Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
Från 299 kr
Stationen byggd 1909 . En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Större ombyggnationer har gjorts 1926-27. En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Stationshuset finns kvar 1997 som busstation och galleri. "I Signalen 1945, nr 22, s. 20 finns ett litet reportage från Mölle station. En uppgiftslämnare skriver: "Järnvägen invigd den 30 april 1910. Stationshuset byggdes av arkitektfirman Ewe & Melin i Malmö. I mitten av 1920-talet var personalstyrkan 10 personer. Fram till 1937 trafikerades banan med ånglok. Banan elektrifierades 5 nov 1989. Spåren slutade framför huset, det vill säga huset ligger med långsidan mot spåren. En liten bit av plattformen finns kvar samt två ledningsstolpar. Lastkajen finns också. I station finns bibliotek. Väntsalen används till bland.annat konstutställningar. Utanför stationshuset, gatusidan, har bussen till Höganäs sin hållplats. -- Mölle byaförening är mycket aktiv och värnar om stations området. Bland.annat finns en boulebana vid "plattformskanten" "enligt Banvakt.se
Porträtt av Lennart Reuterskiöld som barn. Född 1859 som son till kammarherre Adam Didrik Reuterskiöld och grevinnan Charlotta Elisabet Posse vid Ulvåsa slott. Från 1884 gift med grevinnan Ingegerd Christina Posse, dotter till godsägaren greve Gustav Mauritz Posse och friherrinnan Charlotte von Essen. Gick ursprungligen den militära banan vid Livregementets dragonkår där han nådde ryttmästares grad 1898. Genomgick lantbruksutbildning vid Ultuna 1883 och blev 1884 förvaltare på Sturehov. 1906 utsågs han till landshövding i Södermanlands län.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Svängbron över hamnkanalen i Vänersborg. Fotot taget den 15 maj 1867, två dagar före UWHJ öppnades för allmän trafik på hela sträckan Uddevalla-Herrljunga. Spårvidd efter engelskt mönster 4 engelsk fot = 1217 mm. Banan breddades till normalspår åren 1898-1899. Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ, hade samma spårvidd och breddades samtidigt med UWHJ. Greve Arvid Taube var den förste trafikchefen för båda banorna Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ och UVHJ.
Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Statens Järnvägar, SJ ellok 1. Personvagnen är SJ Abo1 1093 som har utrustats för att delta i försöken. Tillverkare Westinghouse Electric & Manufacturing Co i Pittsburg, USA. Modellen var ett tvåaxliogt ramverkslok med gjutna ramar enligt amerikansk standard för mindre likströmslok. Båda axlarna var drivna och motorerna var tassmotorer. Motorns moment överfördes till drivaxeln genom en ensidig kuggväxel. Användes på banan mellan Stockholm - Tomteboda - Järva. På Värtabanan hade loket framfört tåg med en högsta vikt av 160 ton.
Lok nr 1 på provsträckan för elektriska försöksdriften vid Järva station. Tillverkare Westinghouse Electric & Manufacturing Co i Pittsburg, USA. Modellen var ett tvåaxligt ramverkslok med gjutna ramar enligt amerikansk standard för mindre likströmslok. Båda axlarna var drivna och motorerna var tassmotorer. Motorns moment överfördes till drivaxeln genom en ensidig kuggväxel. Användes på banan mellan Stockholm - Tomteboda - Järva. På Värtabanan hade loket framfört tåg med en högsta vikt av 160ton.
Transportbana. Bilden visar rutschbanan för malm från Lekombergs gruvor ned till färjeläget taget från landsvägsbron med färjeläget i bakgrunden. Ångbåten är PICKU MATTI, tidigare använd på sjön Södra Hörken och före det på sjön Långgvattnet vid Kloten. PICKU MATTI drog den 3-spåriga järnvägspråmen från färjeläget till Ludvika hamn där vagnarna lossades. OBS att rutschbanan har 3 st räler med en mötesplats mitt på banan. Liknande rutschbana fanns även vid Stripa gruvor ned till sjön Rossvalen. Foto från Industriutställningen i Stockholm 1897.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans östra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida. Östra banhuvudet. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida och östra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.