YEJ lok 10. Leveransfoto. Fick namnet Sven Trädgårdh. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å2 1628. Loket omlittererades igen 1947 till SJ W3 1628. Skrotades 1953.
Från 299 kr
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
Statens Järnvägar, SJ Gp 3042, spårvidd 891 mm. SJ Gt 4049, spårvidd 1067 mm. Längst bak ett SJ B-lok, spårvidd 1435 mm. Alla loken rullar på ett spår med tre olika spårvidder. En lösning som var helt unikt, har bara funnits i Växjö.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ lok 11. Tillverkat 1916 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 52. Skrotat 1962.
Statens Järnvägar, SJ Hc 534. Lok tilverkades av ASEA 1944. Det skrotades 1979 i Vislanda. På bilden syns stålpersonvagnar. Hc loket gjordes längre än Ha, gavs bättre fjädring och ombalanserades genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet strykjärn.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. ÖKJ lok 4. Lokert är skrotat 1910. Vagnar: SWB Co 78, KHJ F6 4, KHJ Co 20 eller 21, KHJ Bo 1, KHJ Bdo 10 och KHJ F 65.
Lok 4? Station öppnad 27.9.1894. En- och enhalvvånings stationshus i trä. 1908 tillkom en vinkelställd byggnad i anslutning till stationshuset. Stationen nedlagd 31.10.1959. Stationen kvar 1988 som bostadshus. Vagnskjul uppfördes 1901, men det revs efter en kortare tid . Station anlagd 1894 1899---1941
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
Statens Järnvägar, SJ N5 1784 och E-lok med persontåg på Nässjö järnvägsstation. Det främre ångloket byggdes 1929 av Motala Verkstad för Nässjö-Oskarshamns Järnväg och hette då NOJ 31. Förstatligades 1946 och fick då littera SJ N5 1784. Skrotades slutligen 1971.
Ödeshög station. Fågelsta-Vadstena-Ödeshög Järnväg, FVÖJ. Anlades 1887 och öppnades 1888. Övergick till Mellersta Östergötlands Järnväg, MÖJ 1919. Bangården byggdes ut 1945 med ett rundspår. Byggde om vissa lokaler 1946/47 och magasinet byggdes om 1947. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1950. WFJ lok 2 "Gustav Wasa".
Statens Järnvägar, SJ B 1377 fanns på I:a distiktet, Stockholm, från leverans 1919 till 1936 då det ställdes av i Örebro. Loket levererades med matarvattenförvärmare, standard AGA-belysning och fick Knorrbroms med apparater 1921. På bilden saknas Knorrbromsen. I stallet bakom skymtar ett Ta-lok. TT
Lok 8 med tåg Stationen anlades 1873-74 av LSSJ. Det ursprungliga stationshuset ersattes 1899, i samband med VGJ anslutning, med en ny byggnad, två våningar och putsad. Denna byggnad utökades 1919, samt undergick 1942 omändring och modernisering. LSSJ ,Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg
Östaröd station. Kristianstad-Hässleholms Järnväg, CHJ. Var hållplats fram till 1907 då stationen byggdes. Men stationen öppnades först 1909 och lades ner 1969. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1944. Banan uppriven 1973/1974.Ånglok. Stationen är privatägd sen 1991. CHJ lok 16, som efter förstatligandet hette SJ L11 1656.
Loket är ett statens Järnvägar, SJ S-lok med en Nalco-burk på taket vilket loken fick 1954. Nalco var för avkalkning av vattnet till pannan. Första vagnen är en sitt- och resgodsvagn litt ECF1 9067 före detta Skåne - Smålands Järnväg, SSJ 29.
Leveransfoto av DHdJ lok 2, tilllverkades av Nydqvist & Holm AB 1898 för Dala - Hälsingland Järnväg. Blev kraftigt ombyggt 1910. Pannan utrustades med överhettare, cylinder och eldstad byttes ut och turbinskorstenen ersattes med en modernare modell. Efter förstatligandet 1927 fick loket littera SJ DHa 1479. Det skrotades slutligen 1937.
Huvudverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 10 "Kimstad", tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. På bilden syns loket efter ombyggnaden av axelanordning från 1C till 1C1. Det ombyggdes 1935. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ S26p 3172.
Svartälvs Järnväg, SEJ. Åskådartåg för inbjudna gäster som anordnades i samband med övningsbombningen av banan i maj 1934. Loket är Statens Järnvägar, SJ Hva 1485, ursprungligen Markaryd - Veinge Järnväg, MaVJ lok 3. Vagnarna är SJ-vagnar F1 m86 och tre Bo4a varav en 1505.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.