Skara. Fornbyn. Smedjans återuppbyggnad maj 1967.
Från 299 kr
Pappersmakarebostället - Röttlegården - i Friluftsmuseet på Grännaberget.
Mariebergsskogens huvudentré på 1930-talet. Porten byggdes som en replik av östra tullporten, som låg ett 50-tal meter sydväst om östra brons fäste, och revs 1872 utan känd orsak efter att ha varit bruk i mer än 200 år.
Byggstart i G:a Linköping
Taklagsfest i Valla
Stratomtagården
Vykort, "Skansen. Oktorpsgården, Halland." Gården från Slöinge som flyttades med byggnader och inventarier till Skansen per tåg år 1896. Familjen Lundqvist var de sista ägarna till gården med ryggåsstuga. Oktorpsgården är av ”sydsvensk”, helt sluten, typ var den första gård som i sin helhet uppfördes på Skansen.
Vyykort, "Hallands Museum: Hallandsgårdens Sommarstuga." Timrad liten stuga med källare invid en hankgärdsgård.
Från taklagsfesten för resningen av Stratomtagården i Valla friluftsområde 1948. Snickare Andersson var nödvändig och landsantikvarie Bengt Cnattingius en i övrigt självklar gäst.
Taklagsfest för Stratomtagårdens resning i Valla friluftsområde. Det gamla häradsskrivarebostället från Törnevalla var den första byggnad som flyttats till området och tillfället väl värt att fira. Självklara gäster ser vi i byggmästare Axel Johansson och landsantikvarie Bengt Cnattingius. 1948.
Ett oskarpt men smått historiskt ögonblick för Valla friluftsområde i Linköping. Takstolarna är resta på områdets första ditflyttade hus, det gamla häradsskrivarebostället från Stratomta strax öster om Linghem. Här på sin första placering i skogskanten till Vallaskogen. I ett senare skede har husets flyttats inom friluftsområdet. Foto 1948.
Blekingestugan (Kyrkhultsstugan) på Skansen.
Vykort med motiv från Skansen. Håsjöstapeln.
Vykort med motiv från Skansen. Oktorpsgården.
Hazeliusporten, entré till Skansen, dekorerad med girlanger av granris.
Kyrkhultsstugan på Skansen.
Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.