Det måste väl sägas blivit ett överloppshus, det gamla fattighuset i Kuddby. År 1969 kom en utredning till stånd där byggnadens värden skulle klargöras om det överhuvudtaget skulle bevaras. Lyckligt nog kom man till beslut om restaurering och ny funktion inom Björkekinds hembygdsförenings verksamhet. Byggnadens historia är till fullo klarlagd. År 1823 tog församlingen beslut om att uppföra huset som sockenmagasin. I juli månad 1825 uppges byggnaden stått färdig. Under 1850-talet avvecklades sockenmagasinet för att efter ombyggnad tjäna som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Den verksamheten lades ned 1933. Därefter användes huset för skolan tills det ansågs alltför undermåligt.
Från 299 kr
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
Hyltebruks pappersbruk vid Nissan, ett av världens största tidningspappersbruk. Innan bruket anlades bestod platsen av sank skog vid Nissan med några små sågverk, en kvarn och några torp. Det var Anders Olsson, disponent på Rydöbruk ungefär en mil nedströms, som tillsammans med Johan Larsson (son till Lars Nilsson som ägde marken), som grundade Hyltebruk AB i december 1907. Anders hade ingenjörskunskaperna och Johan hade pengarna och 1908 påbörjades arbetet med att bygga upp bruket som blev navet för den bruksort som sedan växte fram här. Bruket har sedan ägts av bl a AB Papyrus och Stora Enso, som nu (2023) säljer det vidare till Sweden Timber.
Knutsons marmeladfabrik. Bilden visar en utställningmonter (som står i en hallbyggnad) för firman. På överstycket förkunnas "Knutsons marmeladfabrik" och att här förevisas safter och marmelad. Kanske var det med just denna monter de gjorde reklam för sig med på Allmänna konst- & industriutställningen 1897 i Stockholm? Eller är den nybyggd för deltagande världsutställningen i St. Louis, USA samma år som fotot togs, dvs 1904? Så här omnämndes firman i en beskrivning av Andreas Hasselgren över Stockholmsutställningen 1897: "I ett större väggskåp presenterar vidare Knutsons marmeladfabrik, Varberg, en af utseendet att döma läcker kollektion safter och marmelad."
"Alpha" fd. "Fyris". Båten var känd i Härnösand som FYRIS innan den såldes till Norge och döptes till ALPHA. Återköptes till Sverige igen den 4 juni 1907 av Ådalens Arbetarföreningars Ångbåts AB U.p.a, Härnösand för 30.000 Nkr och insattes på Ångermanälven för att konkurrera med "kapitalistbåtarna". Bolaget trädde dock i likvidation samma år, och båten såldes på exekutiv auktion på Frånö Gästgifveri den 31 mars 1908. Ägare blev då Carl Modig, Härnösand och Modigs sterbhus såld båten vidare till Hans Hamberg, Härnösand den 15 mars 1910. Blev bogserbåt med namnet HERKULES.
"Spingeri" Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades "att svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar
Tåg på väg ut från Skara station mot Stenstorp. Foto från 1906. Vid denna tid gick ett spår öster ut från Skara. Tåg från Göteborg mot Mariestad fick i Skara vända sina lok och köra en bit väster ut igen, och sedan norr ut förbi stadsdelen Västermalm och vidare sedan rakt norr ut på den nu s.k. "Syndens väg". År 1912 gav Kungl.Majestät tillstånd att ändra vägen till den nuvarande, och från och med 1 oktober samma år användes det nya spåret. Omläggningens längd var 3,6 km. I samband härmed utvidgades Skara bangård.
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär ”hvardagsdräkt”. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär ”flick huvudbonad om söndagen” dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär ”svartrock” och hatt.
Vårdarinnor i köket på avdelningen Försöket på Stretereds skolhem, 1926. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
En arbetselev utanför "Gamla försöket" på Stretereds skolhem med ängarna mot Sporred i bakgrunden, 1926. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Bilden visar en skymt av KM 3, 1980-tal. Den stora rullen som vi ser sidan av, är just på väg att klyvas i mindre rullar. Detta görs i en s.k. rullstol. Hela den stora rullen läggs upp i ett stativ, pappersbanan dras sedan fram till själva processen där den skall klyvas med hjälp av sylvassa cirkelknivar. Klyvningen tar sedan upp till 25-30 minuter. De färdiga rullarna går sedan vidare till treans klipp, eller så skickas de till rullpaketeringen en trappa ned med hjälp av hissen man ser till vänster i bild. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Polishuset i Mölndal. Polishuset ligger i närheten av den gamla kvarnbybebyggelsen (Roten M) vid Forsåkersgatan. Ursprungligen byggdes huset till en sjukstuga för Mölndal. Byggnaden stod färdig år 1870. Den fungerade sedan såsom sjukstuga i cirka 50 år, ända tills det nya lasarettet vid Göteborgsvägen blev färdigt år 1924, då sjukvården överflyttades dit. Den gamla sjukstugan omändrades så småningom till Polishus. Polisen har mycket att göra. Den skall ordna trafiken och övervaka den allmänna ordningen på gatorna. Vid trafikolyckor skall den hjälpa och biträda de olycksdrabbade och utreda omständigheterna kring olyckorna. Vidare skall polisen anhålla brottslingar och utreda förhållandena vid brott samt hjälpa turister och främlingar, som kommer till oss.
Personal i ring kring en flaggstång utanför "Gamla försöket" på Stretereds skolhem, cirka 1930. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Denna port är tillkommen då långhuset byggdes på 1220-talet. Den kallas "Dopporten" eller "Klockarporten". Det första namnet är troligen äldst. Förr stod dopfunten här innanför och det nyfödda barnet döptes och kvinnan blev kyrktagen efter förlossningen innan de fick komma vidare in i kyrkan. När klockaren efter 1595 bosatte sig i prästgården, gick han in genom denna port. Porten är romanskt rundbågig med ett s k språng med kolonetter, vilka står på baser i form av urnor. Ovanför kolonetterna sitter reliefhuggna kapitäl. Det östra är prytt med en huggen örn som biter i vulsten den står på. Det västra kapitälet är mycket inttressant. Det avbildar t v det gotländska lammet med korsfanan. Lammet har uppåtstående horn, vilket visar att det är en tacka. Tackan är symbol för evigheten eftersom det är kvinnan som för livet vidare. Lammet betecknar också den kristna församlingen och är symbol för det Goda. T h avbildas belätet, symbolen för det Onda. Mitt emellan sitter den lilla ängsliga människan med händerna för bröstet och odjurets klofösedda tass över huvudet och vet inte vilken makt hon skall välja!
Släktträff på Herrborum sommaren 1916. Stående från vänster ses kommendörkapten Adolf Mörner intill sin maka Anna, född Funck. Vidare följer kapten Johan von Holst och dennes maka Eva, född Mörner, följt av två okända kvinnor. De påföljande männen i mitten är till vänster författaren och diplomaten Birger Mörner, dennes son Hans Georg Mörner samt professor Karl Mörner. Därefter följer familjen Mörner till Björksund med dottern Hedda, far och mor Nils och Signe samt brodern Axel Mörner. De bägge herrarna till höger i raden är landshövding Axel Mörner och stiftsbibliotekarie Carl-Magnus Stenbock. I nedre raden från vänster ser vi enligt uppgift gossen Stellan Mörner med Carl Mörner lutande mot sig. Identiteten på kvinnan ovanför den sistnämnda har inte kunnat styrkas. Med fortsättning från den mörkt klädda grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg, efterkommer professor Karl Mörners hustru Fanny, född Ekengren. Vidare sitter ägarna till Herrborum, Nils och Margareta Mörner med barnbarnet Magnus Stenbock mellan sig. Åtföljande kvinna är enligt uppgift fröken Marianne Mörner, syster med Nils Mörner till Björksund och även delägare av godset. Påföljande kvinna är okänd men följs av den ljust klädda och lätt igenkända Louise Mörner, gift Stenbock.
Karl Forsman porträtterad något av 1890-talets år, möjligtvis i samband med sin anställning som folkskollärare i Rejmyre från 1897. En till det yttre goda förutsättningar var han född i Åsbo 1848 som son till trädgårdsmästaren vid Strålsnäs säteri. Barndomen skulle ändå rymma besvärligheter. Tidigt tycks exempelvis fadern kommit i klammeri med sin arbetsgivare och avhysts från säteriet. Efter en tid i Vadstena inflyttade Karl med sina föräldrar till Linköping där källorna visar frekvent omflyttning för den nu före detta trädgårdsmästaren och hans familj. I sina tonår avled dessutom Karls moder och därpå dömdes ävenså fadern till fängelse för snatteri. Under dessa förutsättningar lyckades Karl ändå utbilda sig och från 1873 återfinns han i tjänst som lärare i Närke och som nämnts vidare i östgötska Rejmyre. Från 1874 gift med Beata Maria Köhler.
Henric Carlsons bokhandel klingar ännu välbekant för flertalet Linköpingsbor med någon ålder. Ändå anmärkningvärt då grundaren varit död sedan försommaren 1886. Sin första bokhandel i staden hade han öppnat 1868 och porträttet visar honom omkring den tiden. Att inte böcker allena gav tillräcklig förtjänst vittnar tidens annonser. Vid sidan av Henric Carlsons bokutbud erbjöd han till försäljning bland annat cigarrer, persiskt insektspulver, råttmjöl och spännpapp. Med tiden blev emellertid bokförsäljningen alltmer lönsam och han skulle med tiden nå ett visst välstånd. En tid före sin död 1886 hade Henric Carlson ingått partnerskap med bokhandlare Svante Ljungqvist. Denne drev boklådan vidare i egen regi under det gamla firmanamnet, vilket fler innehavare kom att följa in i vår tid.
Född i ett prästhem i värmländska Nyed växte Sara Frykstedt upp i Sunne prästgård, där fadern fått tjänst 1821. Tidigt föräldralös följde en tid för henne som mamsell och vidare guvernant i ett flertal välbärgade hem i landskapet. Vid någon av sina tjänster mötte hon sin blivande make Carl Anders Eckerbom och de lät viga sig i tid före deras förstfödde 1844. Familjen var då bosatt i Nedre Ullerud där maken var bruksfogde. Tiotalet år därpå lämnade makarna Värmland för ny tillvaro i Vadstena. I den nya hemstaden titulerades maken som kommissionshandlare och i parets hem sköttes parets nu sex barn. Makarnas sjunde barn föddes i Vadstena och det är rimligtvis hon vi ser invid modern. Av samma grund kan porträttet dateras till 1860-talets första år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.