Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Restaurationen, Ryds Badanstalt. Text på baksidan: "Ryd. d. 3 aug. 1911. Hjärtligt tack för hälsningarna! Ja nu lider det snart på att jag får lämna det vackra Ryd. Jag mår gott och har trivs så gott. Men jag känner mig trött efter av vattenbehandlingen. Det är så varmt nu också. I lördags hade jag br. hemifrån, de voro friska. Många hälsningar! Wilhelmina Claesson".
Från 299 kr
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv från Hofors med skolan i bakgrunden och en fin trädgård med häck, längst fram en flaggstång. Text på framsidan under bild: "21/5-05. Jag kommer in och hälsar på får se om jag känner igen någon, fröken har väl mycket att göra som vanligt, denna vy är den snyggaste på bruket". Text fortsätter överst: "Lindgren hälsar mycket till fröken, han är nu bra säger han. Många hälsningar från en Patient".
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
Masse har gått längre upp på Botvidebackar och tagit denna miljöbild över de båda Botvideparterna. I förgrunden ses den betade backen med bandtunen på backanten, det ser precis likadant ut idag. Nedanför backen går käldvägen. T v står gårdens gemensamma bulsmedja. Båda parternas byggnader känner vi igen sedan föregående bilder, se Bild 652-660. Bakom gården syns lövträden i ängena, sjön skymtar där bortom och längst bort kan man ana Ljugarns udde.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Omkullvält BF-vagn 1949.Denna bärfrekvensvagn har icke vält av materialfel utan därför att föraren i dragfordonet haft för hög hastighet. Kurvan känner Du väl till och hastigheten man kan komma upp till är ej överdrivet hög. Trots detta kan släpvagnar av detta slag mycket lätt välta. Du måste köra dessa släp försiktigt aldrig slänga om ratten för snabbt och aldrig bromsa häftigt. Släp av denna typ kränga dessutom starkt. På smala vägar måste Du stanna när någon vill köra om. E. Gustafson
Modeuppvisning, Krämaren, Gesällprov. 12 maj 1966 Två kvinnor klädda i korta klänningar samt med hårband i befinner sig i en syateljé. Kvinnan till vänster står och känner på tyger medan kvinnan till höger arbetar med en kort klänning som är upphängd på en provdocka. Till vänster syns en provdocka med en kort vit klänning på. Båda klänningarna är långärmade. I bakgrunden på väggen hänger modeteckningar av modeller och kläder.
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 Allan Sjöberg, Arne Druid, Kurt Magnusson och Anders Fagerström. Bild 2 Här känner vi igen Allan Sjöberg, Bertil Eklöf, Sören Berglund, Björn Andersson (Liljehag), Peter Jensen och Jan Forsman. Bild 3 Curt Olsson berättar, bortom honom ser vi Bertil Eklöf och Lars Widegren. Längst t.h Ulf Tengbrand. Bild 4 Längst t.v. Magnus Bernroth, och t.h. om Curt Olsson ser vi bl. a. Dennis Nordsten, Bertil Eklöf, Sören Berglund och Björn Andersson (Liljehag).
Fotografi, Photograph
Frukostdags - Hanna Pauli
Masse har ställt föremålet ifråga på en bräda mot en putsad vägg, så det skulle framträda så tydligt som möjligt. Brädan ligger på två arbetspallar, s k kränkar. Vändplogen är asymmetrisk och består av en fot med en snedställd vändskiva som vänder jordkokan upp och ner. Framför vändskivan sitter en kniv som skär genom grässvålen så att vändskivan kan komma åt att vända jordkokan. I foten sitter två uppåtgående käppar, sammanbundna med en styrstång. Vid vändskivans överkant sitter en dragstång fästad i käpparna. Vändplogen infördes 1840 på Gotland och innebar en stor förändring av jordbearbetningen.
På Masses tid var Laubackar alldeles kala. Men just utanför hans stuga på andra sidan Backvägen nära kilen där andra vägen gick upp till Söderlunds stod den här vackra oxeln. Masse tyckte säkerligen om trädet och tog två bilder av det, se också Bild 1399. Det ser ut som oxeln blommar, i så fall är datumet fel. Rester av oxeln finns ännu kvar i det snår som nu har tagit över platsen. T h syns den stuga Masse köpte 1907 av vännen Hallsarve Hans Karlsson, men längre tillbaka låg nog den här marken under Kauparve. T v skymtar Bogs backe (Bogsens backe), där nedanför Smiss åkrar och änge och längst bort Lasusviken.
Frans Algot Holm, indelt soldat och kyrkväktare i Vrigstad, började den 1 december 1912 som lantbrevbärare på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Turen gick han två gånger i veckan, till en början till fots, men så småningom per cykel. På vintrarna måste han köra med häst. Han slutade som lantbrevbärare den 31 juli 1939 och efterträddes av sin son Albin. Bilden är tagen 1933 vid Borstabygget som han passerade utefter linjen. Här bodde gode vännen före detta grenadjären Oscar Ceder. Det är Ceders dotter Alice, som krokar arm med lantbrevbärren.
'Vy över Tåkerns sjöbotten som håller på att torka ut år 1933. :: Vykort till Leonard Axel Jägerskiöld. Text: ''Stockholm den 24/10 1933. Högt värderade Broder! Mottag mitt bästa tack för ditt intressanta arbete över Göteborgs Museums hundraårsjubileum, som kom ganska överraskande, då jag ej hört något om saken, och som var roligt att läsa. Jag sänder samtidigt en liten bild från Tåkern, som nu håller på att torka ut, som bilden visar, där växa ännu spridd Alisma och Typha, jämte gräs m.m. från strandområdet. Med hälsning tillgivne vännen Nils Odhner.'''
Det andra vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: "... snart ska jag förklara min dristighet. Allt sedan 15 år tillbaka bekannt med eder Olof, reste jag vid hans ankomst till B. Aires dit för att få se gamla vännen innan affärden till så farliga och sydliga farvatten (i detta fall kan man ju nästa säga isvatten). Gamla minnen uppradades (?) och hvad passerat under de förflutna åren omtalades äfven. Det är ju då intet under att också Ni fru Gyldén blev vårt samtalsämne och att jag efter att [] haft det nöjet att se edert fotografi förklarade att det var mig obegripligt att med en"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.