Trafikchef Erik Axel von Otters likfärd vid stationen i Karlshamn. Han föddes 1865, och dog 1896. Loket som drar tåget är Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ lok 25 "F W von Otter", 1906 Blekinge Kustbanor, BKB lok 25. Tillverkat 1888, skrotat 1937. Loket fick namnet efter Amiral F W von Otter, far till den avlidne och även ordförande i MBlJ. Även godsvagn MBlJ 704 syns på bilden.
Från 299 kr
GDJ, Gävle-Dala Järnvägs personal med banarbetare framför GDJ lokstall. Mitt för spåret står Carl Richnau, mannen med käppen. Ångloken som syns på fotot är: Från vänster står GDJ B 7, "Pan". Port 1 är tomt. Port 2, GDJ B 8, August. Port 3, oidentifierat lok. Port 4, GDJ E 29, P. Murén Port 5, GDJ B 25, Finn Port 6-8 är tomma Port 9 oidentifierat lok. Framför port 10: GDJ E 30, W. Nisser.
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggi samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggie samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Statens Järnvägar, SJ F 1200 på vändskiva . Levererad 1914 Numera vid Järnvägsmuseet i Gävle SJ F 1200 var 1918 inblandad i Getå-olyckan Alla F-lok såldes 1937 till Danmark. Där tillverkades även nya lok av denna typ. I Danmark hette loket DSB E 964. När typen slopades i Danmark kom F 1200 tillbaka till Sverige och är sedan 1963 renoverad och i körbart skick. 21/4 1943 angripet av allierat flyg vid Forlev - bara lättare skador
GDJ, Gävle-Dala Järnvägs personal med banarbetare framför GDJ lokstall. Mitt för spåret står Carl Richnau, mannen med käppen. Ångloken som syns på fotot är: Från vänster står GDJ B 7, "Pan". Port 1 är tomt. Port 2, GDJ B 8, ”August”. Port 3, oidentifierat lok. Port 4, GDJ E 29, ”P. Murén” Port 5, GDJ B 25, ”Finn” Port 6-8 är tomma Port 9 oidentifierat lok. Framför port 10: GDJ E 30, ”W. Nisser”.
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Alnängarna, Centralverkstäderna CV. Ångpanna till ånglok. Förman Enström Ett försök med en ångpanna med vattenröreldstad system Brotan. Pannan tillverkad av CV i Örebro med delar från Mannesmann i Tyskland. Pannan erhöll nr. 1095 i SJ lokpanneserie och hade CV Ör tillverkningsnummer 21 år 1909. Pannan lades in i lok litt Cc nr 735 i nov 1909. Loket hade tidigare kolliderat med ett godståg i Huddinge och reparerades i Örebro. Efter diverse problem togs pannan ut ur loket okt 1911 och modifierades. Las i sept 1912 åter in i lok 735 i Liljeholmen för att sept 1914 i Örebro plockas ut från loket för att aldrig mer användas i lok. Vid inventering 1 mars 1919 anges pannan som obefintlig. Möjligen har pannan använts som stationär ångpanna för vagnuppvärmning i Halmstad.
Text till fotot. FJ-lok nr "Halland". Under växling i Falkenbergs hamn körde loket på en lastbrygga och välte på sidan.Föraren var Oskar Pettersson och året troligen 1923. Text från boken Falkenbergs järnväg: Ånglok nr 4 rammades i hamnen av en normalspårsvagn och välte.
Spexerydståget på den 10 km kånga banan från Spexeryd till Tenhult. Banan byggdes 1901-1905, togs i bruk 1906 och upphörde 1931 då banan, lok och vagnar såldes. Tåget bestod av ett visst antal tippvagnar lastade med manganmalm, en eller två vagnar med timmer samt en passagerarvagn med godsfinka.
Spexerydståget på den 10 km kånga banan från Spexeryd till Tenhult. Banan byggdes åren 1901-1905, togs i bruk 1906 och upphörde 1931 då banan, lok och vagnar såldes. Tåget bestod av ett visst antal tippvagnar lastade med manganmalm, en eller två vagnar med timmer samt en passagerarvagn med godsfinka.
Lok nr 15 tillverkat vid Kalmar verkstads A/B. Med leverens till Kalmar Torsås Järnväg omkring 1919- 1920 Loket var i många år uppställt i Dryaden med annat nummer. Personer: I loket lokmästare.Lindsson från vänster Stinsen Franzén, Trafikchef Hansson, Ingenjör Karlsson & lokförare Alex Johansson. Kortet taget vid Kalmar västra bangård.
NOJ lok 11. Ånglok med personvagnar. Loket tillverkades ca 1860 av Manning Wardle och Co Leeds i England, tillverkningsnummer MW 325. Första namnet var Clark.1870 såldes till NOJ, Nässjö - Oskarshamns Järnväg fick littera NOJ 11, och nytt namn Storebro. Blev skrotat 1928.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.