Västra Eneby
Från 299 kr
Näs i Västra Eneby
Andrarums kyrka
Segesholm
Kymbo tall
Asby 118:1
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
"Robert den störste av de två gossarna samt en lekkamrat taget september 1918. 10 1/2 år gammal." Skickat av hans mamma Alma Eriksson Nelson, född och uppvuxen i Vommedal. Hon hade många släktingar i Kållered och var på besök på 1930-talet.
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 18761877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 19001901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan GävleUppsala elektrifierades
Båten byggdes i ett uthus till bondgården "Nailsa" utav bonden och båtbyggaren Nils Severin Johansson. Denna båt med namnet Torvald FG 15 var hans största båtbygge. När båten var färdigbyggd rullades den ca. 100 m ned till stranden. Ortens fiskare, bönder och drängar, totalt över 20 man assisterade vid sjösättningen 1905 vid Koggebryggan i Stranninge. Från Fiske-Historik pärm A, av G Heikenberg. Bild 3: Femte mannen från höger med vit skjorta och en spann i handen är "Kärra-Johan", som beställt och var ägare till båten. (Uppgift från sonen kommunalrådet Erik Gustavsson i mars 1998)
Fotot är med största sannolikhet taget 1893. Dateringen grundar sig på följande: Byggnadslov beviljades den 26 januari 1893 för tillbyggnad på nuvarande tomten Diagonalen 5 av bostadshuset på tomterna 2 och 3. Ansökan om brandförsäkring ingavs den 22 augusti samma år. Enligt fotot är tillbyggnaden utförd med ej färdigställd. Fotot visar även S:t Laurentiihemmet ( till vänster om kyrkan). I skrivelsen den 6 mars 1894 anmälde byggnadskommitén att byggnaden var färdigställd. På fotot är byggnadsställningarna ännu kvar och buskvegetationen ej avlövad 1893. Falkenberg 1997-04-30 Carl Estmar Text på baksidan av fotot: Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge.
Den 8 mars 1957 invigdes China biografen på Ågatan 39. Anders Sandrew, som är biografens ägare, stod i centrum för uppmärksamheten. Sin vana trogen betalade Sandrew sin biobiljett kontant. China biografen var Linköpings nionde biograf, den var Linköpings största. Inredningen stod NK s inredningsarkitekt för. Anders Sandrew avled ett halvår senare, han blev 72 år gammal. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Masse har stått på backkanten och tagit denna bild av Karlssons uthus. Dessa ladugårdsbyggnader var bland de största och ålderdomligaste i socknen vid förra sekelskiftet. Den långa bulladugården med agtak var mycket välbyggd. Den innehöll två fähus med varsin hoimd, hörum, i sin vänstra del och till höger om ladportarna låg ladan, utanför vilken det ligger en väldig halmstack. Ladugårdsflygeln till vänster innehöll en mängd funktioner. Troligen håller man på och kör in hö just här, höhäcken står på vägen under luckan till loftet. Man ser hur vägen ner till Nybro svänger ner här framför ladugården. Den gick vidare ner till grannparten, vars flygel skymtar till höger och därefter ner mot Närkån.
Här bygger man en av socknens största ladugårdar, både hög och bred. Intressant är att se att halm ännu var det gängse takmaterialet, halm användes ända fram till c:a 1920. Lägg märke till de klena byggnadsställningarna. De stående smäckra granstammarna kallades spiror. Bommarna, som lutade inåt, byggdes in i murverket för att ge byggnadsställningen stadga. När byggnaden var klar, högg man av bomarna. Ladugården kom att innehålla mjölkkor i exakt 100 år. I bakgrunden skymtar en bit av den gamla ladugården samt en ladugårdsflygel. Här hystes sannolikt gårdens djur medan bygget pågick, därav gödselhögen. Se Bild nr 990. Stenmaterial till ladugården fick man sannolikt från den rivna manbyggnaden, se Bild 991.
Här ser vi ladugården, som enligt Lauboken skall vara 6 år gammal. Men det är med största sannolikhet en ombyggd ladugård, se Bild 1093. Den bestod av från vänster tröskhus med lada, ladportarna sitter på traditionellt vis i vinkeln vid tröskhuset. Längan i mitten togs upp av dubbla fähus med port emellan, frågan är om det inte fanns grishus och lammhus här också iom att det är två fönster på ena sidan om dörrarna. Vad längan t h innehöll är fn inte känt. Ladugården har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och många småspröjsade fönster på för tiden traditionellt vis, liksom halmtaket.
Skolan i Lau låg förr ungefär där sockenmagasinet står idag, de bytte plats 1897. Härifrån gick förr kviarna upp till Bjärges och längs med denna lilla väg låg flera små boställen, varav Per Häglunds lilla gård var den största, se Bild 1019-1026. Det här bulhuset som småskollärarinnan Johanna Nilsson bodde i låg förmodligen här längs Bjärgeskviar, vilket också Masrä-namnet tyder på. Bostadhuset är troligen ett inpanelat bulhus från 1800-talets andra hälft. Huset hade troligen två rum, möjligen med ett litet kök mitt på baksidan. Man ser att huset är välhållet. Småskolan i Lau inrättades 1875 och då anställdes Johanna Nilsson från Fårö, som var utbildad småskollärare. Hon var lärarinna här till 1905.
Vy mot Råby chokladfabrik öster om Ljungsbro. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.