En pojke rider på en mekanisk gunghäst. Barn och vuxna tittar på. Pojken är konstnären och fotografen Severin Nilsons son Knut. Hästarna fanns uppställda mitt för Sturegatan-Kommendörsgatan, Humlegården, Stockholm. Foto år 1886-1888. Knut född 1883, död 1953. Tog som vuxen sin mors släktnamn Eberstein.
Från 299 kr
Interiörbild från pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. "PM5 kördes igång i augusti 1965. Det tog 1,5 timma att få fram pappersbanan från viran till popen, vilket var mycket bra på en nystartad maskin. Kvalitén var 70 gr dupliceringspapper. PM5 levererades av tyska maskintillverkaren Voith." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Färgeriet vid August Werners fabriker, okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
August Börjesson kör häst och vagn med bomullsbalar från Göteborg till spinneriet i Annestorp. Okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kvarnbygatan 23, 1920-tal. Gaveln åt väster. På balkongen står fröken Karlsson och hennes mor. På marken från vänster: Astrid Andersson, fyra kvinnor (två av dem hette Jönsson, bägge fröknar), Arne Andersson (tog sig senare namnet Lundälv), Olivia och Axel Andersson, Inga Andersson.
Victor Hasselberg (1864 - 1945) och hustrun Clara (1863 - 1942) utanför sitt hem Fridhem i Gastorp, okänt årtal. Victor var möbelsnickare i Lindome från 1890-talet och framåt. I unga år tog han anställning vid Kungliga Svea Livgarde i Stockholm. I Lindome deltog han i det kommunala arbetet, bl.a som ledamot i kommunalfullmäktige. Paret är Anna och Karin Hasselbergs föräldrar.
Utsikt från balkongen på Kvarnbygatan 23, 1920-tal. I trädgården syns några av husets invånare: Axel och Olivia Andersson med sina barn Arne, Inga och Astrid. Sonen Arne tog sig senare namnet Lundälv. Utsikt över de platser där Nya torget och Bosgården sedan fanns.
Wikströms på utflykt till Barnsjön år 1946. Gemenskapen var stark i de estländska familjer. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saidas föräldrar tillbaka i Ösel år 1962. Ivan och Anna Rosin står framför ett sädesfält. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Flyktingbarn i Örnsköldsvik. I tre månader hösten 1944 levde de inhysta i denna lokal. Samma år flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv. Releterade objekt: 2002_0947 - 0963.
Röda korsets basar i Centrumkyrkan år 1996. Sista gången som Kållereds RK arrangerade basar. Från vänster: Rolf Werner, Ingegerd Forsberg Wernberg, Inger Karlsson Olsson samt Mildred Johansson (Jägrud). Alla Mildreds syskon tog efternamnet Jägrud men inte Mildred. Hembygdsföreningen brukar sätta det inom parantes då många vet vem hon är.
Trollhättans kraftstation även kallad Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Interiörbild av turbiner i maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Interiörbild av maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Vagnarna är Statens Järnvägar, SJ R01 3029 eller 3030 före detta. Uppsala - Gävle Järnväg, UGJ och SJ B04 1414. RESTAURANT ändrades till RESTAURANG 1941 och G:et i märkningen RESTAURANG fick från 1952 en hake. Gavelstegarna tog ned från och med 1943. TT
Vy vid Dala Finnhyttan. Spår fanns åt sydost 1,6 km i en vid båge åt ost-norr-nordost till Smältarmossens gruva och anrikningsverk, rivet före 1963. Stationshuset avsågs rivas i maj 2009, men ägaren Boliden AB tog intryck av folkopinionen och beslöt att i stället renovera huset och skänka det till ortens hembygdsförening
Porträttbild av fotbollslaget Järnvägens Idrotssförening Oxelösund som tog silver i Svenska Järnvägsförbundets B-cup i Göteborg 1975. Stående från vänster: Kjell Söderberg, Ola Forsberg, Lars Eriksson, Christer Arewång, Stefan Engstrand, Jan-Erik Johansson, Ove Augustsson och lagledaren Albert Gustavsson. Knästående från vänster: Inge Johansson, Sverre Schröder, Lennarth Fällgren, Leif Lindskog, Lars Gustavsson, Kurt Carlsson och Kaj Persson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.