Familjeporträtt på bröllopsdagen den 17 maj 1895. En man, hans hustru och fem barn avbildade tillsamman med en hund och en katt. Fotot uppklistrat på hård papp. Familjen är inte namngiven på fotot. Handskriven text på separat pappskiva "20 år Bröllopsdagen Den 17 Maj 1895. Husolskosatnaden var detta år Kr. 7.764 Kronor. Gefle den 30/12 1895. ... Eriksson ... "
Från 299 kr
Målning föreställande Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, t f riksamirall 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge.
Granen på denna bild fälldes den 26 februari 1941 på Granhults gård 1:2 och 1:4 i Ålems socken, Kalmar län. Granen var omkring 30 meter hög. Mätte vid roten 110 centimeter i diameter och hade 153 årsringar. Uppgiftslämnare: N J Lindhagen.
Grupporträtt från Stenåsa 1904. Dessa bilder syftade till att visa att familjen var välmående. Hela familjen ställdes upp framför huset tillsammans med de viktigaste husdjuren. Här kan vi se att familjen hade en liten häst, troligen en Ölandshäst, och en stor varmblodshäst som är spänd framför en åkvagn. Då kusken verkar ha uniform är det möjligt att familjen drev droskverksamhet.
Bäraltare från Hagby som har använts som solur från 1700-talet till 1929. Ett bäraltare är ett portabelt altare, ursprungligen använt av missionärer. Det är invigt av en biskop och gör att man kan fira mässa var som helst. Påträffat 8 maj 1973.
Handskriven, norsk text, på kortets baksida: "Värkmestaren Herr J M Olsen c/o O Mustad & Son, Mölndal, Sverige Lysaker Den 22/6 1911. jeg vil sende dig ett kort jag var på Holmenkollen i dag Tisdag så Fotograferade jag mig du skjänder vel i gjen mig. Conrad Olsen."
Lövtäkt eller hamling. Lövtäkt, beskärning av lövbärande kvistar som vanligen torkas för att användas till foder. Lövtäkt var mycket vanligt i Sverige fram till början av 1900-talet och är vanligt över hela världen i områden med kalla vintrar och lövfällande träd. Källa: Nationalencyklopedin.
Konung Gustav V hälsar på Birger Jeansson. Mellan dem ses landshövding Arvid Lidén. Jeanssönerna var alltid på plats för att ta emot kungen, erbjuda honom skjuts i sina bilar till färjan och ombesörja överfarten till Öland i någon av sina färjor.
Anders Petter Danielsson riksdagsman Dyestad Runsten sn Öland född 1/12 1839 död 18/12 1897. Hans föräldrar var hemmansägaren Daniel Jonsson och Kajsa Larsdotter. Han gifte sig vid 21-års ålder och övertog då föräldranas hemman i Dyestad. Hemmanet blev under årens lopp betydligt förbättrat och tillökat. Redan som ung man anlitades Danilsson livligt av ortsbefolkningen när skrivhjälp behövdes, han åtog sig bouppteckningar, värderingar och auktioner samt uppträdde även som rättegångsombud. Han var från 1862 till sin död kommunalstämmans ordförande i sin socken. Invaldes 1865 i landstinget och 1872 i andra kammaren, där han blev en inflytelserik ledamot. Vice talman 1891-94 samt 1897 statsrevisor. Sitt medfödda sparsamhetsnit frångick Danielsson , då det gällde anslag till fornminnesvård på Öland eller statsinköp av Linnés Hammarby. Eljest röstade Danielsson vid votering om anslag mot lantmannapartiets ledning. Vid 1885-års riksdag var Danielsson en av de hätskaste motståndare till nya värnpliktslagen. Men under senare år gjorde sig en viss omsvängning hos honom märkbar i förhållande till försvaret. Vid 1892-års urtima riksdag stödde Danielsson livligt det Boströmska förslaget till försvarsreform, som då äntligen kunde föras i hamn. Hösten 1894 angreps Danielsson av kallbrand och måste låta amputera sitt ena ben. Han lyckades därefter ej helt återvinna sin gamla ledarställning i riksdagen. Personligen var Danielsson en duglig, flädfri, omtänksam och vänsäll man. John Falk.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emma Jeanssons 13 barn. Ragnar L. Jeansson, född 15/7 1873, död 1942. Han var barn nummer 11. Gift med Tyra Bruun, född 30/8 1879. DE fick fyra söner tillsammans Här ses han med sin hustru Tyra och sina fyra söner. Pojken längst upp i mitten heter Sven Jeansson. Pojkarna längst ned från vänster: Ragnar, Nils-Erik, & Gösta Jeansson.
Nina Hammarskjöld, Sigrid, Lars och Hans på en sten i skogen i närheten av Tuna gård. Sigrid var krigsbarn från Tyskland, hon kom till Tuna efter första världskriget (1920 talet). Dotter till Hugo Hammarskjölds bekant David Carlson i Stettin, Sv Pommern.
Ryggstycke av läder till en stol med Lorentz Creutz emblem,. Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, amiralgeneral 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge. (Hämtat från Wikipedia)
Porträtt av Lorentz Creutz den äldre, 1615 - 1676. Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, amiralgeneral 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Konsul Gösta Jeansson och fru Ann-Maries hem. Villa Talludden var först direktör Ragnar L. Jeanssons sommarhus, men byggdes om 1934-35 för att bli en fashionabel åretruntbostad för Gösta och Ann-Marie Jeansson. Se Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, sidan 270 f. Se även : Talluddens bebyggelsehistoria av Gunnar Magnusson (1990)
Olympic började byggas 1908 och var klar 1910. Hon gjorde sin första resa i mitten av 1911. Under första världskriget användes hon för att trnsportera trupper. Efter kriget återvände hon till White star lines och användes åter som ett passagerarfartyg till och med 1934 då rederiet gick ihop med ett annat företag. 1935 såldes hon.
S:t Knuts kapellruin, i närheten av Gråborg. Kapellet var en liten kalkstensbyggnad, vars ännu bevarade delar tyder på övergången mellan romansk och gotisk byggnadsstil. Den har ett ensligt läge intill den stora bygdeborgen Gråborg i det inre av ön. Efter utgrävningen.
Den sten på Stensö udde som restes till minne av den franske kungen Ludvig XIII:s besök 1804. Ludvig var bror till den kung med samma namn som halshöggs under franska revolutionen. Då dennes son, även han död under revolutionen, räknas som den sjuttonde Ludvig tog den förste kungen efter revolutionen ordningssiffran 18.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.