Valsedelsutdelare framför Folkets hus vid valet 1950. Längst fram till vänster står folkpartisten Lars Borg och till höger står socialdemokraten Gunnar Perland. Borg var fullmäktiges ordförande 1971-73 och Perland var stadens första kommunalråd. 1950 var det kommunal och landstingsval. Bilden är taget framför Folkets hus inne i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Masse har passat på och tagit denna bild av Hallbjäns södra gårdsparts ladugård strax innan den revs pga skiftet. Ladugården låg med långsidan alldeles intill vägen, se Bild 798, så av den anledningen fick man ha gödselhögarna inne på gården. Till vänster skymtar en bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Ladugården hade till vänster troligen ett stall med hoimd, den lilla hoimdluckan är öppen. Sedan följer gårdens infart med stängda portar. Därefter följer ett stort kohus med hoimd till vänster. Laddelen med ladportar verkar ha varit tillbyggd och där sitter en liten lucka lågt i väggen till okänd funktion. Till höger alldeles utanför bild stod tröskhuset under spåntak.
Denna vackra ladugård var troligen uppförd vid 1800-talets mitt eller strax efter. Den bestod förmodligen av ett dubbelt kohus med hoimd i mitten, hoimdluckan sitter nära portlidret. Längst till höger kan det vara ett stall. Eftersom landsvägen gick omedelbart utanför ladugårdsväggen, fick man ha gödselstacken inne på gården. Till vänster är portlidret, gårdspartens infart och därefter ligger ladan uppförd i bulteknik, det är mest ladporten som syns. Till vänste ligger tröskhuset, där man kan ana vandringen, annars fungrade utrymmet mest som vagnbod. Taket är täckt med halm och vindskivorna har den karaktäristiska utsmyckningen längst upp.
Ett år 1920 postgånget brevkort med vy mot en av flera tillfälliga militärförläggningar som uppstod i Linköping under 1910-talet. Skälet till att värnpliktiga fick förläggas inne staden var de segdragna turerna kring var de planerade anläggningarna för Första och Andra livgrenadjärregementena skulle placeras, vilket gav förseningar som följd. Det avbildade huset hade ursprungligen uppförts i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. Vid tiden för bilden var epoken av förströelser emellertid förbi och lokalen fanns tillgänglig för uthyrning.
Syster Margareta underhåller den femåriga Gun Joge, som låg inne för att få hjälp med sin rygg. Artikeln i Östgöten handlade om eftervård inom vården. Här handlade det om barn som haft barnförlamning. Ortopenden Gunnar Örn ledde arbetet som gick ut på att epidemisjukhuset samarbetade med lasarettets ortopeder. Sjukvård. Barnsjukvård. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Stormarknaden, 31 juli 1965 I mitten i förgrunden inne på Domus stormarknad går en kvinna med en kundvagn. I vagnen sitter ett litet barn. Bredvid kvinnan står en man i kostym. En äldre dam står till höger med en kundvagn. I bakgrunden syns ytterligare två personer: två kvinnor och en man. I bakgrunden uppe vid taket hänger en skylt med texten "Information." Metallstänger med galgar där det hänger blusar och kjolar till försäljning syns i bakgrunden, ett kundvagnsupplag samt i förgrunden plastkorgar till försäljning.
Skönhetsvård, 3 mars 1966 Inne i en skönhetssalong ägnar sig en yrkeskvinna eller kosmetolog åt att ge personlig skönhetsvård åt en kunds ansikte. Yrkeskvinnan i fråga är klädd i vit rockklänning. Kvinnans hår är uppsatt i knut. Hon har ett armbandsur på sin vänstra handled. Hennes händer och naglar ser vårdade ut och hon har målade ögonbryn samt läppar. Kunden har en handduk virad runt sitt hår och ligger på en brits. I bakgrunden står ett bord med en ask fylld med kosmetikatuber. På väggen hänger ett diplom. Ovanför kosmetologens huvud finns en lampa.
Hasselfors bruk 19 augusti 1965 En liten flickbaby med hätta på huvudet ligger på mage på en filt på en veranda vid Hasselfors bruk. En äldre man går från henne i riktning mot kameran. En kvinna i mörk blus samt förkläde står inne i huset i bakgrunden av bilden och tittar ut genom fönstret. Ute på verandan står två dockvagnar, litet bord med barnstol till samt leksaker. Från taket till vänster hänger en ställning med två herrkavajer upphängda på galgar. Två amplar hänger även från taket. I förgrunden står en blomlåda med blommor i.
Ålderdomshotellet i Fjugesta 15 januari 1968 En äldre dam sitter inne på sitt rum på ålderdomshemmet. Hon sitter vid ett bord som har en vitrandig duk på sig. På detta ligger en socka som tillhör en stickning som hon håller på med då och då. En skål, en korg och ett garnnystan finns även på bordet. Hennes käpp hänger på en träställning. En byrå står vid väggen i bakgrunden. Där står bl.a. porträtt. En klocka sam två tavlor hänger på väggen. En porträtt föreställer Jesus.
'''Lövsal'', lekstuga. På baksidan av det ena exemplaret står ''Materialet utanför lövsalen ben, frön, fruketer, kolbitar och en och annan glasbit. På marken omkring eucalyptusblad. Detta träd överskuggar platsen. Denna lövsal hemförd och exponerad i Göteborgs nya museum 1923. Fotot är taget ''in situ'' i västaustraliens savannskog nära kusten av King Sound (Derby). Obs! lekreden inne i gången (gav anledning till lösningen av lövsalens problem!)'' :: Lövsalen återfinns i monter 101A på Göteborgs Naturhistoriska museum (2006-10-24) :: :: Jämför 840, 1157-1158 samt 4287. :: :: Finns i monter 101 A på Göteborgs Naturhistoriska museum (2006-10-12) :: :: Ingår i serie med fotonr. 817-841.'
Ark med tre monterade foton och text: "Igaliko betyder den tidigare kokplatsen. Igaliko ligger innerst inne i Igaliko-fjorden, norbornas Einars fjord. Ligger på en slätt som är fullt med ruiner från nordmännens andliga centrum Gardar. Vi ha kommit vandrande från Erik den Rödes fjord och stå nu uppe på landryggen och se ner mot Einars fjord. En betagande vacker utsikt med den blå fjorden, se snötyngda fjällen och så bygden där husen avtecknar sig mot den gröna marken. Bebyggelsen här härstammar från 1780-talet. En norsk bonde Anders Olsen gifte sig med en eskimå och grundade en ny bosättning. år 1960 bodde här 117 personer fördelade på 22 hushåll."
Rumsinteriör, 3 personer. Josef Forsgren. På bilden, som är tagen inne i stugan på Landåsen i Mosås, syns Kristina Andersson (född Pettersson), också kallad "Mor Kristina" samt två av hennes söner: Josef Forsgren (i mitten) och David Landé (till höger). "Mor Kristina" hade tre söner Gerard Landé, Josef Forsgren och David Landé. (Gerard finns inte med på bilden). Stugan i vilken bilden är tagen finns fortfarande kvar (år 2021) i Mosås-Täby Hembyggdsförening och kallas för "Mor Kristinas stuga". Stugan skänktes efter Mor Kristinas död till en stiftelse skapad till hennes minne av hennes yngsta son David Forsgren. Målet med Stiftelsen, och stugan, var att ge härbärge till "ogifta mödrar".
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
G. Rymans bryggeri, inne på gården där fruktträd står i blom eller har fällt sina blad och gjort marken prickig. En grupp människor är samlade i en soffgrupp på den sandade gången runt gräsmattan i mitten. En liten pojke, Bertil Ryman, sitter på en häst och ett par hästekipage med tunnor står vid husen bakom staketen. Mannen mellan träden är bryggare Andersson och herr Ryman står till vänster om bordet med sin fru sittande nedanför sig med stort halssmycke. Bredvid henne en ung kvinna i enorm hatt med lilla Kerstin Ryman intill sig. Bilden tagen mot söder, från Prästgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.