Hej Sommar, 3 maj 1966 I förgrunden halvligger en kvinna på en handduk på Gustavsviksbadet. I sin högra hand håller hon en ölflaska som hon dricker ur. Vid hennes huvudända syns två böcker på ett underlägg på marken. En tom glasflaska syns även till höger. I bakgrunden syns en man som ligger på en handduk och lite längre bort sitter en man upp på en handduk. Andra kvinnor och män syns i bakgrunden. Väskor finns också med på bilden. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Från 299 kr
Lindhska bokhandeln, 17 maj 1966 En herre klädd i kostym och hatt med ryggen mot kameran talar med en dam i randig ärmlös klänning som sitter vid ett bord och bläddrar i en kartotekslåda. Herrn håller en plånbok i vänster hand samt ett papper i sin högra hand. Till vänster står ställ med böcker i. Till höger i bakgrunden syns en kassaapparat samt tre herrar i kostymer som står längre bort i lokalen. Vid väggen syns flera bokhyllor fulla med böcker. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Kungen I3 28 augusti 1967 Kung Gustav VI Adolf besöker Örebro Livregementes Grenadjärer i Grenadjärsstaden. Han gör honnör framför en soldat som håller en fana i sina händer där det bl.a. står "Lützen 1632" och med en bild av två heraldiska lejon som omger en vapensköld. Andra soldater syns i bakgrunden. De ingår i en arméorkester och har musikinstrument i sina händer och spelar på dessa. Till höger står en militär med höjd sabel på hälsningsmanér. Bakom soldaterna med fanan och änni längre bort syns en civilklädd man med inspelningsutrustning gå omkring.
Göingeflickorna 4 september 1965 Två medlemmar ur musikgruppen "Göingeflickorna" är på väg upp till utomhusscenen framför Krämaren i Örebro. En av Göingeflickorna är i förgrunden av bilden på väg uppför en landgång som leder till scenen. Hon är klädd i folkdräkt och bär ett musikinstrumentfodral i sin vänstra hand. Bakom henne vid foten av en stege skymtar en annan bandmedlem i folkdräkt som är på väg att sätta foten på stegen för att äntra landgången. En kvinna och en liten pojke skymtar i bakgrunden vid sidan om stegen. Andra personer skymtar längre bort. Göingeflickorna var ett schlagerband som var aktivt 1955 - 1975.
Grybe golf, Gustavsvik 17 juni 1967 Två små pojkar i ettårsåldern befinner sig i närheten av vattnet på utomhusbadet i Gustavsvik. Båda två har vita små mössor på sina huvuden och är i övrigt nakna och har ryggarna mot kameran. Pojken till vänster sitter på huk och pojken till höger sitter ner på rumpan. En tonårsflicka och en kvinna med en annan liten pojke i ljusa badbyxor står ute i vattnet. Tonårsflickan som är närmast är klädd i en vit bikini och kvinnan längre bort är klädd i mörk baddräkt.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att servera drycker i dricksglas till kvinnor som sitter ner vid borden. Män sitter också längre bort i bakgrunden.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En kvinnlig pensionär kommer gående på Drottninggatan en vinterdag.Hon är klädd i mörk lång kappa, pälsmössa med märke, mörka strumpor och skor på fötterna. I höger hand håller hon en käpp och i vänster hand en stor väska. Bredvid henne längs med trottoaren löper en stor, uppskottad snöhög. Framför henne står en kvinna och tittar på skyltningen i ett skyltfönster. Bakom henne går en herre som är på väg åt andra hållet. Framför honom ligger Stora Hotellet. En buss passerar och flera bilar står parkerade på gatan i bakgrunden. Ytterligare personer syns längre bort. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Främmestads sn. Rest sten, avtecknad av P. A. Säve i reseberättelsen 1863 till KVHA. "Hå´-stenen, 4:20 hög, 3 aln bred o 14,15 tum tjockast å "Baljemo", der kung Baljes körsven, Hård, stupat. För öfrigt är folksägnen, att kung Balje på Baljered i Levene anföll kung Amund på Amundstad (Annesta) i Främmestad och förde bort hans son på sadelknappen, då Amund förföljde Balje till Baljefors, slog han körsven, Hård, vid Hå´-sten, som derföre sedan restes der, befriade sin son, samt slog slutl. Balje och hans son på Baljemon, der deras minnesstenar ännu stå".
Johannes Calvin. Calvin(eg. Cauvin), Jean, 1509-1564, fransk-schweizisk reformator, född i Picardie, död i Genève. C. bedrev humanistiska och juridiska studier i Paris. Påverkan från t.ex. Erasmus av Rotterdam och från Martin Luthers skrifter gjorde att han sökte sig bort från den romersk-katolska kyrkans lära. Efter en oväntad omvändelse bröt han med den påvliga kyrkan, tvingadeslämna Frankrike och begav sig till Basel. Där skrev han 1536 den första versionen av sin stora dogmatik, Institutio religionis christianae ('Undervisning om den kristna religionen'), första upplagan disponerad efter Luthers Lilla katekes, slutupplagan efter apostoliska trosbekännelsen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140435
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testriggens bottendel med instyrningskonor för bränsleelement och anslutningar för varmvatten. Längst bort i bild syns lintrumma som ingår i serviceriggen för laddmaskin. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Fröbergs Båtvarv, Lidingö. Drag. Demonstration av användningen av båtbyggare Bengt Johanssons, sthlm. drag är ett specialverktyg för tillverkning av båtar utan not. Det flata benet på draget trycks mot det fasta bordet i bordläggningen. Draget dras längs bordkanten. Det spetsiga benet ristar då en linje på det bord som skall sättas fast. Linjen överens stämmer med kanten på det fasta bordet. Sedan tas det lösa bordet bort och hyvlas ner till ritsen. Kanterna på det fasta och det lösa bordet stämmer då överens och notet försvinner.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, KoS byggnaden rum 602. Kontrollrumskorridor taget från trapphus i turbinhuset. Byggnaden är skyddsrumsklassad, därav den kraftiga dörr som syns till höger. Detta är den ordinarie ingången till kärnkraftverket. Längst bort i korridoren ligger kontrollrummet och till höger halvvägs dit ligger slussen in till kontrolerat område. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Utgrävning av schakt G på och nedanför den sydvästra sluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är i full gång. Tvärs över schaket syns en rad med pålar. Huskvarna hembygdsförening bedrev utgrävningar vid borgen mellan åren 1931 och 1942 och vid de olika undersökningarna framkom rester efter pålrader på flera platser längs med borgkullens sidor. Pumpen vid schaktets bortre kant behövdes för att pumpa bort inträngande vatten från schaktet. Det var en handdriven diafragmapump inlånad från Huskvarna stad. Närmast till vänster i bild finns projektledaren Georg Sahlströms närmaste man, fil. kand. Gunnar Hellman i studentmössa. Övriga deltagare var elever från Huskvarna samrealskola samt Jönköpings högre allmänna läroverk, samt en arbetare från Huskvarna stad.
Denna vykortsalbum har troligen tillhört flaggmaskinisten Ivar Kihlström. Albumet är ett insticksalbum för vykort med sidor i tunn kartong med plats för två kort per sida. Den är inbunden i grön tyg med ett tryckt blomornament med fågel i jugendstil. Motiven på korten är i merparten stadsvyer från hela Sverige samt olika resmål i världen. De flesta korten är använd och innehåller hälsningar av makarna till varandra, men det finns också en del tomma kort som samlades som reseminnen. Några kort är adresserade till pansarkryssaren Fylgia under sin jungfruresa 1907. En del kort har plockades bort så att det finns luckor och tomma sidor i albumet.
Konteramiralen Theodor Sandström har upprättat en klassisk visitkortalbum där han samlade personporträtt av familjen och personer från sitt sociala nätverk. Den innehåller visit- och kabinettskort som är inskjuten i sidor av tjock kartong med guldkant. Albumet är inbunden i svart läder med Messing lås. Tidigare metallapplikationer har fallit bort. I början och slutet av albumet finns större fickor för kabinettskort. Motivordningen är hierarkisk. Efter ett kabinettskort med en porträtt kollage av den kungliga familjen, följer en dubbelsida med porträtt av amiral Sandströms syster med make. Inlagt i albumet finns också flera lösa kabinettskort.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i slottsstil. Huset var i två våningar med tinnar, torn och glasverandor. På taket fanns en kupolliknande lanternin. 1938 lät dåvarande ägaren, Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.