Innegård. Här ligger ved att kapa, intill uthusen. Äldre bebyggelse. Miljö. Fotografens anteckningar: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Från 299 kr
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
Vårdkasen drages upp. En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) är en signaleld. Den ingick i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. Källa Wikipedia.
Krementschugs Järnverks AB. Kolugnar vilka rymde ca 15 famnar. Kolades med utsugning av gaserna på ca 5 dygn och kolen togs glödande i tillslutna kolkorgar direkt till masugnen. Utom kol uppsattes även sågad ved (30-50%). 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
'Bildtext: ''Kolning i grop. Gropen fylld jämn med marken.'' Närbild på kolningsgrop fylld med ved. Rök från gropen. :: :: Fotonr. 7046:369-382 indelade som ''Kolning.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
VINTERVY. Hamnkanalen grävdes på 1870-talet mellan Hamntorget och järrnvägen. Vid torget byggdes en brygga där man sålde fisk. Torget kom därför också att kallas Fisktorget. På Hamntorget såldes annars livsmedel, kreatur, hantverk, trädgårdsprodukter, ved m m. Kanalen lades igen på 1950-talet när järnvägen behövde bygga fler spår. I fonden Isaac Westergren & Co:s magasin. (Bilden fanns med på utställningen år 2000).
Arne Persson i Kårehamn, vårdkasen drages upp. En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) är en signaleld. Den ingick i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. Källa Wikipedia.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Larsagården var en köpmansgård som hade timmer, spannmål, stenkol och ved, med en brygga ut i sjön. Ett barn Magnus ärvde över 100000kr och övertog rörelsen, men blev utfattig efter ett par år. Blev gift med en skönhet från Malmö. Från henne reste han till amerika utfattig. Frun stod sedan i cigaraffär i Malmö, Gustav Adolfs torg, H Vemmenhögs härad,10530.
fotografi
Arvidsjaur 2426:1
Arvidsjaur 2427:1
Gjutarnas fackförening vid Gavleverken ca 1937 Mannen med spaden är August "Gjutarn" Karlsson. Lagledare för Brynäs IF:s fotbollslag. Gavleverken hade sitt ursprung i Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Företaget sattes i konkurs 1893, men ombildades till Gefle Verkstäder. Efter ännu en ombildning och ett namnbyte 1910 fick fabriken slutligen AB Gavleverken år 1924. Man tillverkade ångpannor, gjutgods, spisar för ved- och gaseldning. Sedan 1992 heter företaget GA Plagan AB.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.