Tidigt porträtt av Otto Cederqvist. Född i ett enkelt hem i Skeda 1825 kom han vidare att gå i urmakarelära hos urmakarfabrikör Johan Hulterström i Linköping. Under åren 1846-50 hade han tjänst hos kronometerfabrikören Victor Söderberg i Stockholm. Rimligtvis är fotografiet (ambrotypen) framtagen under hans tid i huvudstaden och är därmed ett verkligt tidigt porträtt av en östgöte. År 1850 återvände han till Linköping för att bli mästare i hemstaden. Han fick ett långt liv och förblev ogift. Han avled i lungkatarr på sitt 90:e år.
Från 299 kr
Stegeborg har ruvat på Slottholmen sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som vid funktion effektivt spärrade av Slätbaken som skydd för Söderköping och vidare delar av landet. Efter ut- och påbyggnader nådde borganläggningen en glansperiod som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Mot slutet av eran svalnade hovets intresse för Stegeborg alltmer och vid 1700-talets början var ett tilltagande förfall ett faktum. Under seklet revs rent av delar av anläggningen för åtkomst av byggnadsmaterial. Från 1901 är borgen emellertid fridlyst som statligt byggnadsminne.
Kvarnbäcken (Ållabäcken) mellan sjöarna Drien och Sommen utgör gräns mellan gårdarna Smedstorp och Målen i Norra Vi. Det lilla vattendraget har i urminnes tider givit kraft till mindre skvaltkvarnar men under 1860-talets byggdes en större och gemensam anläggning på Smedstorps-sidan. Kvarnen drevs till en början av en mjölnare som också malde åt andra gårdar. Efter att den siste mjölnaren avflyttat 1901 -den dövstumme Anders Teodor Johansson- fungerade kvarnen vidare för husbehov. Med tiden kom den att förfalla och vid mitten av 1940-talets revs den. Upplysningsvis användes valda delar av virket till att bygga stommen till nytt bostadhus (Vita villan) på Smedstorp. Foto 1938.
Oscara Sunnerdahl föddes i Börrum 1843 där föräldrarna vid tiden arrenderade Börrum säteri. Redan året efter Oscaras nedkomst flyttade familjen emellertid till Stockholm och det kom att dröja till 1869 tills hon åter bosatte sig i Östergötland. Nämnda år inflyttade hon med den från Gammalkil bördige maken Johan Fredrik Westling efter att de köpt Stavlösa frälsegård i Orlunda, men redan året därpå bröt de upp för annat försök med Snyttringe gård i Allhelgona församling. Inte heller detta ägarskap tycks ha fallit makarna i smaken ty 1874 återflyttade paret till Stockholm. Oscaras betydligt äldre make kom vidare att avlida 1878, själv fortlevde hon som änka till sin död 1910. Äktenskapet var barnlöst.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Porträtt av handlare August Österberg iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Bördig från Norrköping hade han vid 15 års ålder kommit till Linköping för att tjäna som bodgosse hos sin äldre bror som etablerat sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. År 1863 tycks August Österberg ha öppnat egen handel i Lagerströmska gården invid Stora torgets norra sida. Vidare i livet kom han strax före sin 50-årsdag gifta sig med den 30 år yngre Magnhild Ingeborg Emerentia Juberg. Äktenskapet blev barnlöst och makan skulle så förbli trots omgifte och efterlevnad av sin första make i nästan 50 år.
Sigrid Lidberg i ett konstfullt montage av okänd fotograf. Född i Linköping 1848 men uppvuxen i Hagebyhöga och vidare Hov, i vilka församlingar fadern var kyrkoherde. I vuxen ålder kom hon att föra en ganska ambulerande tillvaro med vistelser i skånska Kvidinge, uppländska Malsta, Åtvidaberg och Uppsala. Enligt källorna bär hon under perioden mestadels titeln mamsell men torde genomgått högre studier då hon enligt uppgift undervisade i en tid vid Uppsala elementarläroverk för flickor. Sommaren 1883 gifte hon sig med läraren Claes Alfred Winell och paret bosatte sig i Stockholm. Äktenskapet blev emellertid kortvarigt. Sigrid avled efter knappt två år som gift.
Tidigt porträtt av kammarherre Åke Soop. Född 1810 i Järtorps socken, Jönköpings län. Efter en juridisk karriär i Stockholm inflyttade han till Linköping 1847 för tjänst som ombudsman vid Östgöta hypoteksförening. Samma år gifte han sig med Carolina Althea Sofia Hedenstjerna. I Linköping bodde paret i förstone i hypoteksföreningens gård invid Ågatan för att från 1852 vara bosatta i den stadsgård som senare kom att bli stadens domprostgård. Efter fyra döttrar i rask takt nedkom hustrun med sonen Erik den 27 augusti 1854. Förlossningen blev dessvärre så svår att hon avled i sviterna. Åke Soop bodde vidare kvar med barnen fram till sin egna död i slag 1862.
Porträtt av gossen Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. Tiden för bilden är 1864 och familjen var då bosatta invid Stora torget men skulle följande år flytta till en våning vid Kungsgatan. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Det yttre av Linköpings slott har omgestaltats över tid. Genom slottets eror som biskopsborg, kungligt slott och vidare länsresidens har olika önskemål fått genomslag. Ett exempel är de stilhistoriska tillägg som tillkom under 1880-talet, där man återskapade byggnaden till ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Vid 1930-talet hade intresset svängt för ett mer stramt uttryck. Här gaveln till slottets norra flygeln efter åtgärden. Enligt uppgift foto 1935. Anm: Fotografiet har tidigare tillskrivits Linköpingfotografen Didrik von Essen (1856-1922). Av tekniska skäl kvarstår han som upphovsman även om det avfärdats.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. På planket till vänster, till tomten där Frimurarehotellet vidare kom att uppföras, gör ett antal av stadens mer välkända rörelser reklam; Henric Carlssons bokhandel, bosättningsaffären F O Petterssons Eftr., juveleraren Sam Pettersson, fotograf Swen Swensson, Östergötlands Maskinaffär och Gripen velocipeder samt Peterzéns ekiperingsaffär.
Vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget. Vid tiden för bilden ägdes gården av Anton Östlunds änka, Carolina Östlund, född Regnér.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Äktenskapet blev barnlöst men år 1918 kom de att ta emot fostersonen Axel Sigurd, då tre år. Efter pensionering flyttade Albert och makan till Linköping.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
Ing 2, broslagning av krigsbro vid Gullspång 1910. Sergeant Forsberg och sergeant Aronsson..Objektkommentar:Fråga synes vara om byggation av, från höger, dels en färdog spång, dels pågående byggnation av en s.k. fältbro(S.k. nödfallsbrygga). Till vänster syns en pålkran för islående av pålartill fältbrons stödelement.Bilden kan vara tagen i trakten av Gullspång, där Göta Ingenjörbataljon hade en sommarövningsplats 1893-1911.Bilden kan vara tagen under marschernamellan Karlsborg och Gullspång, eller i biflödet av Gullspångsälven nedanför fallet, där läger och övningsplatsen fanns. Se vidare tidskrift i Fortifikation årgång 2002 nr 2, s.38 ff.
Ing 2, broslagning av krigsbro vid Gullspång 1910..Objektkommentar:Fråga synes vara om byggation av, från höger, dels en färdog spång, dels pågående byggnation av en s.k. fältbro(S.k. nödfallsbrygga). Till vänster syns en pålkran för islående av pålartill fältbrons stödelement.Bilden kan vara tagen i trakten av Gullspång, där Göta Ingenjörbataljon hade en sommarövningsplats 1893-1911.Bilden kan vara tagen under marschernamellan Karlsborg och Gullspång, eller i biflödet av Gullspångsälven nedanför fallet, där läger och övningsplatsen fanns. Se vidare tidskrift i Fortifikation årgång 2002 nr 2, s.38 ff.
F6 Karlsborg februari 1940. Italienska flygplanet Fiat G50 i F6 tygverkstad. Alla planen, ca 30 st utom de 2 första mellanlandade på F6 för skottställning och prov med vapeninstallation vilket utfördes av den italienske mekanikern Passeri. De flygplan som hämtades i Trollhättan (ca 16 st), flögs till Karlsborg samt vidare till Västerås för överlämning till finska förare, utfördes av förare ur F6: Fanj. Gottfrid Lundberg, Fanj. Nils Ellenfors och serg. Henry Pehrson. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
"Spingeri" Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades "att svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.