Huvudverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Från 299 kr
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns ånglok HNJ lok 28, den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Till höger i bild står ånglok HNJ lok 28, följt av den urspårade tendern och längst till vänster skymtas resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Statens Järnvägars station Eslöv omkring 1905. Persontåget på bilden är ett tåg från Landskrona & Helsingborgs Järnvägar, L&HJ, draget av lok nummer 14 "R Tornerhjelm". Det ursprungliga stationshuset från 1858 ombyggdes 1866 och fick det utförande som bilden visar. Det revs 1914 och ersattes av ett nytt.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns resgodsvagn HNJ 761 följt av den urspårade tendern och ånglok HNJ lok 28. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Längst till höger skymtas ånglok HNJ lok 28, följt av den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ 761 samt postvagn HNJ 19. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
Statens Järnvägar, SJ Hc 534. Lok tilverkades av ASEA 1944. Det skrotades 1979 i Vislanda. På bilden syns stålpersonvagnar. Hc loket gjordes längre än Ha, gavs bättre fjädring och ombalanserades genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet strykjärn.
"Tom Thumb", lok byggt av Peter Cooper 1830 i syfte att övertyga ägarna av Baltimore and Ohio Railroad, B&O, att satsa på ånglok istället för de hästdragna vagnar B&O då använde. Bilden är tagen vid 1904 års Louisiana Purchase Exposition i Forest Park, St. Louis.
Statens Järnvägar, SJ N5 1784 och E-lok med persontåg på Nässjö järnvägsstation. Det främre ångloket byggdes 1929 av Motala Verkstad för Nässjö-Oskarshamns Järnväg och hette då NOJ 31. Förstatligades 1946 och fick då littera SJ N5 1784. Skrotades slutligen 1971.
Statens Järnvägar, SJ Gp 3042, spårvidd 891 mm. SJ Gt 4049, spårvidd 1067 mm. Längst bak ett SJ B-lok, spårvidd 1435 mm. Alla loken rullar på ett spår med tre olika spårvidder. En lösning som var helt unikt, har bara funnits i Växjö.
Leveransfoto av DHdJ lok 2, tilllverkades av Nydqvist & Holm AB 1898 för Dala - Hälsingland Järnväg. Blev kraftigt ombyggt 1910. Pannan utrustades med överhettare, cylinder och eldstad byttes ut och turbinskorstenen ersattes med en modernare modell. Efter förstatligandet 1927 fick loket littera SJ DHa 1479. Det skrotades slutligen 1937.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Leveransfoto av ett av de ånglok av G8 2-typ som tillverkades av Nydqvist & Holm AB för export till Turkiet mellan åren 1928-1933. Dessa numrerades mellan 45001 - 45062. De sista av dessa lok togs ur trafik 1990 och ett av dem, 45035, kan numera beskådas på Ankara Locomotive Museum i Ankara, Turkiet.
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dubbellok). Tillverkad av: Siemens 1915 Ram och vagnkorg byggd i Falun. Byggd för att användas på malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreratt O till 1919. Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreret O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 14. Slopad 1957. Skrotad 1959 i Notviken.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 10 Tillverkad av: Siemens 1915 i Tyskland. Dobbeltlok. Ram och vagnkorg byggd i Falun. Byggd till malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreret O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 9. Slopad 1954. Skrotad 1955 i Notviken.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dobbeltlok). Tillverkad av: Siemens i Tyskland 1915 Ram och vagnkorg byggd i Falun. För att användas på bandelen Kiruna C - Riksgränsen - Narvik. Littrerat O till 1919 Tillverkad av: Siemens i Tyskland 1915 Ram och vagnkorg byggd i Falun. KirunaC - Riksgränsen - Narvik. Littreret O till 1919.
Statens Järnvägar, SJ B 1377 fanns på I:a distiktet, Stockholm, från leverans 1919 till 1936 då det ställdes av i Örebro. Loket levererades med matarvattenförvärmare, standard AGA-belysning och fick Knorrbroms med apparater 1921. På bilden saknas Knorrbromsen. I stallet bakom skymtar ett Ta-lok. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.