Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Man ser att båten är rejält utlagd, bred, för större bärighet i sjön, men mera tungrodd. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Från 299 kr
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den nytjärad utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Masse visar också småhusen. Här ses magasinet med vagnbod på gaveln. Om magasinets nedervåningen också varit till för spannmålsförvaring är ännu inte känt. Magasinet är uppfört i resvirke med spåntak och ungefär jämnårig med ladugården, dvs 1908. T v står vedboden med en vedhög utanför.
Masse har tagit denna bild stående i rågåkern söder om kyrkan. Han har medvetet valt motivet så att skolan inte finns med, dess östra hörn måste finnas alldeles utanför bildens kant t v. Handelsföreningens affär i vägskälet t h är ännu inte byggd. Kyrkan framträder monumentalt. Uppe på taket sitter ett gäng nyfikna ungdomar (?), hur har de kommit upp dit?
Hallbjäns Oskar Danielsson, 34 år, färgar garn i en stor gammal koppargryta utanför smedjan (?) på gamla gårdstomten. Bredvid står dottern Annie, snart 4 år, svärfadern Jakob Larsson, 54 år, pojken t h är än så länge okänd. Denna gårdspart av Hallbjäns skiftades ut 1904, vilket kan förklara det det dåliga skicket på smedjan.
Masse har fotograferat den gamle grannen Jakob Söderlund, 78 år, när han sitter utanför sin brygghusdörr och binder nät, som han har upplagt på stolen framför sig. En innerdörr är uppsatt i gattet mellan brygghuset och manbyggnaden för att få lä. Stolarna är fina allmogestolar i Karl-Johanstil.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Brudluckan är på insidan försedd med huggna omfattningar och ett flackt korgbågigt valv som bär upp gavelspetsen. Invändigt finns ett tunnvalv. Vindsutrymmet ovanför är slutet och inte tillgängligt. Golvet täcks av f d gravhällar i sandsten. Utanför brudluckan skymtar sockenmagasinet, ditflyttat från nuvarande skoltomten när skolan byggdes 1897. Magasinet är här ännu ursprungligt i bulteknik.
Här bygger troligen Jakob Petter Ödahl, 67 år, och sonen Johan Petter, 42 år, en fiskebåt, tvåmänning, på ladan hemma på gården. Det var vanligt att man byggde sina båtar själv, det tillhörde allmänbildningen. Här har man fått klar kölen, stävarna och de första borden. Utanför ladporten syns tröskhuset och i bakgrunden manbyggnaden.
En för Storsudret ordinär vast av kalksten med någon gråstensinblandning. Balklidets balkar är för klena och krokiga. Här har Masse rätt om hailvast. Se Nr 218. Lägg märke till att gräset är slaget utanför vasten, det var de fattigas foderplats, de fick ta hö och beta på vägkanter och dikesrenar.
Här är det rågskörd på åkern alldeles utanför manbyggnadens norra gavel, vilken dock inte syns i bild, men spjälstaketet står som sig bör mot gårdstomten. Här är avkastningen betydligt bättre än på strandåkern, se Bild 41. Alfred skärrågen och Annen bindar till skupar.
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde från början av 1900-talet expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Tiden för bilden kan bestämmas till sommaren 1893.
Gamla landsvägen mellan Motala och Askersund i höjd med Medevi brunn 1906. Lite vid sidan av själva brunnsanläggningen uppfördes brunnslasarettet 1679. I förstone för att tjäna fattiga och patienter i allra störst behov av hjälp. I dåtidens språkbruk "uslingar". Större delen av lasarettet ligger till vänster utanför bilden.
Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Minnesfestens epicentrum stod i Hajstorp med kunglig närvaro och avtäckning av bildens minnessten. Lilla Hajstorp utanför Töreboda hade under kanalens tillblivelse varit huvudort för arbetet med den västra delen av vattenleden.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Montern på bilden får trots beskuren information anses tillhört möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Tidningen Östgöten meddelar att firman deltog med en "läcker utställning av lyxmöbler" och att man vunnit 2:a pris.
Korna går på skogsbete i Lövskogshagen på Valla gård utanför Linköping. Vid tiden ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Familjen Karlsson utanför sitt sommarviste Drabbisdal strax norr om Linköping. Mellan makarna Axel Karlsson och Hedvig Düring sitter parets andra son Nils, född 1889. På cykeln till höger sitter äldste sonen Axel, född 1884. Axel Karlsson drev vid tiden för bilden sedan länge en framgångsrik manufakturrörelse i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.