Louise (Lovisa) von Rosen i hemmet vid Repslagaregatan i Linköping. Kärleksfullt porträtterad omkring 1895 av då översten Fritz Lovén. Louise var född i Stockholm men uppvuxen i föräldrarnas gods Ekhovs säteri strax norr om södermanländska Björnlunda. Efter att fadern blivit civil och erbjudits skilda tjänster i Stockholm flyttade familjen åter till huvudstaden och där träffade Louise sin blivande make i Lars Fredrik "Fritz" Lovén. Vid tiden för bilden hade de varit gifta i dryga 20 år och varit Linköpingsbor sedan 1892.
Från 299 kr
Odlarglädje på Hunnebergsgärdet i Linköping. Den exakta platsen kan bestämmas till omedelbart söder om Hunnebergsgatan 12 och 14, där sedermera Brunnsgatan kom att läggas ut och dela området mot Folkskoleseminariet. Från år 1898 arrenderades gärdet av trädgårdsmästaren Carl Fredrik Thörnborg, som med sin familj hade bostad i nämnda Hunnebergsgatan 14. Personerna på bilden överensstämmer emellertid inte med framför allt makarna Thörnborgs barn. Oavsett en fin bild, ett levande ögonblick i en familjs liv.
Porträtt av greve Fredrik Sinclair. Född 1853 vid Karlshovs säteri i Älvestad som yngste son och mellanbarn till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. I vuxenålder flyttade han till Västerås för att ägna sig åt mejeriverksamhet i ett flertal företag likväl som han var ombudsman vid Västmanlands läns hagelskadebolag. Sinclair förblev ogift och avled i Västerås den 4 april 1904 av hjärtsjukdom. Han begravdes på Linköpings griftegård.
Porträtt av kuratorn Gertrud Hildegard Rodhe. Född 1872 vid Thamstorps herrgård i Trökörna socken som dotter till Magnus Fredrik Rodhe och Alfhilda Beata von Mentzer. Hon genomgick slöjd- och handarbetsseminarium i Nääs och Göteborg och var från 1893 verksam som lärare inom dessa hantverksområden. Känd som Sveriges första kurator för psykiskt sjuka, en tjänst hon började med 1914. Hon fortsatte som kurator och förmyndare fram till sin pension 1937. Hennes anknytning till Östergötland är dock inte känd.
Direktionen för Kinda kanal framför slussvaktarebostaden i Hovetorp. Året är 1895. Direktionens medlemmar fr.v; Kanalbyggmästare Sven Christoffersson, distriktchef Gustaf Morsing, överste Carl Anders Georg Ahnström, kammarherre Axel von Arbin, bankdirektör Reinhard Westman, major Jerome Marcks von Würtenberg, generalmajor Melker Lagerfelt, landhövding Robert De la Gardie, greve Melker Falkenberg, vice talman Gustaf Fredrik Östberg, löjtnant Henric Westman, riksdagsman August Petersson, landskamrer Nils Henrik Joachimsson samt kammarherre Axel Burén.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets gula salong.
Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo bruk i Dalarna, Fredrik Arwedsson och dennes maka Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon dessvärre föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Efter lärarutbildning i Umeå var hon från 1875 tillbaka i Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet. Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
För att bli uppmärksammad i detta sammanhang är det bestämt att personen ska ha haft tydlig koppling till Östergötland. Det kan man i ärlighetens namn inte säga om Johanna Amalia Otterdahl, här porträtterad 1863. Dock gift med den Linköpingsfödde medicine doktor Fredrik August Ekström, som vidare tjänstgjorde som praktiserande läkare vid Motala verkstad och distriktsläkare i Motala. Från 1847 även intendent vid Medevi brunn. Likväl var makarna aldrig skrivna i Östergötland under äktenskapet.
Porträtt av grevinnan Henrietta Sinclair, född Lagerfelt. Henrietta föddes den 29 april 1831 vid Lagerlunda säteri som dotter till hovmarskalken och friherren Israel Carl Adam Lagerfelt och grevinnan Lovisa Wachtmeister af Johannishus. Gift den 23 september i Kärna kyrka med sin kusin greve Carl Fredrik Adolf Sinclair som ägde gården Rosenkälla söder om Linköping. Paret förblev barnlösa och hon kom att bli änka i juni 1888. Grevinnan avled den 30 december i Linköping 1922.
Vy mot Badhusgatan, dåvarande Biskopsgatan, österut. Tiden är omkring år 1890. I bildens förgrund ses delar av Grand hotells trädgård. Skylten på paviljongen visar vägen till Albert Fredrik Anderssons sadelmakeri. Byggnaden har tidigare förmodats ingått i Grands trädgård och fungerat som serveringspaviljong. Ny forskning visar att paviljongen istället uppfördes 1874 som fotoateljé för linköpingsfotografen Svante Leonard Rydholm. Upplysningsvis flyttades huset till friluftsmuseet Gamla Linköping 1958 för att där fungera som försäljningsställe. I bildens mellangrund ses trähusbebyggelsen inom kvarteret Bokbindaren.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Vy från trädgårdssidan.
Porträtt av Fredrik Behm. Efter avlagd examen vid Uppsala universitet 1816 återvände han till födelsestaden Linköping 1821 för tjänst som stadsnotarie. En snabb karriär gav honom vidare titlar som justitierådman, Kämnärspreses och vice auditör vid Andra livgrenadjärregementet, krönt 1829 med utnämningen till så kallad titulär borgmästare i staden. Från 1857 var han gift med den närmare 40 år yngre Mathilda Ljungblom. Äktenskapet blev barnlöst men de antog Mathildas halvsyster Ida Chatarina som fosterbarn.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets matsal.
Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
En grupp kvinnliga vänner har samlats till symöte i Österbymo omkring förra sekelskiftet. Två systrar är identifierade. Som tredje kvinna från vänster sitter fröken Gerda Johansson i Sjöhult, Norra Vi. Som nummer tre från höger ses systern Karolina Andersson. Gift med Konrad Fredrik Fabian Andersson i Herrbergshult, Norra Vi. Enligt uppgift är den sittande kvinnan med garnnystandet systrarnas kusin, Mathilda Johansson, boende i Österbymo. Gerda kom kort tid efter fototillfället att avlida i blodstörtning, ännu inte fyllda 23 år.
Sörmländska Hedenlunda omkring 1890. Vackert belägen invid Hedenlundasjön söder om Flen. Huvudbyggnad med flyglar uppfördes vid 1750-talet och har behållit sin ursprungliga karaktär in i vår tid. Att fotografiet återfinns i generalmajor Fritz Lovéns kvarlämnade fotosamling förklaras av dåvarande ägares släktskap med Lovéns hustru Louise von Rosen. Hennes bror, Fredrik von Rosen, hade genom sitt äktenskap med Maria Adelswärd blivit huvudman över godset. Maria hade redan som sexåring ärvt egendomen genom fadern friherre Seth Adelswärd.
Porträtt av lektor Lars Fredrik Isander. Inflyttad till Linköping från Uppsala 1862 för tjänst vid Linköpings Elementarläroverk. Från 1863 gift med Matilda Augusta Löf. Vid sidan av sin profession rönte Isander stor respekt för sina insatser inom simkonsten och speciellt för Linköpings Allmänna Simsällskap (LASS). Vid en nödvändig rekonstruktion av sällskapet utsågs Isander till ordförande och promotor. Hans namn finns även bevarat genom det av honom uppfunna Isanderska hoppet, ett av simhopptabellernas svåraste men också vackraste hopp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.