Vy söderut mot affärsbyggnader i Kållereds centrum den 6 oktober 2016. Närmast ses restaurangen Guangzhou i huset Gamla Riksvägen 67. Till höger, på andra sidan Gamla Riksvägen, ses servicebutik i huset Gamla Riksvägen 48 A samt även del av huset Gamla Riksvägen 48 B.
Från 299 kr
Del av fasaden som vetter mot gatan till huset med adressen Bergmansgatan 6 i Mölndals Centrum. En stor klocka samt en affärsskylt är uppsatta ovanför entrén till F.M. Ericsson Ur & Guldsmide AB. Fotografi taget den 26 februari 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Järnvägsspår lagda på banvallen som numera avdelar Sagsjön i två delar, Kållered 1990-03-22. Tidigare gick spåret utmed sjön men pga att banvallen då och då gick sönder pga att sten gled ner i sjön, så byggdes en ny banvall i sjön, vilket gjorde att sjön delades i en mindre och en större del. Till höger skymtas Kållered Bergtäckt - Swerock (tidigare: Sabema).
Den östra delen av en byggnad, hus 401, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Denna del har använts som förråd och har haft ett jordgolv. Söder om huset syns en stenlagd gång fram till dörren. Den andra delen av huset har använts som bostad. Huset uppfördes omkring 1635
Porträttbild av en del av de förslagsställare som belönades av Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar för förslag lagda under 1967. Samtliga tillhörande TGOJ:s hamnavdelning. Från vänster uppifrån: L Bergkvist, K Palmgren, T Johansson, B Svanholm, K-E Andersson, K Lindgren, L Lundgren, S Ivarsson, K Fredriksson, E Storm, N G Carlsson, A Wiklund och L André.
Eldsvåda på centralstation.Malmö Central invigdes första gången 1856,Stationen låg då i stadens utkant men nära färjorna till Köpenhamn som gick från Inre hamnen alldeles framför stationsbyggnaden.Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. Vid återuppbyggnaden kunde klocktornet från den första byggnaden behållas.
Kv. Oden. Odengatan 7 - Buregatan 9. Buregatan utgjorde tidigare en del av Vasagatan. Men gatan fick ej gå genom läroverkets område, varigenom Buregatan tillkom. Den mindre byggnaden Buregatan 9 kallad förr Gula Paviljongen. Lärarinnan Otilia Andersson bodde länge där. Den revs 1947 och gav plats för Nisses Livsmedel, Odengatan 7. Byggnaden t.h. är Buregatan 13. Mösseberg i bakgrunden.
Rantens Snickerifabrik. Chef, personal och arbetare. En del har ej kunnat identifierats. Nr 2. Snickare Lönnkvist, 3. Fabrikör A.W. Carlsson 4. Disponent Viktor Karlsson, 5. Bokhållare Lenberg 6. Verkmästare Emil Johansson 11. Snickare Söderberg 12. Snickare Viktor Bohlin 14. Snickare Oskar Lundström 15. Snickare Alexander Gustafsson 17. Snickare Stenström.20. Maskinist Fagergren, 29. Spånbärare Gustafsson 32. Snickare Axel Andersson.
Stadsfullmäktige i Borås 17/9 1908. En del av ledamötena: Fabrikör Alfred Sandwall, Ingenjör Carl Nordendahl, Direktör Mauritz Wilssson, Kapten Otto Mannerfelt, Borgmästare Boberg, Ordförande Rektor Bengtzon, Rådman E. Elfman (sekreterare), Fabrikör Arvid Sprakarn, Direktör Axel Bergengren, Handlanden Claes Skoglund, Handlanden Albin Tidblad, Rektor Neuman, Häradshöfding Tor Odencrantz. Porträtt av prosten Enander.
Enligt text skrivet på kopian: Fotografi tagen 22/5 1917 av Fotograf Maria Lundbäck efter En laverad teckning 1813 - 14 ritad av engelske resanden & artisten J. F. James. Den visar Uddevalla Kyrka och dess klocktorn samt en del av nuvarande Hasselbacken. några år efter stadens brand1806. No 6 sidan 68 i K.A. Anderssons kartalog 1916. (konsthistoriska avdelningen.)
Flygbild söderut från Södermalm över Årstaviken, Årstaholmar och Årstabron mot Årsta. I förgrunden byggnader som tillhör Tanto Sockerbruk. Mitt i bildens övre del syns Årsta gårds huvudbyggnad och uppe till höger gårdens stallbyggnad och lada. I fonden delar av blivade Årstafältet.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Per Larssons nybygge på Lenninge 6:32. Den synliga timmerstommen är en del av det från Smehammar flyttade huset. Personerna: längst ner Herman Larsson och en okänd kvinna. Pojken på trappan är Sixten Larsson. Stående från vänster: Anna Larsson, Hilda Styf, Linnéa Larsson och Per Larsson. Sittande troligen Herbert Olsson från Mjölnars. Foto 1918-1919.
Gertrud Gussander (1872 - 1950) var den första kvinnan i Sverige som disputerade i kirurgi (Lund 1912) samtidigt som hon byggde ett eget sjukhus/sjukhem i Gagnef. Gertrud Gussander föddes på Gammelstilla bruk och växte till en del upp i Gävle. Hennes mor Edla Gussander (1834 - 1892) född Berggren, var dotter till Anders Berggren (1777 - 1848) på Berggrenska gården.
Del av en 1912-1914 Windhoff som köptes av Kopparfors &Hofors sågverksaktiebolag Ockelbo.Fick sitt reg.nummer X197 år 1917 men kan då tidigare haft A som reg.nummer.Har en 4 cyl.motor på 24 hk. Ägd av Josef Eriksson. Köpt den 12 maj 1920 och såld den 31 maj 1921
En stor del av Anders Johan Brundins familj. Från vänster: Einar Brundin, Ruben Brundin, Hilma Brundin (?), Hildur Holmstedt, Anders Johan Brundin själv, Anna Brundin. Bakom Anders Johan står Josef Brundin, kvinnan med skärmmössa är Naemi Olsson, till vänster om henne längst bak Elna Brundin. Bilden är tagen i Hemlingby på den gård som dom disponerade.
David Brundin som nybliven änkeman med dottern Ingrid, som var 17-18 år när Elna dog. Hon övertog, efter normalskolekompetensen i Själanderska skolan, en hel del av ansvaret för familjens skötsel och omvårdnad. Bilden är från hörnet av Kaserngatan och Centralgatan. Där var ändhållplats för dom röda spårvagnarna i Gävle.
Biotop för simsnäppa, Phalaropus lobatus. Sjaunja-myren 6/6 29 Häckterräng för simsnäppa i n. del af Sjaunja-myren. Boet låg på en risbevuxen myr, men blott ca 10 m från fastare mark, hvars kant markeras af mannens läge. Foto E. Wibeck
Bilder visar troligen en del utav arbetet med vägbygget. Här lastas grus från ett mindre grustag. Vägen på västra sidan av Öresjö byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Arbetslaget på bilden är okänd, Rudolf Johansson från Läresbo, Hjärtum 1898-04-17, okänd, August Andersson från Läresbo, okänd, okänd, okänd
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.