Kopparslagare tillverkar kaffepannor.
Från 299 kr
Företag. Kolbotten med flera milor igång, möjligen sågverk i bakgrunden. Gullspångssamlingen. Bilder från Gullspång med omnejd.
Å.
Höststädning i Botan
Hallerudssågen (gamla). Fr.v: 1. Gustav Ernst 2. Alfred Hjerpe, Skagen 3. Frans Svensson, Skagen 4. Johan Johansson Glader 5. 6. Severin Pettersson 7. Oskar Fredrik Borg 8. Henning Persson, Hallerud 9. Gamla Hallerudssågen började byggas 1919 (nya 1945).
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Exteriör. Stort arbetslag vid pirbygge. Troligen "Olssons pir" i Otterbäcken. Gullspångssamlingen. Bilder från Gullspång med omnejd.
Gullspångs kraftstation. Kraftverksbygget: arbetare, hästar och vagnar vid större jordvall.
Gullspångs kraftstation. Kraftverksbygget: vattenrallare.
INTERIÖR AV TEGELBRUKET. T.H. PÅ VÄGGEN EN PANEL MED ELMÄTARE M.M. Fotot taget i juli 1917.
Bilning av timmerstockar.
Västergötlands Tryckeri. Sigge "Nott" Norrman i bokbinderiet, 1958.
Tidaholmssamlingen.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Omkring år 1920 togs den här bilden av ett så kallat putsarelag på LSSJ. Fru Allida Sjöberg har tagit bilden, då boende i Källby. Hennes far ses som tvåa från vänster. Det gällde på den tiden att hålla järnvägsbanken ren och fri från ogräs och därför sändes regelbundet putsarelag ut för att rensa upp. Laget arbetar här på sträckan Vinninga - Skara under ledning av banmästare A. Skog i Skäggatorp. På bilden ses från vänster: Johan Svensson, Österbäcken, Händene. S.G. Fred, Fredsborg, Händene. Albert Karlsson, Ekåsen, Hasslösa. Johan Gustavsson, Nya Ledet, Hasslösa. August Skog, Skäggatorp.
Kökspersonal Kråks Värdshus, kökschef Erik Neuman, 1955.
Ingenjör Axel Lilja med chaufför i bil framför Gullspångs kraftstation
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.