Vykort, "Tivedsstugan i Tranebergsskogen. Varberg." Restaurangbyggnad på Nya Påskberget, som låg intill gården Traneberg (numera riven), därav namnet på kortet. Byggnaden lär vara ritad av Gottfrid Ljunggren från Töreboda/Tiveden, som var arkitekten bakom många villor i Varberg 1903-1914. I denna byggnad kan anas ett nationalromantiskt anslag där en timmerstuga ser ut att möta en hallandslänga med stråtäckt tak, försedd med en sakral medeltida absid.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs lasarett, då benämnt Länslasarettet, invigdes den 30 november 1901. På husgaveln anges trots det årtalet 1900. Det efterträdde en sjukhusbyggnad av trä med 40 sängplatser, som uppförts 1852 på samma plats, då kallad Dykerilyckan. Dessförinnan hade länslasarettet varit förlagt till fästningen. I förgrunden ses sjukhusparken med trädgårdsmöblemang i kvarterets nordöstra hörn där Västra Vallgatan och Prästgatan möts. Till vänster skymtar ekonomibyggnaden med personalbostäder, som uppfördes några år senare.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Havsborg på Rosenfredsgatan 1 i kv Bomlyckan 6 (senare nr 9). Det var två systrar från Borås som lät uppföra huset 1913. I bakgrunden ses den samtida södra folkskolan, Rosenfredsskolan, som stod klar 1912. Fastigheten har haft många ägare och genomgått flera förändringar. Men år 2020 tilldelades ägaren Bertil Uhlin hembygdsföreningen Gamla Varbergs kulturhistoriska diplom för sin insats att försöka återge villan mer av sitt ursprungliga utseende.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa på Träslövsvägen 3 i nuvarande kv Vindragaren, då i kv Bryggaren (ett bryggeri låg här). Östra delen av kv Vindragaren hette förr Karet och kvarteren åtskildes av Tvärgatan. Huset omges av lövträd och har en bred veranda med balkong ovanpå. Villan revs under 1960-talet och ersattes av en prästbostad åt Varbergs församling 1974. På tomten hitom ur bild står Bexellska ryggåsstugan.
Varbergs Baptistförsamlings kyrka, Tabernaklet, som ligger utmed Skansgatan, kv Kaninen 1. Den solitära byggnadens ena gavel är vänd mot kameran och uppvisar en stilblandning av olika arkitektoniska stilelement: runda pelare med ansvällning upptill, som bär ett tresidigt skärmtak över entrén, och däröver tre välvda, småspröjsade fönster med pilastrar emellan. Frontonen är dekorerad med solstrålar och texten "Tabernaklet". Från husgaveln går ett staket med vitmålad grind i höjd med entrén.
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vykort, "Apelvikens Kustsanatorium, Varberg." Framför byggnaderna ser det ut som odlingar anlagts.
Kustsanatoriet Apelviken, Varberg. Huvudbyggnadens baksidan med solverandorna. Nere till vänster ses nyplanterade granar.
Vykort, "Apelvikens Kustsanatorium vid Varberg." Ekonomibyggnad med vårdpaviljongerna 1 och 2.
Vykort, "Apelvikens Kustsanatorium, Varberg." Utsikt från klipphällarna via stranden mot sanatoriet. Till höger står ett vattentorn.
Vykort, "Apelvikens Kustsanatorium vid Varberg. Strandbad." Badande barn och personal från Kustsanatoriet Apelviken.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Hörnfastigheten p å Kungsgatan 22-Torggatan 7 sedd från torget. Byggnaden uppfördes 1769 och ersatte ett tidigare trähus som förstörts i den stora stadsbranden den 18 maj 1767. Byggherre var handlaren och rådmannen Peter Hierton från Eftra och hans hustru Barbara Gammal. Hennes föräldrar ägde ett tobaksspinneri i Varberg. Ritningarna utfördes av Sven Kellander, kommendant på Varbergs fästning, senare adlad Mannerskantz. Byggmästare var tysken Friedrich August König (senare Rex), som även byggde kyrkan tvärs över gatan. I rummet i hörnet mot torget finns ett stucktak från 1769 bevarat med allegoriska framställningar av de fyra stånden och initialerna B.G. och P.H. för byggherreparet och F.A.K. för byggmästaren. Mellan 1864-1897 ägde handlanden Adolf Lundquist huset och han lät bygga om det 1865, då det fick nuvarande klassicerande fasad. Byggnaden kallas efter honom det Lundquistska huset. I bottenvåningen ligger Carl Nilsson och Son:s järnaffär och till höger i bild försäljs lampor och glas. En man korsar gatan bärande en apparat med slang.
Lastfartyg, Hinrich från Kiel. Ångfartyg, högst troligt i Varbergs hamn med full last (eventuellt sten för export. ) En man står ovanpå lasten. Beställare: Herr Vorhauer. (Se även bildnr GB2_6141.)
Vykort, "Strandbad vid Varberg". Vy över klipporna på Goda Hopp, herrarnas nakenbad i Varberg. Till en början var det småpojkar som badade nakna här vid badplatserna Goda Hopp och Djupa Dräkt utanför staden. Nakenbadande vuxna män var i regel arbetare som inte hade råd med badkläder, i den mån de ens fanns att köpa. Ett bad i Kallbadhuset kostade. Vuxna manliga nakenbadare ökade i antal mot 1800-talets slut och redan före 1910 försågs badplatserna med badhytter både för herrar på Goda Hopp respektive Djupa Dräkt och för damer på Skarpe Nord, men påbudet var att man skulle använda badkläder. Sådana hyrdes ut av respektive föreståndare för hytterna.
Realexamen 1953. Sista kullen från Varbergs gamla realskola (stadshuset, kv Läroverket). För numrering se bild 2-3. 1. Gustav Tellkvist 2. - Åsare 3. Lennart Höög. 4-6 ej namngivna 7. Mats Olsson 8. Bertil Hagman 9. Karl-Erik Muhl 10. - Hylander 11. Hasse Henriksson 12. Åke Bendix 13. Tom Benson 14. Gunnar Grände 15 ej namngiven. 16. Stig Sandklef 17. Örjan Johansson 18. Sören Svensson 19-20 ej namngivna 21. Bo Björnby 23. Bo Johansson 24. - Irblad 25. Jan-Ove Berntsson 26 Gösta Pettersson. 27-29 ej namngivna. 30. Göran Johansson 31. Ove Johansson (eller - Dammvik) 32 - Hörbäck 33. Bo Risheden 34. Bo Carlsson 35. Kurt Borg 36. Lennart Blixt 37. Börje Mattsson 38. Egon Österbrand 39. Kerstin (eller Harriet) Johanson 40. Kerstin Andersson 41. Lisbeth Höög 42-46, 48-49 ej namngivna. 47. Helve Jürvetson (gift Sidén) 50. Birgitta Lundin 51. Vanja Andersson 52. - Antonsson 53. Kerstin G Johansson 54. - Börjesson 55 ej namngiven.
Rantzaumonumentets avtäckning. Prins Carl inviger monumentet över danske fältherren Daniel Rantzau den 26 juni 1938. Prinsen står vid minnesstenen med några kadetter i bakgrunden. En kadett var utsedd att på prinsens kommando låta täckelsen över monumentet falla. Men vid tillfället rådde storm och innan prinsen hunnit fram i sitt tal till avtäckelsen kom en stormby som slet tag i skynket så att stenen blottades. Två andra kadetter ryckte då in och hjälpte till att få det på plats igen. Närvarande var också prins Harald av Danmark. Utöver att vara till åminnelse av Ranzau, som stupade på denna klippa i striden om Varbergs slott den 11 november 1569, var tanken också denna som prins Carl uttryckte i sitt tal: "Men måtte också vår gemensamma minnessten i alla tider kunna bära vittnesbörd om att fred råder och alltid skall råda mellan Danmarks och Sveriges folk."
Män ute på gården till Varbergs Mekaniska Verkstad i arbete med en lyftkran. Träbyggnaden ligger utmed Kungsgatan och i bakgrunden syns de s k Tvillinghusen, som ligger på var sida om Eskilsgatan. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen, men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1)
Vykort, "Varberg. Infart från Söder". Södra vägen svänger av åt vänster där flerbostadshusen i kv Mörten ligger. Lagerlundskvarnen, även kallad Börjessonska kvarnen, står i kv Ryttaren. Längs Almers väg (som numera når fram till Södra vägen) ligger kv Rudan på vänster sida och kv Stenbiten till höger.
Hejllska huset i Södra Villastaden i Varberg vid hörnet Västra Vallgatan (61)-Lasarettsgatan, kv Bomlyckan 10 (nr 1 tidigare). Villan ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren och uppfördes 1904 till stadsfiskal Nils Olof Samuelsson. Provinsialläkare Karl-Holger Hejll flyttade in i villan 1945, därav namnet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.