Ombygd 1962 från ångtrålare till lastmotorfartyg. Ägare:/1971-81/: Joseph Androulakis & Co. Hemort: Peiraievs.
Från 299 kr
Till vänster på bilden Skrea Strand-Pensionat Uppfördes 1933. Skrea Strand-Pensionat öppnades 1:a gången 20 maj 1933. Ägare var fru Agnes Johansson Enligt uppgift brann byggnaden ner natten mellan fredagen den 11/4 och lördagen den 12/4-1937. I boken "Tider som flytt" (2000) berättar Evert Andersson på sid 51: "På tomten ovanför mitt hem byggde Agnes Johansson, som kom från Helsingborg, ett pensionat, Skrea Strand-Pensionatet. Det byggdes 1933 och brann ner 1937. I ett rum brukade sångaren Hilmer Borgeling bo. Efter branden byggde Agnes Johansson en kiosk på tomten nedanför. Denna blev senare ombyggd till Café Strandpaviljongen. Kaféägare var en falkenbergare, Malin Strandberg, och hennes man, Wahlberg. ............................." /borde vara Wåhlberg enl. telefonkatalog. (Tomas Gustavsson)
Närmast ses del av ett vardagsrum med medaljongtapet (se 2024_1475), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till höger ses värmerör utmed vägg och golv samt fyra uppsatta porslinstallrikar. Rakt fram, genom ett fyrkantigt rumsvalv, ses ett annat möblerat rum med två fönster. En okänd man skymtas till vänster. Rummet är möblerat med ett träbord samt tre stolar. På bordet ligget en vit ihoprafsad duk. Till höger står en fåtölj med en filt på samt ett mörkbrunt halvhögt träskåp med tillhörande nycklar och dörrar. På väggen sitter tre uppsatta porslinstallrikar samt en tavla. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Här ser vi Lars Olssons (Olofssons) ladugård. Den har troligen haft agtak en gång, men senast omkring 1890 blivit ombyggd med foderloft och spåntak. Just att taket blivit så dåligt och lappats överallt med nya istuckna spån, visar att taket (och hela foderloftet) bör vara minst 25 år gammalt. Det var vanligt att man provisoriskt lagade spåntak så här, då kunde det hålla 5-10 år till. Annars bytte man ut en sektion i taget, vilket man kan se på ett spåntaks mörkhet. Ladugården innehöll lada längst till vänster, bara ladportarna är med här. Därefter följer en hoimd, luckan syns i väggen ovanför fjäderharven, och tillhörande kohus. I mitten med dubbeldörrarna var det nog stall med hoimd till höger. Längst till höger var det kanske ungnötshus, grishus mm.
Tröskhusen låg nästan alltid som en vinkelbyggnad till ladugårdslängan och ofta låg laddelen åt vänster sett från gården, som här. Den här sortens tröskhus med 4 st trekantspelare som bar ett stort sadeltak var i regel tillagda i senare tid till ladan. De äldre tröskhusen var runda eller flerkantiga med toppiga agtak likt det som finns på Bottarve i Vamlingbo och de var fristående med endast en axel gående in i ladan. Dessa nyare tröskhus hade väldigt ofta faltak likt det här på Sunnkörke. Det är skarvat som faltak över 4 m i höjd alltid är och falarnas ändar är inte justerade till samma längd, det brydde man sig inte om på uthus. Vandringshjulet är här bortrivet och tröskhuset fungerar som vagnbod och redskapsbod. Bodlängan t v har innehållet många funktioner, men okänt vilka. Någon bod var säkert dass, något lammhus eller grishus. Smedja var det inte, den låg som fristående byggnad väster om gården, den finns kvar ombyggd till sommarstuga!
Översänder härmed fotografi av en postkupé. Icke för att visa mig själv, ehuru jag står i öppna dörren.Däremot vill jag berätta om postvagnen. Den utgjordes av en ombyggd 3 kl. pass-vagn. Den osynliga delen av vagnen innehöll tvenne passagerarekupéer. Genom överenskommelse med tågpersonalen använde vi pass-kupéerna att placera paketsäckar i. Hade vi något utrymme kvar, då vi kommo till Sundbyberg, upptogs alla utrymmen där. En firma tillverkade smörja mot tagelmask och skickade massor av paket omkring i hela vårt land. Kortet är en obetydlig sak och torde ha ringa betydelse för Postmuseet. Användningen av pass-kupéerna visar emellertid billiga pakettransporter. Samarbetet mellan post- och järnväg var gott på den tiden. Det var en otäckt kall postkupé att åka i under vintern ! Stockholm den 30 januari 1961. Med högaktning Tore Pihl
Bild 2: Byggt 1878, ombyggt bl a 1975. Byggherre timmerman Sjunne Pehrsson. Urmakeri med ingång på norra hörnet inreddes 1905. Bild 3: byggt 1878, ombyggt 1944, 1948 o 1957. Byggherre timmerman Sjunne Pehrsson.
Bild 1: Byggt år 1898, veranda åt söder 1907. Ombyggt 1983. Byggherre trävaruhandlare Lars Tobiasson. Bild 2: Parytterdörr av spegeltyp.
Byggt år 1904, ombyggt 1984. Byggherre Dan Lundgren och John Skantze. På affärskyltarna kan man läsa. Musik o keramiker Lerhålan.
Byggt år 1919, ombyggt 1960. Byggherre Falkenbergs Sparbank. Arkitekt Ernst Torulf. På affärsskyltarna kan man läsa, Dinos, Solana Solcenter.
Byggt 1895-96, ombyggt bl a 1907,1939, 1957 och 1957. Byggherre Falkenbergs Sparbank. På affärsskyltarna kan man läsa, Femina, Hattar mössor.
Byggt år 1868, ombyggt 1963 och 1975. Byggherre doktor G A Ehrengranat. 1963-1975 inrymdes kontorslokaler för arbetsförmedlingen i bottenvåningen.
Uppfört 1895 som verkstad, ombyggt 1903. Rivningslov 18/4 1968. Rivit 8/4 1968. Artikel i HN 9/4 1968.
Magasinsgatan 10 i Söderköping 1951. Huset står i skrivande stund kvar på sin plats om än i ombyggt skick.
Hette före 3/9 1875 RUNSTA. Stationen anlades 1874. Stationshuset i trä ombyggt 1940 .Stationen öppnad 7/12 1875
Station anlagd 1875. Stationshuset ombyggt fullständigt 1908. Nu tvåvånings, putsat stationshus. Bangården utökades 1949 till nuvarande omfattning. Mekanisk växelförregling
Centralstation i Malmö. Malmö station med stationshus ombyggt längst till höger och artonhundratanittiotals stabila byggnad längst till vänster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.