Åby affärscentrum i Mölndal. Åby Stormarknad i Mölndal. Åby affärscentrum är en modern affärsbyggnad med många olika affärer ordnade under samma tak. Där finns speceriaffär (Åby Stormarknad) radioaffär, konditori, ekiperingsaffär m.fl. En "stormarknad" har ett rikt sortiment av varor och vänder sig gärna till en större kundkrets. Oftast kommer kunderna dit i bil och köper då en större mängd varor. Därför kan en stormarknad oftast hålla något lägre priser än vanliga affärer.
Från 299 kr
Fyra väninnor i sällskap med hund troligtvis hemma hos fotograf Emil Durling vid hans bostad Strömmen i Sankt Anna. Sittandes på marken från vänster ses Ester Karlsson - mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tilltalsnamn och giftermål- därefter hennes syster Ingeborg Karlsson med hund i knäet och därefter Ella Sjögren. Stående ser vi vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
"AB G O E Nordblom & Co 1908-1928". Bild tagen i samband med 20-årsjubiléet av att företaget ombildades till aktiebolag. Direktör Oscar Nordblom sitter i mitten och som nr 2 från höger sitter vännen och kompanjonen specerihandlare Oscar Pehrson. Han tecknade aktier i bolaget från starten 1908 och valdes då till suppleant i styrelsen. Den ursprungliga handelsfirman startades av Oscars far Gustaf Otto Emanuel Nordblom 1876, verksam som handlare i Varberg från 1857.
fotografi
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Restaurationen, Ryds Badanstalt. Text på baksidan: "Ryd. d. 3 aug. 1911. Hjärtligt tack för hälsningarna! Ja nu lider det snart på att jag får lämna det vackra Ryd. Jag mår gott och har trivs så gott. Men jag känner mig trött efter av vattenbehandlingen. Det är så varmt nu också. I lördags hade jag br. hemifrån, de voro friska. Många hälsningar! Wilhelmina Claesson".
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv från Hofors med skolan i bakgrunden och en fin trädgård med häck, längst fram en flaggstång. Text på framsidan under bild: "21/5-05. Jag kommer in och hälsar på får se om jag känner igen någon, fröken har väl mycket att göra som vanligt, denna vy är den snyggaste på bruket". Text fortsätter överst: "Lindgren hälsar mycket till fröken, han är nu bra säger han. Många hälsningar från en Patient".
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
Masse har gått längre upp på Botvidebackar och tagit denna miljöbild över de båda Botvideparterna. I förgrunden ses den betade backen med bandtunen på backanten, det ser precis likadant ut idag. Nedanför backen går käldvägen. T v står gårdens gemensamma bulsmedja. Båda parternas byggnader känner vi igen sedan föregående bilder, se Bild 652-660. Bakom gården syns lövträden i ängena, sjön skymtar där bortom och längst bort kan man ana Ljugarns udde.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Omkullvält BF-vagn 1949.Denna bärfrekvensvagn har icke vält av materialfel utan därför att föraren i dragfordonet haft för hög hastighet. Kurvan känner Du väl till och hastigheten man kan komma upp till är ej överdrivet hög. Trots detta kan släpvagnar av detta slag mycket lätt välta. Du måste köra dessa släp försiktigt aldrig slänga om ratten för snabbt och aldrig bromsa häftigt. Släp av denna typ kränga dessutom starkt. På smala vägar måste Du stanna när någon vill köra om. E. Gustafson
Modeuppvisning, Krämaren, Gesällprov. 12 maj 1966 Två kvinnor klädda i korta klänningar samt med hårband i befinner sig i en syateljé. Kvinnan till vänster står och känner på tyger medan kvinnan till höger arbetar med en kort klänning som är upphängd på en provdocka. Till vänster syns en provdocka med en kort vit klänning på. Båda klänningarna är långärmade. I bakgrunden på väggen hänger modeteckningar av modeller och kläder.
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 Allan Sjöberg, Arne Druid, Kurt Magnusson och Anders Fagerström. Bild 2 Här känner vi igen Allan Sjöberg, Bertil Eklöf, Sören Berglund, Björn Andersson (Liljehag), Peter Jensen och Jan Forsman. Bild 3 Curt Olsson berättar, bortom honom ser vi Bertil Eklöf och Lars Widegren. Längst t.h Ulf Tengbrand. Bild 4 Längst t.v. Magnus Bernroth, och t.h. om Curt Olsson ser vi bl. a. Dennis Nordsten, Bertil Eklöf, Sören Berglund och Björn Andersson (Liljehag).
Fotografi, Photograph
Frukostdags - Hanna Pauli
Masse har ställt föremålet ifråga på en bräda mot en putsad vägg, så det skulle framträda så tydligt som möjligt. Brädan ligger på två arbetspallar, s k kränkar. Vändplogen är asymmetrisk och består av en fot med en snedställd vändskiva som vänder jordkokan upp och ner. Framför vändskivan sitter en kniv som skär genom grässvålen så att vändskivan kan komma åt att vända jordkokan. I foten sitter två uppåtgående käppar, sammanbundna med en styrstång. Vid vändskivans överkant sitter en dragstång fästad i käpparna. Vändplogen infördes 1840 på Gotland och innebar en stor förändring av jordbearbetningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.