Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1720. Den senaste säkra tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Per Holmgren pekar på ett tydligt spår av yxhugg. 509 c, 2007-07-15
Från 299 kr
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1720. Den senaste säkra tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen sitter Per Holmgren. 509 b, 2007-07-15, reg i FMIS
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan).Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 e, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan). Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 b, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt, konvext parti. Tallen har dött relativt nyligen. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 225 a, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen står Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 a, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1780. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord 1854. Raä 158 c, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen står Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 e, 2007-09-01.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Vid sidan om tallen sitter Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 d, 2007-09-01.
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 b, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av Tjärtall. Närbild av uthuggning med kärnan som sparats. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Raä 221 i, 2007-09-01
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen sitter Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1800. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 156 e.
Utlastning av gatsten från Hästhagabergen, Lilla Apelviken. "Fartyget - galeasen 'Petter' från Magnarp, skeppare Carl E Nilsson - ligger för ankar i lilla Apelviken utanför sk 'Bergyltahallen' och tager in gatstenslast till Danmark. Avlastage Carl Gustafsson, Varberg." På stranden ligger gatsten där två hästekipage och män arbetar med utlastningen från stenbrottet.
En påbörjad vast där den sk blockfoten är utlagd. Man la de största stenarna i botten, allt material skulle ju gå åt och stora stenar fyllde dessutom upp en rejäl volym i vasten. Här ser arbetet ut att ha avstannat. Bilden är tagen vid Kättelviken med Nackshaid i bakgrunden. Klasens fiskeläge ligger nere t v utanför bild.
Fie Emil Kristiansson verkar ha varit en framåt bonde som snabbt tog till sig nya idéer. Lucern var en ny fodergröda som passade magra och torra marker mycket bra. Här harlucernen torkats och satts ihop i små stackar, sk köislingar, för att torka ytterligare i väntan på att köras in. Bilden är sannolikt tagen på åkrarna sydost om gården med änget vid Byängsbackar i bakgrunden.
Här har en ryttare passerat och balkarna är urtagna, sk upptäppt lid. Lidfalen står lutad mot tunen, man ser urtagen för lidkrokarna, samt en dekorativ urtagning. Kvinnan håller i en sticksöm, man fick inte gå sysslolös, kvinnorna stickade alltid medan de gick. Möjligen är personerna Maria Elisabet Jakobsdotter med sonen Arvid Larsson.
Masse har tagit en mängd bilder från Nöiu, nedanför örnkull rätt nära Brändu fiskeläge. Se Bild 449-454, merparten av Bild 468-481, Bild 197, 198. Här ser vi släke, tång, i strandkanten. Släke var förr ett mycket viktigt gödningsmedel till åkrarna. I bakgrunden ses sk äutstäuor, stängsel ut i vattnet fastsatta i stenfyllda träkistor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.