Brattås gård, Uddevalla 1928
Från 299 kr
Åttingstugan under Brokind var uppenbarligen ännu bebodd när fotografen passerade en sommardag 1904. Källorna ger dock inga tydliga besked om vem eller vilka som vid tiden drog nytta av det vackra läget. Eggebynäs Lillgård, som var gårdens egentliga namn, var del av godset Brokinds ägor. I mitten av 1800-talet hade egendomens ägare inlett en rationalisering av området. Gårdarnas brukare avhystes eller fick se sig bli drängar när bruket av byns mark lades direkt under herrgården. Vem som kvinnan vi skymtar än var, räknades hon således till godsets arbetsfolk utan rätt att i någon större utsträckning bruka jorden.
Idkerbergets gruva började med storskalig gruvbrytning i början av 1900-talet 1908 låg produktionen av järnmalm mellan 50 000 och 100 000 ton.Malmen färdades mellan åren 1902 och 1912 med linbana till Ulfshyttan, men 1 oktober 1912 invigdes Rämshyttan-Idkerbergets järnväg till bruket i Rämshyttan. Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen 16 mars 1961. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt.
Vinninga station vid sekelskiftet 1800 - 1900-talet. Det lilla loket tillhörde Hålltorps Tegelbruk och trafikerade spåret mellan tegelbruket och Vinninga station. Loket, Helsinborg nr.14, var tillverkat i Helsingborg år 1898 och var det första Hålltorps Gård inköpt. Detsamma såldes 1917 till Ohs Bruk. Loket var byggt för spårvidd 891. Det har ej kunnat med säkerhet utrönas i vilket skick eller på vilken spårvidd loket användes efter försäljningen till Ohs Bruk (Småland), vars huvudspår Bor BAJ - Ohs Bruk är byggt med 600 mm spårvidd. Enligt uppgift skall ett mindre spårsystem av 891-vidd ha funnits inom bruket. Loket skrotades 1929.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
Älvsjö, villa med brutet tak
Arbelunda
påsiktsbild, fotografi, bilder
påsiktsbild, bilder, foto av foto, fotografi
påsiktsbild, bilder, fotografi
Kvarnsvedens pappersbruk. Brukets kvinnor, 1911. Förman Fredrik Skog.
Säckar på brukets ofjädrade boggivagnar utanför pappersfabriken i Håverud.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.