Carl, 1861-1951, Svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl kallades populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde Carl som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid Carls avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911).
Från 299 kr
Kvarnzelius, Herman,1864-1938. Ämbetsman och politiker (liberal), ursprungligen bleckslagarmästare i Skön vid Sundsvall, riksdagsman 1900-35 (andra kammaren t.o.m. 1912), landshövding i Kopparbergs län 1922-32. K. tillhörde pionjärerna inom nykterhetsrörelsen. Han var chef för Godtemplarorden (IOGT) 1909-14 och spelade en betydande roll i riksdagen, bl.a. som ordförande i statsutskottet (1918-33) och liberal gruppledare i första kammaren (1913-22). K. anlitades också som utredare och statlig förlikningsman i arbetskonflikter och var den förste landshövdingen ur nykterhetsfolkets led. Vid partisprängningen 1923 anslöt sig K. till Frisinnade folkpartiet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=234325
Gyllenstierna af Ulaborg, landshövding 1638-1684. Conrad Gyllenstierna (af Ulaborg), född 1638, död 11 september 1684, son till Erik Karlsson Gyllenstierna, var en svensk friherre och landshövding. Gyllenstierna blev 1665 assessor i Kommerskollegium samt 1667 landshövding i Viborgs och Nyslotts län, varifrån han 1674 flyttades till samma befattning i Kalmar län. Gyllenstierna tillhörde under förmyndartiden riddarhusoppositionen och slöt sig efter Karl XI:s myndighet till kungen och förordandes 1680 till ordförande i Stora kommissionen. Såväl i denna sin egenskap som vid 1680 och 1682 års riksdagar visade sig Gyllenstierna som en reduktionens och enväldets nitiske tjänare och var vid 1682 års riksdag en av Sekreta uskottets mest betydande medlemmar.
Agnes de Frumeries samling. Man, Pontus år 1919. Hertzberg, John, 1871-1935, fotograf och fysiker. Efter fotografutbildning i Stockholm och utlandsstudier etablerade sig H. som fotograf i Stockholm. År 1921 blev han docent i fotografi vid Tekniska högskolan i Stockholm. H. uppmärksammades 1930 när han lyckades framkalla Andrée-expeditionens negativ som då legat nedfrysta i 33 år. Hans egna bilder vittnar om teknisk kunskap, men också om en konstnärlig bildmedvetenhet och fallenhet för den piktorialistiska bildstilen. Hans färgexperiment väckte uppmärksamhet även utanför rikets gränser. År 1917 grundade H. den betydelsefulla Nordisk Tidskrift för Fotografi. Han var 1919-35 ordförande i Fotografiska Föreningen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=202337
En stor publik har samlats på torget. Kung Gustaf Vl Adolf ska tala från en uppbyggd scen intill rådhuset. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I åhörarleden ses Arboga Hemvärnskår och Arboga Lottakår. I bakgrunden ses Sture-bio, Tidstrands garn, Skoaffären och Atschy Strandbergs frisörsalong. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Publik på Stora torget. Skolbarn med flaggor, Frälsningsarmén, unga och gamla har samlats för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. Han står på den uppbyggda scenen till höger, strax utanför bild. Järnbolaget, Specerier, Haglunds Guld och Eklöws bosättning ses i bakgrunden. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Människor har samlats, på Stora torget, för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I publiken ses Arboga Lottakår, kvinnor i folkdräkt, Arboga Scoutkår, gamla och unga. Några har klättrat upp på taket på Lungborgska fastigheten. I bakgrunden ses skoaffären, Strandbergs (Atchy Strandbergs frisersalong), Konditori Saga och Järnbolaget. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Åhörare har samlats på Stora torget för att lyssna på Kung Gustaf Vl Adolf. Konungen besöker Arboga i samband med sin Eriksgata. Barn, med flaggor i händerna, har samlats nära scenen. Åt höger, i bild, ses Frälsningsarmén. Järnbolaget, Speceriaffären, Haglunds Guld och Eklöws Bosättning ses i bakgrunden. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
En stor publik har samlats på Stora torget. Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. I främsta ledet står Arboga Lottakår och vid sidan av dem, kvinnor i folkdräkt. I bakgrunden ses Lundborgska fastigheten med Sture-Bio, Tidstrands garn & trikå, skoaffären, Strandbergs och Konditori Saga. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Kung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata i Arboga. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Albertina Carlsson är fotograf Reinhold Carlssons farmor. Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Målning föreställande Jonas C:son Kjellberg, ordförande i Uddeholms aktiebolags styrelse 1920-1928. Porträttet utfört av David Tägtström. David Tägtström (1894-1981). Målare, grafiker och tecknare. Fick sin första undervisning i måleri tillsammans med Axel Fridell och Hans Norsbo på T. Glasells aftonskola i Falun 1911-12 samt i Leksand av Emerik Stenberg. Han var elev vid Konsthögskolan 1912-16 och fortsatte sina studier i Europa och USA. Tägtström var en mycket populär porträttmålare, detta på grund av sin förmåga att såväl karaktärisera modellerna som att återge likhet, samtidigt som hans måleri fyllde stora konstnärliga krav. I botten i hans konst finns en tradition från den föregående generationens stora porträttmålare från Dalarna. Han var även en skicklig porträttör i teckning och grafik. Tillhör de samtida Falugrafikerna liksom Stig Borglind (se DG 313:53:140).
P2-premiär i Varberg, varmed Radiostationen i Grimeton trädde in i rundradiovärlden. Där hade då en provisorisk sändare riggats i ett av antenntornen. Herrarna på bilden, som deltog i premiärsändningen, sitter i ett av stationens ritkontor, fr v stadsfullmäktiges ordförande i Varberg Yngve Olsson, radiolegendaren Sven Jerring, Hans Palmqvist, tekniske direktören i Telestyrelsen Erik Esping samt programintendenten Jan Prytz. Esping inledde med ”Sveriges Radio Program 2 Varberg” och meddelade att en ny mellanvågssändare för Program 2 hade startats för Varbergsområdet. Därefter tog Sven Jerring vid och hälsade välkommen innan han presenterade programmen i P2 för den närmaste tiden. Fullmäktigeordförande Olsson gratulerade Sveriges Radio till den nya stationen. Därefter tog chefen för Varbergs Museum, doktor Albert Sandklef, över med att kommentera ett urval av grammofonmusik. Sändningen kunde även höras över den lokala sändaren, som fanns i elverksbyggnaden i Varbergs hamn.
Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 ingick han äktenskap med Carolina af Robson 1878. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år. Erhöll avsked med tillstånd att kvarstå som överste i armén 1898. Har var även verkställande direktör för Hjälmare kanal- och slussverksaktiebolag samt vice ordförande i Örebro läns landsting under en tid. Död i maj månad 1899 i Stockholm.
En bigård visas stolt upp med en exposé av kup-typer, allt från enkla halmkupor till mer utvecklade modeller. Till höger en enkel bod för förvaring av redskap och annan för verksamheten nödvändig utrustning. Bildens personer har identifierats som närmast konstnären och fotografen Didrik von Essen och i bakgrunden apotekare Karl Stridner, revisor respektive ordförande i Linköpings biodlarförening. Den dokumenterade bigården tillhörde emellertid inte biodlarföreningen utan var Stridners privata anläggning belägen invid Kanberget, närmare bestämt på tomten till den vid mitten av 1890-talet uppförda Villa Raabe. Att Stridner kunde sköta sina bin på platsen förklaras rimligtvis av att villans byggherre, fanjunkare Anders Johan Raabe, satt likt Stridner i biskötareföreningens styrelse och att Raabe upplåtit del av tomten för Stridners anläggning. Fotografiet är odaterat men kan knytas till 1890-talets senare del.
Porträtt av lärarinnan och rösträttsaktivisten Jenny Wallerstedt omkring 1910. Född i Lungsunds församling i Värmland 1870 inflyttade hon till Linköping 1892 för lärartjänst vid stadens Elementarläroverk för flickor. I första hand undervisade hon i engelska och franska och gav samtidigt ut läroböcker i bägge språken, likväl som hon var engagerad i skolfrågor i allmänhet. Med tiden blev hon alltmer politisk. När rösträttsrörelsen "Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt" startade sin avdelning i Linköping 1903 blev Jenny dess ordförande. Hon var också engagerad i Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelning, och från 1916 var hon ombud i fattigvårdsnämnden i Linköping. År 1919 valdes hon in i Linköpings stadsfullmäktige för Högerpartiet. Efter närmare 30 år i Linköping lämnade hon staden för att bli rektor vid Risbergska gymnasiet i Örebro.
Planteringsförbundets Park. För stadens förskönande genom planteringar och parkanläggningar bildades ett Planteringsförbund, som antog och fastställde stadgar den 28 oktober 1870. Förbundets förste ordförande blev doktor Anders Petter Westerberg. Med aldrig sviktande intresse och kärleksfull omsorg vårdade och utvidgade han planteringarna till sin död år 1909. Först efter 14 år eller 1884 kunde man inköpa det nuvarande parkområdet - omkring 6 tunnland. Därefter kunde planering och planteringar snart börja. Främst av ekonomiska skäl gick det långsamti början. I början av 1900-talet anordnades en två meter djup damm - Jungfruhålan, vilken sedan en person skänkt två svanar, fick namnet Svandammen. Inom parken ligger stenåldersgraven Kyrkerörs gånggrift. Från Ranten har inflyttats en offersten från hednatiden den s.k. Balderstenen. Vaktmästare för anläggningarna anställdes år 1909, då även särskild bostad för denne uppfördes. Kort efter doktor Westerbergs död blev en minnessten avtäckt.
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.