BYGGDES 1848 OCH ERSATTES MED ETT NYTT ÅR 1878.
Vykort, "Varberg, Hagaskolan", belägen i kv Orren 1. Vy från gräsmatta, med nyplanterade träd och buskar, via skolgården mot den långsträckta skolbyggnaden utmed Trädlyckevägen. Arkitektfirman Anker-Gate-Lindgren vann den arkitekttävling som hade utlysts sedan stadsfullmäktige den 21 december 1944 beslutat att en ny folkskola skulle byggas vid Baggeska lyckan. Bygget påbörjades i maj 1946, huvudentreprenör var bröderna Bengtsson i Falkenberg, och invigningen skedde den 30 augusti 1947. Omdömet från Varbergsposten blev ”Hagaskolan – en skola på höjden av modernitet”.
Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren. Ladugården blev tyvärr inte så långlivad, den brann ner i början på 1950-talet.
Vy mot Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden är museibyggnaden relativt ny. Efter segdragna turer hade det efterlängtade bygget kommit igång 1937. För ritningarna stod de unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Som ett undantag från den funktionalistiska stilen fick bygganden den takrelief som löper över entrépartiet och hörsalen. Frisens skapare var skulptören Ivar Johansson. Museet kunde vidare invigas sommaren 1939 med närvaro av bland andra kronpring Gustaf Adolf.
Utsikt över Kisa 1902. Detta år invigdes Östra centralbanan, där linjen Slätmon-Hultsfred drogs genom orten, vilket kom att få avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling. Ett exempel på framtidstro skymtas i bildens vänsterkant, där nytt affärshus är under uppförade på den så kallade Paristomten. Det mörka, oputsade huset till höger om bygget är Kullagården, för dagens betraktare mer känt som Café Columbia. Till höger i bild ligger det vid tiden helt nya stationshuset.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.