Tage Danielsson-statyn i nära anslutning till invigningen 1987. Skulpturen i målad brons är skapad av konstnären Gösta Bejermark och framställer Tage Danielsson i naturlig storlek och i en pose hämtad ur ett spex från hans studietid i Linköping.
Från 299 kr
Porträtt av Carl Theodor Glosemeijer. Denne var stadsarkitekt i Norrköping och ritade bland annat fabriksbyggnader i industrilandskapet, Saltängsskolan, Statens skola för vuxna, Lennings sjukhem samt påbyggnad av Gamla tullhuset. Från 1861 gift med Hanna Heijdenberg. 1860-tal.
Vid främst 1900-talets mellersta årtionden omdanades våra svenska städer i stor skala. Linköping utgjorde inget undantag. Under perioden 1930-1975 utplånades med något enstaka hus undantaget all bebyggelse i åtminstone 14 kvarter i stadskärnan. Kvarteret Apoteket var ett av dem som vid 1970-talets början närmast totalt utraderades vad äldre hus beträffar. Här Domkyrkogatans löp mot Stora torget 1970 eller möjligen 1971.
Parti av Apotekaregatan i Linköping 1970 eller möjligen 1971 som beskriver tidens upplevda behov av rivningar. I många områden stod ännu hus som ansågs tjänat ut längs smala gatustråk som inte svarade mot önskad tillgänglighet. Närmast till vänster apotek Vasens gamla lokaler med tillbyggnad. Platsen motsvarar det blivande affärskomplexet Filbyters hörn mot Storgatan och som av många associeras med restaurang Hamlet.
Nils Friedleiffer i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé något av 1860-talets första år. I stunden var Friedleiffer endast några å 30 år fyllda och till synes märkt av den ohälsa som finns omnämnd kring hans person. Ändå skulle han få ett relativt långt liv och hinna möta det nya seklet. Född i Linköping som son till garvaremästaren tillika namne Nils Friedleiffer. Sonens sviktande hälsa sägs omintetgjort ett övertagande av rörelsen, som istället kom att övergå till den i staden välbekanta garvaresläkten Lindhe. Som en ersättning för Friedleiffers oförmågor kom hans eftermäla röra hans omfattande välgörenhet, för egen del alltid i tysthet.
Vid sidan av Vadstenas storslagna kungliga och kyrkliga byggnader står det mer blygsamma Mårten Skinnarens hus i hospitalsområdet sedan byggtiden vid början av 1500-talet. Här dokumenterat 1934.
Vadstena från Hamnparken en sommardag 1934.
Arthur Wilhelm Frestadius porträtterad i början av sin militära karriär. Från 1877 volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping och med tiden avancerad till kapten. I det civila disponent vid Uttersbergs bruk i Västmanland. Gift 1884 med Maria Carolina Seidi Lindberg. Foto omkring 1880.
Kyrkoherdebostället i Veta mötte fotografen i välskött prakt denna sommardag 1931. Huvudbyggnaden uppfördes 1805 och gav över åren husrum för tiotalet kyrkoherdar innan prästgårdsboende föll ur modet. Vid tiden för bilden disponerades gården av kyrkoherde Magnus Liljedorff med familj.
Samling vid klappbryggorna genom ett smula kornigt nedslag vid kanalbanken strax väster om Borenshults sluss i Motala. Foto 1934.
Fram till vår egen tid har lera utvunnits öster om Linköping för produktion av lättklinkermaterialet "light expanded clay aggregate", mer känt som Lecakulor. Här företaget Lecas anläggning vid det initala läget 1962.
Vy över S:t Larsparken i Linköping med blicken vänd mot Ågatan och gatans nummer 25-21 sett från vänster. Foto 1970.
Det gamla livgrenadjärtorpet 144, Skjulefall i Horn, har huserat knektar så långt folkbokföringen tar oss. Den siste i raden, grenadjär Ling, lämnade med sin familj 1896. Därefter fungerade platsen som ordinärt jordbrukstorp under Falla Norrgård. Här dokumenterat i sitt förfall 1953.
I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.
Skolgatan österut 1970. Ännu kantades Skolgatan och flertalet andra leder i stadsdelen Gottfridsberg av den ursprungliga bebyggelsen från sena 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet. Nu var man emellertid mitt i ett saneringsskede.
Smedjegatans möte med Skolgatan 1970, ännu kantade med hus från tiden stadsdelen ursprungligen bebyggdes.
Porträtt av fröken Henny Granbom. Dotter till handlaren i Linköping Ludvig Granbom och hans maka Johanna Josefina Åhlström. Vid tiden för bilden var föräldrarna sedan länge avlidna. Olyckligtvis hade inte heller Henny någon längre tid kvar i livet. På kort tid tog tuberkulosen tre av systrarna Granbom. För Hennys del i november 1902.
Mor och son i ett ömsint porträtt omkring år 1900. Signe von Goës, dotter till patron Robert Georg von Goës och Julie Gyllenhammar i Linköping, hade ingått äktenskap med ingenjör Ivar Nyquist 1897 och året därpå nedkom sonen Georg och år 1900 Gunnar. Omedelbart efter giftemålet i Linköping hade paret bosatt sig i Stockholm. Frånskilda 1919.
Hypotekskamrer Wilhelm Goës porträtterad omkring 1865. Född i Rök kom han till Linköping 1852 för anställning vid Östgöta hypoteksförening. Han avled som ogift 1882.
Påskriften identifierar den gamla damen som Catharina Elisabeth Godenius. Född i Gagnef 1804 och inflyttad till Ribbingsholm i Kullerstad 1835. Godset ägdes då av brodern och industrimannen Samuel Godenius, bland andra verksamheter ihågkommen som huvudman för Gustavsbergs porslinsfabrik. Ribbingsholm kom att bli mamsell Godenius hemvist livet igenom. Hon avled av ålder våren 1879. Porträttet kan uppskattas vara taget vid senare delen av 1860-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.