Vy vid Skene.Station anlagd 1880. Stationshus i två våningar byggt i tegel gult, putsat hus byggt 1914 av arkitekt Harald Söderberg, Varberg. Mindre inre ombyggnad 1915, och 1950 renoverades fastigheten.För resenärerna finns en hållplats med plastkur alldeles norr om stationshuset Elektrisk växelförregling
Från 299 kr
Stationen byggd 1885. Stationshuset är ett en- och enhalvvåning i tegel Namnet var före 1934 -01-01 Vanås. "Rött tegelhus i 1 1/2 plan, välbevarat. I skylten på spårsidan var det gamla namnet Wanås fortfarande läsligt bakom Knislinge vid besök i augusti 2009. Vid den tiden användes huset av Röda Korset. Lite smådetaljer från järnvägstiden fanns sparade på spårsidan" enligt Banvakt.se
Stationen byggd 1893 av SSJ. Tillbyggd flygel 1946, Hette före 27 juni 1923 ÅSBO-FAGERHULT. En- och enhalvvånings station i tegel. 1941 renoverades bygnaden fullständigt och fick helt ny inredning. Till SJ 1940. Persontrafiken nedlagd 1968. Spåren revs mellan 1999- 2010 i olika etapper.
Stationen öppnad 1900. Stationshuset byggt 1901 och är ett en- och en halvvånings stationshus i tegel .Var under senare delen av trafiktiden håll- och lastplats. Finns kvar som privatbostad. Uthus, godsmagasin, lastkaj och plattform finns också kvar.Samtliga byggnader ligger på banans norra sida. Banvallen är nuförtiden en cykelled.
Göteborg - Borås Järnväg, GBJ, Stationen hette MÖLNDAL, för att 1925 bli MÖLNDALS ÖVRE. Ritning till stationshus finns i (GBJ), Stationen avbemannades från 1979, persontågsuppehållen upphörde 28/5 1989, stationshuset revs 1/11 1983 och godsmagasinet 9/4 1975 (GBJ). Stationen anlades 1894. Tvåvånings stationshus i tegel.
Från början endast banvaktsstuga, men vid tillkomsten av benmjölsfabriken öppnades 1897 en hållplats med sidospår. Blev fullständig station 1898, varvid stationshuset först var en enkel träbyggnad med expedition, väntsal och godsutrymme. Nytt stationshus av tegel byggdes 1917, söder om det gamla, och revs 1971. Till SJ 1940.
Stationhus från 1875 envånings stationshus i tegel med två gavlar mot banan. Förlängt och ombyggt i slutet av 1950-talet till nuvarande utseende. Godsmagasinet revs i maj 1987. En banvaktsstuga snett emot stationshuset revs på 1970-talet. I början av 1970-talet byggdes en väntkur. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Ett Rc lok på väg in.
Olof Jonssons text: "Leander Anderssons boningshus i Arnstorp, 23 aug. 1909". Leander Anderssons rödmålade bostadshus med vita knutar och enkupigt tegel på taket. Karlinders barn med barnjungfru och barnvagn. Gerda Johansson Hjärtum 1893-10-15, Lars Gustaf Karlinder Trollhättan 1908-06-05, Jenny Andersson, Hjärtum 1884-10-10, Ingeborg Margareta Karliner Trollhättan 1901-04-23, Anna Lisa Karlinder Högbo 1896-06-25, Leander Andersson Naglum 1853-09-28, hans hustru Anna Kristina Andersdotter Stala 1848-07-05.
Olof Jonssons bostadshus omålat men troligen med tvåkupigt tegel. Två stegar är resta mot huset och på marken finns staplar med tegelpannor. Bilden är tagen innan vägen mellan Sågbron och Nötbron, Fjällvägen byggdes. I förgrunden på bilden syns utlagda stenar, troligen grundmur till tillbyggnaden på ladugården.
Brogrens kvarn i Släp. Kvarnbyggnad; en långsträckt länga med ett murat parti av natursten och mot den i vinkel en kortare länga, båda med sadeltak täckta av enkupigt tegel. Byggnaden har förjat förfalla med tak och fasadskador. (Jämför med bildnr G8793 taget år 1942.)
Rettigska barnhemmet. Till minne av den avlidna dottern Lulli ställde Robert och Adelaide Rettig 1873 en fond, utökad 1881 till minne av sonen Axel. Hem för vanvårdade barn. Huset, ritades av stadsarkitekten E.A. Hedin, uppfördes i två våningar i tegel med torn på taket. Verksamheten upphörde 1955, blev då för några år skollokaler och kallades Rettigsskolan.
Rettigska barnhemmet. Till minne av den avlidna dottern Lulli ställde Robert och Adelaide Rettig 1873 en fond, år 1881 till minne av sonen Axel. Hem för vanvårdade barn. Huset, ritades av stadsarkitekten E.A. Hedin, uppfördes i två våningar i tegel med torn på taket. Verksamheten upphörde 1955, blev då för några år skollokaler och kallades Rettigsskolan.
Katolska kyrkans stiglucka i Oskarström. Till höger står en man i hatt med kikarväska. Stigluckan har fundament av murade naturstenar och gavlar med mönstermurat tegel. En rustik trägrind sitter i det rundbågade valvet. Tegeltäckta naturstensmurar utgår från stigluckan. Den katolska Mariakyrkan stod klar 1925 och tillkom för de många katolska invandrarna som arbetade vid Jutefabriken på orten.
Sättna kyrka. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg.Ursprungligen hade kyrkan en åtkantig rektangulär planform.Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs medtorn och sakrestia i nordöst.Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut-som invändigt.
Murbergskyrkan. Kyrkan är något så märkligt som en "medeltidskyrka" , uppförd 1925-1929. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare kor, försett med absid. Förebilden till kyrkans grundplan är hämtad från Hackås kyrka i Jämtland. De spånklädda gavelröstena har inspirerats från Ramsele gamla kyrka. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med två stegportar av tegel. Klockstapeln från 1754 är hitflyttad 1913 från Ullånger.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.