Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Från 299 kr
Provbelastning av bro över Billstaån på linjen mellan Sveg och Brunflo. På bron står ett E-lok med två av SJ:s Byggnadsförråds fem proprovningsvagnar litt Q9. Längst till höger syns en bostads/köksvagn med ett kaminrör stickande ut från en ventil.
Huvudverkstaden, södra lokverkstadsskeppet. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Persontåg, Pt 832 Mjölby - Stockholm C gör uppehåll på stationen Tåget dras av ett Statens Järnvägar, SJ D-lok och därefter en F1. En tidningsvagn GTi går före resgodsvagnen Fo4 25740 och en Co. Till vänster en gråmålad godsflyttnings-/bangårdsvagn. TT
Transport av väghyvlare från Eskilstuna till Istanbul. Tågsättet bestod av 29 öppna godsvagnar och drogs av två multipelkopplade TGOJ Bt-lok från Eskilstuna till Flen, därifrån tog SJ över. Det rörde sig om en transport av 66 väghyvlar från Bolinder-Munktells som den turkiska staten hade beställt. Transporten var över 800 meter lång.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns ånglok HNJ lok 28, den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 10 Tillverkad av: Siemens 1915 i Tyskland. Dobbeltlok. Ram och vagnskorg byggd i Falun. Byggd till malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littrera O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 9. Slopad 1954. Skrotad 1955 i Notviken.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dubbellok). Tillverkad av: Siemens 1915. Ram och vagnskorg byggd i Falun. Byggd för att användas på malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littrera O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 14. Slopad 1957. Skrotad 1959 i Notviken.
Försöksbanan Stockholm - Järva. Westinghouse-lok Statens Järnvägar SJ ellok 1, på bild är utrustad med strömavtagare av både Pantograf och Oerlikon (överkontakt) typ, då båda dessa kontaktledningstyper användes mellan Stockholm Central och Tomteboda under försöken. Pantograf utrustningen används på fotot. Personvagn Bo3 1506.
Stationen öppnad 1895 med en och en halv våning stationshus i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Efter 1927 fungerade som hamnspår. Nedlagd 1960. Namnet ändrades först från Bengtsfors till Bengtsfors Västra och åter till Bengtsfors. Ånglok, ULB lok 6, tillverkat av Nohab 1903. Det skrotades 1943.
Huvudverkstaden, nya vagnverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
MKontJ lok 1. Leveransfoto. Fick namnet Glada Änkan. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKa 1029. I början av 1920-talet slopades och såldes till AB Wockatz & Co, Göteborg.
Tåg 18 passerar Lund. Lund med passerande snälltåg 18 troligen draget av Statens Järnvägar, SJ F-lok. Sammansättning är DFo1 (1360?), DRG Pw4ü 28a med swanenhalsdrehgestell, Bo4 med kupéer för 1-klassresenärer, Bo5 (en av 2677-79), Co8, restaurangvagn ABo3 och fler 3 klassvagnar. Foto kring 1930 då eldriften kom 1933 och KL togs bort fr.o.m. 1932. TT
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
På järnvägsstationen i Mariefred ses Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ fordon: Mitt i bild Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ godsvagn 3, bredvid till höger, ånglok 1 "Lotta" och längst till höger lok 2 "Virå". Bakom godsvagnen står Nättraby - Alnaryd - Älmeboda Järnväg, NAEJ personvagn 3.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.