Medeltidskyrkan i Ed ligger nedanför Forsmoforsarna, norr om Ångermanälven. Kyrkan var ursprungligen mycket liten, nästan kvadratisk till formen. Den utvidgades under senmedeltiden till ett långhus med innertak av trä. På 1700-talet reparerades kyrkan. Den förlängdes åt väster och fick nya fönster. Vid restaureringen 1891 tillbyggdes ett kor med tre fönster. Kyrkan är vitputsad och har brant sadeltak som täcks av kopparplåt. På 1730-talet byggdes en ny klockstapel, men redan 1775 ombyggdes den. Stapeln saknade ljudluckor från början, men 1810 tillverkades sådana. Interiören har genomgått en del förändringar och den fasta inredningen präglas av 1700-talet samt 1800-talet då kyrkan fick inredning i nygotik bl. a innertaket. Av medeltida föremål har kyrkan ett rökelsekar och en madonnaskulptur.
Från 299 kr
Gruppbild monterad i en passepartoutmapp. Bilden är tagen utanför skeppsgossekasernen och visar cirka hundra personer, de flesta i sjömansuniformer och rundmössor. Första raden sitter på marken, andra raden sitter på stolar. Denna rad består i huvudsak av officerare. Bakom dessa finns ytterligare fyra rader med sjömän. Bakgrunden består av en murad byggnad med valv och höga fönster. Tryck text på omslaget: Maria Johanson, Ö. Amiralitetsgat. 25, Karlskrona. Handskriven text på omslaget: 1939 års "karlskrivning", acc 6/12.
Gatuvy av K.P. Wessmans speceriaffär. Trähus med två synliga plan, fönster med persienner och två skyltar. En lång skylt som sträcker sig över dörren och de två intilligande fönstren samt en skylt mellan de två vänstra fönstren. I det vänstra fönstret på ovanvåningen syns en man och en kvinna och i fönstret till höger två barn, förmodligen familjen Wessman. Kvarteret Storken 6, Norra Strömgatan 34.
Närbild av källare (se 2024_1516) med fem mindre förvaringsutrymmen på var sida, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I mitten ses ett litet fönster. Nedanför det står en hink och en liten pump att använda vid stopp i avloppsrör. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Vy från ett fönster på bostadens övervåning, över dess trädgård och intilliggande fastigheter (se 2024_1500), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På gräsmattan ses en piskställning samt utemöbler av plast. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Här ser vi manbyggnaden från söder en sommardag med vajade rågåker i förgrunden. Manbyggnaden ser ut att vara i bra skick med rätt nytt spåntak och hela väggar och fönster. Bakom den stora oxeln ligger brygghuset, t v står en stor vedstapel, som stängde av gårdsplanen mot de öppna markerna i norr. Det är lite svårt att tänka sig att detta ställe revs några år efteråt.
Lau kyrkas östra gavel med tre stora gotiska fönster tillhör öns största, det är bara Källunges som kan mäta sig. Takformen är mycket märklig, som synes vinklar taket inåt. Detta ändrades vid kyrkans stora omgestaltning 1958-60. Om taket egentligen färdigbyggdes på 1280-talet och fick den form man ursprungligen hade tänkt sig kan man undra. 1288 kom ju inbördeskriget som Gotlands landsbygd förlorade mot Visby och därefter upphörde mycken byggnadsverksamhet. Blev taket färdigt före kriget?
Här ser vi den stora ladugården sedd från norr. Den har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och är försedd med mängder av fönster på jämna avstånd så som brukligt var vid denna tid. Papptaket är särskilt imponerande, alldeles jämnt och slätt. Bara kostnaden för pappen måste ha varit betydande. Det finns tre ventilationstrummor, en stor nymodighet, sådana blev annars inte vanliga förrän under mellankrigstiden.
Här ser vi en fin bulparstuga från 1700-talet. Husen på den tiden hade sällan mer än två fönster till varje rum, ibland bara ett. Det ser ut som om huset har dubbla faltak! I bakgrunden syns en bulbod under faltak som var ställets uthus. Bulladan i bakgrunden tillhörde Nybygget Mårtenssons se Bild 1034. Det är intressant att träbyggnadskulturen ännu hade någa exempel kvar i början på 1900-talet. En stentun av väldigt liten sten syns t v och sedan ett spjälstaket.
Skollärarn Vilhelm Mårtenson 63 år och hustrun i andra äktenskapet Maria född Vestergren 38 år står i bättre vardagskläder, Vilhelm med klockkedjan tydligt synlig, framför sin manbyggnad. Huset kan möjligen vara från Nybyggets tillkomst på 1790-talet, men i slutet på 1800-talet i så fall kraftigt moderniserad med nya stora fönster i andra positioner och nerflackat tak, på bilden rätt nyligen spåntäckt. Ytterdörren är också ny med finspröjsade rutor upptill. T h skymtar brygghuset.
Ladugården består till vänster av en gammal bulladugård, kanhända så gammal att den är från partens tillkomst på 1780-talet, senare ändrad flera gånger, bl a med fönster, höjd med foderloft och delvis inpanelad. Ladan till höger går inte att avgöra om den är gammal och sedan höjd och inpanelad eller byggd efter 1906, se Bild 857. Ladugården revs bort 1917 och en ny betydligt större uppfördes på samma plats i stället.
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Vi ser här manbyggnaden från norr. Den saknar sockel, vilket ett hus från 1883 borde ha. De smårutiga fönstren är av sen 1700-talstyp och skulle kunna vara återanvända. Det gjorde nog inte något om man hade gammalmodiga fönster på denna gavel vänd från vägen, ingen såg dem. Halvfönster vid ytterdörren förekommer i enstaka fall i Lau, se Bild 575 mfl. I bakgrunden skymtar Bjärges Östmans ställe, se Bild 589 mfl.
Dottern på parten Vendla Larsson står vid tröskhuset framför ladugården. Vi ser ladugårdens två fähusdelar med hoimdar, hörum. Det högra fähuset innehåller sannolikt både stall och kohus iom att dörren är bredare. Invid dörrarna sitter rombformade fönster, helt unika! I tröskhuset verkar vandringen vara urriven och nu tycks man ha hö eller halm här. Stegar finns här liksom invid de flesta uthus. De är smalare upptill än nedtill, något som var brukligt, särskilt på långa stegar.
Johan Danielsson från Gannor köpte och bebyggde 1903 denna tomt från Bönde västligaste part. 1908 tog dottern Ester och hennes man Oskar Olsson över, men de överlät den redan 1910 till Esters syster Augusta, gift 1913 med Oskar Hult från Kauparve. Dottern Märta tog över. Denna stora och rätt moderna manbyggnad i förenklad snickarglädjestil med liggande panel, många och stora fönster och veranda byggdes 1903. T v syns brygghusbakbygget och i bakgrunden ladugården, allra längst t h skymtar Maria Olssons ladugård.
Motiv från Örtomta 1931. Dold i grönska skymtar ortens kyrka med sitt låga tak och stora, rundbågiga fönster. Då som nu ger byggnaden en bestämd prägel av 1800-tal. Kyrkans byggnadshistoria är emellertid komplicerad och utgår från socknens äldsta stenkyrka som till- och ombyggts i etapper. Av mer omvälvande restaureringar kan nämnas rivningen av tornet 1829-1830 och ett arbete 1854-1856 som medförde att kyrkans exteriör förlorade sin medeltida prägel.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.