Nora 164:1
Från 299 kr
Gränna
Teodor Tåhlins vuxna liv är för denna uppgift inte utredd. Ännu ej fyllda 19 år utvandrade han till Amerika och försvann därmed ur svenska källor. Möjligtvis lät han sig porträtteras inför sin resa, men om detta kan vi inte veta. Föddes gjorde han på Fröö säteri i Lillkyrka socken 1862, son till inspektorn Johan Axel Tåhlin och makan Julia Margareta Charlotta Lundin. Fadern gick emellertid bort redan vid 38 års ålder i sviterna av tyfus, en av tidens gissel. Den kvarvarande familjen fick bryta upp från Fröö och fann nytt boende i Linköping. I maj månad 1881 lämnade Teodor som nämnts Sverige för vad som är troligt leva resten av sitt liv i det nya landet.
Hulda Svensdotter framför bostaden Näsastugan i Asby. Hennes stuga var enkel men omgivningarna vackra intill Rankhallssjön. När fotografen passerade 1937 var hon nära 80 år och hon skulle komma att leva på platsen till nära 90. Källorna beskriver ett hårt liv, ett typiskt för fattigsverige. Född i Rumskulla dagen före julafton 1858 tycks hennes tillvaro startat med goda förutsättningar. Fadern var rättare på gården Norrhult men något skedde i hast. I ett kommande steg tjänade han som statardräng i Lofta men lyfte sig något för att bli torpare i Sund socken. Hulda lämnade hemmet i 20-årsåldern för ett slitsamt liv som tjänstehjon och piga på gårdar i Ydre med omnejd. Utanför äktenskap födde hon två söner och det bidrog sannolikt till att hon från år 1895 blev erbjuden Näsastugan som inhysehjon.
Bördig från Västergötland utnämndes Johan Peter Fogelqvist till kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping 1881. Dessförinnan gift med Beda Wilhelmina Salvén (1843-1878) och efter makans död omgift med hennes syster Teodolina Corona Salvén (1844-1891). Kyrkoherde Fogelqvist kom att hinna med ett tredje giftemål, när han 1893 äktade Eva Kristina Malm (1855-1933). Efter ett långt liv avled Fogelqvist i sviterna av cancer 1926. Han var då sedan en tid skriven på Tunnbindaregatan 48 i Norrköping. Här porträtterad omkring 1890.
Kapten Emil Drangel porträtterad omkring 1865. Född i Pelarne socken 1822 och i raden av makarna Carl Jacob Drangel och Maria Catharina Falkblads söner. Han kom fortsatt att framleva sitt liv i Pelarne, från 1847 till sin död på Mossebo säteri. Den militära karriären var dock knuten till Linköping och där vid Första livgrenadjärregementet med majors avsked 1878. Från 1855 gift med Amalia Eleonora Sederholm (1829-1921).
Tillsammans med sin yngre bror Harald antog Hjalmar redan i unga år efternamnet André. Som söner till den välbeställde "Motalakungen" John Andersson fattades det dem sannolikt få hinder men faderns enkla patronymikon önskade de ersätta till något mer unikt. Ett annat faktum i Hjalmars liv, som han däremot inte kunde påverka, tycks varit en sviktande hälsa. Som arbetsför återfinns han endast en kort period som bokhållare vid faderns chokladfabrik i Råby. Han avled i sviterna av tuberkulos 1909.
Den från Kisa bördige Nils Andersson kom efter seminariestudier att tillsättas tjänsten som folkskolelärare och kantor i Appuna. Han inflyttade till sin nya hemort sommaren 1899 och erbjöds bostad i Appuna skolhus. Hans tid i Appuna lämnar i källorna inte någon större förändring i hans liv förrän giftemålet med Augusta Helena Holts 1923. Kort före bröllopet hade parets son nedkommit. Lyckan blev dock kort. Nils Andersson avled i sviterna av diabetes 1925. Foto omkring 1910.
Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Mansporträtt av konstnären Sigfrid Ullman, född i Varberg som son till prästen Magnus Ullman och Clara Mathilda Trahn. Han utbildade sig såväl i Stockholm och Paris på Académie Matisse som i Köpenhamn. Efter att ha bott utomlands i ca 10 år anställdes han 1929 som efterträdare till Tor Bjurström som lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola. Han bodde därefter kvar större delen av sitt liv i Göteborg.
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Porträtt av Mårten Sondén. Född i Linköping 1846 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Mårten Sondén att göra framgångsrik karriär som läkare i Stockholm med tjänstgöring vid bland andra Serafimerlasarettet, Ersta diakonisjukhus och Stockholms södra barnbördshus. Vid sidan av läkarpraktik även en tid lärare vid Stockholms undervisningsanstalt för barnmorskor. År 1896 fick han professors namn.
Porträtt av Gustaf Harald Spens. Född 1827 på Grensholm i Vånga socken, Östergötland. I vuxen ålder gjorde han en lång militär karriär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Från sergeant år 1844 till överste och regementschef från år 1871. Även generalmajor vid armén från 1886. Efter sitt militära avsked 1888 utsedd till landshövding i Kronobergs län. I sitt privata liv var han från 1851 gift med sin kusin Ebba Eleonora von Seth.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.