Sven Olof Olsson kommer upp ur underjorden från ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", april 1993. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa. Relaterat motiv: 2003_0358.
Från 299 kr
Ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", år 2001. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa.
Här ser man tydligt hur garnen är upphängda i garngården. Först bainar man av, tar ur fisken ur garnen, sedan rättar man till garnen och sprider ut den jämnt så de får torka. T v om personerna ser man änden på garnen med alla hallar, sänkstenar. Kvinnorna är mer finklädda än arbetsklädda, de har förberett sig för fotografering!
Konfektionsvisning i lunchrummet på Nordiska Kompaniet. Kvinna i mörk dräkt rättar till kragen på en modell klädd i grå klänning och basker. Till vänster står en kvinna i svart dräkt och håller en handväska. Runtom sitter publik vid bord med vita dukar, NK-servis och blommor i vas. Hattar på ställningar till vänster i bilden.
landskap, scener, övriga
Porträtt av Christina Andersson från senare delen av 1890-talet. Född i värmländska Segerstad socken som dotter till rättaren Anders Olofsson och dennes maka Stina Jonsdotter. Som ung kom hon i pigtjänst på gårdar i hemsocknen men även en tid i Karlstad. I november månad 1885 fick hon oförklarat tjänst som hushållerska i redaktören och tidningsutgivaren Isidor Kjellbergs hushåll i Linköping. Den radikale Kjellberg bodde vid tiden med sonen Emil invid Storgatan strax öster om Sankt Larskyrkan. Stadsgården inrymde även redaktion och tryckeri för hans tidning Östgöten med flera utgivningar. Efter Isidor Kjellbergs bortgång 1895 fortsatte Christina sitt arbete i den nu vuxne sonen Emils hushåll. År 1902 följde hon med Emil Kjellberg och hans familj när de under våren flyttade till Helsingborg. Tiden i den nya staden blev emellertid kort för Christina. Hon avled i sviterna av magcancer i april månad 1904.
Här har en ryttare passerat och balkarna är urtagna, sk upptäppt lid. Lidfalen står lutad mot tunen, man ser urtagen för lidkrokarna, samt en dekorativ urtagning. Kvinnan håller i en sticksöm, man fick inte gå sysslolös, kvinnorna stickade alltid medan de gick. Möjligen är personerna Maria Elisabet Jakobsdotter med sonen Arvid Larsson.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Ållebergs ryttare. Denna grupp utgör en illustration till den bekanta sägnen om ryttarna i Ålleberg. Dräkterna är från Gustaf II Adolfs tid, enär variationer av sägnen hänför sig till denna tid. Hjälmarna är gyllene som i sägnen.
På platser där förband tidigare varit förlagda eller övat reses ofta minnesstenar. Livhusarerna övade 1846-1904 på Sannahed. 1 augusti 1920 avtäcktes där en minnessten, på vilken avbildats en ryttare i fyrsprång med dragen sabel. Förslaget är framtaget av livhusaren, hedersöversten i regementet prins Eugen. Modellens skapare var skulptör Carl Hultström. Här prins Eugen på Sannahed i väntan på minnesstenens avtäckning.
Hans von Blixen-Fineke, överstelöjtnant, chef för ridskolan i Strömsholm. En mycket framgångsrik ryttare i alla olika grenar inom ridsporten. Kortet taget 1953 efter seger i SM i fälttävlan. Kort och text (artikel i Svenska dagbladet i juli 1996) finns i pärm 20e, uppslag 6.
Metodistkyrkan, kyrkobyggnad i sten. Förhöjt mittparti flankerat av bostadsdelar i fyra våningar. Fasaden i rött tegel är i jugendstil med inslag av nygotik. Den har blinderingar i beige puts och i bottenvåningen finhuggen sandsten. Takåsen kröns av ryttare. Stenhus i fyra våningar med fasad i gul slätputs och i bostadsvåningen finhuggen sandsten. Fasaden har burspråk över fyra våningar och fyra balkonger med dekorativ smide.
'Bildtext: ''Husarer med ''tolkande'' infanteri.'' :: Militärer, män, som ryttare till häst och på skidor med stavar. På snöklädd mark med hus med häck framför, i bakgrunden. Kläder. Uniform. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5253:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Vy över gatan Whitehall med byggnader. Vakter framför byggnad med stora grindar. 1 ryttare till häst. Gata med människor, bilar och lyktstolpar. :: Enligt text till fotot: ''Whitehall.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 5244:1-19, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''''Drottningholms'' kryss till Södern: Sultanens militärparad.'' :: I förgrunden står 2 pojkar och 1 man. Vy med militärparad till fot och till häst, ryttare. I abkgrunden byggnad. :: :: Ingår i serie med fotonr 5266:1-16. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Vagn dragen av 2 hästar med ryttare. På sidorna längs gatan stor samling åskådare. Enligt text till fotot: ''King and queen of Denmark.'' (Kungen och drottningen av Danmark.) Se även fotonr. 5245:3. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5245:1-20, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Crowd reading war telegrams.'' (Folkmassan läser krigstelegram) :: Vy över torg med folksamling på avstånd, i förgrunden 2 hattklädda män. Bilar, staty med ryttare och häst, hästar, vagnar. Vy med hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5250:1-21, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Under 1800-talet var barnarbete vanligt i Sverige. Barnen var billig arbetskraft. Deras lön var liten. Den skulle inte räckt till att försörja dem själva. Deras uppgifter var enkla men monotona, det var lättare att motivera barn än vuxna till arbetet. Här viker barn vid DUX karamellfabrik askar för brösttabletter. Under 1900-talet blev barnarbete ovanligare i takt med att fabrikerna mekaniserades. De enkla momenten försvann, en barn- och ungdoms- arbetslöshet uppstod. Samtidigt stiftades lagar för att reglera barnarbete. Dux-fabriken hade sitt ursprung i Srömsbro av Gustav Ferngren i början av 1900-talet. Flyttade på 1920-talet till Hamntorget och sedan till Tredje Tvärgatan 23 på Brynäs. Firman hade upphört 1930. Tidigare publicerad vid utställningen år 2000.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.