hus, korg, jordnöt, by, lagerbyggnad, fotografi, photograph
Från 299 kr
flod, palm, kanot, människa, fotografi, photograph
porträtt, man, pastor, författare, målning, predikant, fotografi, photograph
Gårdsplanen vid Ekans gård, Ekan 1:1, år 1953. Från vänster: traktorreparatör Malte (i basker). 2. (rygg mot kameran) drängen Robert Pettersson (1886 - 1968). 3. Rolf Svensson (1909 - 1989), ägare av gården. Relaterat motiv: A1147 och 1149.
- Föremål -
balkong, kortspel, sandträsk, sanatorium
Båten är tung och vattnet grunt, karlarna har hoppat i sjön för att dra upp båten. Seglen är satta, två master med sprisegel och toppar, fock och klyvare. Hemmor Johannes Rudins båtlag.
Här ser vi samma båt som Nr 399 hur den ser ut inuti. Man ser rängarna, spanten, och tofterna, dock ännu utan urtag för master, och tre par roningar, årtullar.
Regementskapplöpningar på fältet söder K 3 kasern. Jaktlöpning för officerare. Master är ryttm. Allan Ekman (mycket duktig steeplechareryttare) följd av löjtn. Gunnar (Putte) schildt och löjtn. Folke (Lotta) Linton.
Mastern klar att starta jaktritten. Ryttm. Peter von Essen red master under flera år under 30-talets början. Ofta på tjänstehästen Marschall-Mackensen. Denna häst som importerats var flera år ryttm. Carl-Axel Thoréns tjänstehäst.
'Vy ner över hamnen med en mängd båtar med master. Byggnader och gatuvy med människor och häst och vagnar. Järnvägsspåret synligt. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5285:1-11. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
Bilden är tagen alldeles öster om gården, där troligen gårdens änges- och slåttermarker legat. Dessa har senare odlats upp och dikats, varefter björkar och övriga trädslag bara vuxit i dikena. Idag används dessa marker som beteshagar. Kartstudier får visa hur markerna använts under olika tider.
Fie Emil Kristiansson verkar ha varit en framåt bonde som snabbt tog till sig nya idéer. Lucern var en ny fodergröda som passade magra och torra marker mycket bra. Här harlucernen torkats och satts ihop i små stackar, sk köislingar, för att torka ytterligare i väntan på att köras in. Bilden är sannolikt tagen på åkrarna sydost om gården med änget vid Byängsbackar i bakgrunden.
Hallsarve Hans Karlsson har kommit hem på vedbacken (!) med ett lass släke draget av två stutar. Lasset är måttligare än Fäi-Jakås, se Bild 476! I bakgrunden ses den nya vedboden. Bakom stutarnas horn skymtar en lång bandtunssträcka, så såg det ut kring alla marker förr.
Så här kantade av bandtunar såg alla vägar och marker ut förut. Medan skiftet pågick lagade man inte tunarna om man slapp, de skulle ju ändå flyttas när markerna hade fördelats färdigt. Masse har dubbel exponerat, men valt att behålla bilden.
Vy över tivolit på Skållareds marknad. En åkattraktion lik "Virvelvinden" på Liseberg står i centrum och på ömse sidor finns längor av stånd med lotterier/spel. Stånden kröns av målade scenerier med olika seriefigurer och lampslingor. I bakgrunden tronar gården, på vars marker marknaden pågår, med parkerade fordon av olika slag.
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 188.'' I förgrunden grusväg, öppen gräsmark och stenmur med staket. Vy ut över öppna marker ev. betesmark. I fonden delvis trädklädda berg. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Klavreströms bruksherrgård. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. Det var också han som lät uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden för sin sons räkning, löjtnant J L Aschan.
Mangårdsbyggnaden på Mårtagården och till höger en ekonomibyggnad. Mellan byggnaderna leder en grind ut till trädgården, som omges av en stenmur. Bostadshuset uppfördes 1780 av skepparen Lars Ryberg med maka Anna-Britta Hansdotter. Gården var traditionellt kringbyggd med inkörsport fram till 1879-80. Gårdsbyggnaderna blev 1982 skyddade som byggnadsminne och 2003 bildades här, tillsammans med kaptensgården Apelhögen intill, Hallands första kulturreservat. Reservatet omfattar både omgivande marker och bebyggelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.