MWJ lok 11. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Såldes 1917 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ MVb 1356. Skrotades 1928 i Arboga.
Från 299 kr
Svartälvs Järnväg, SEJ lok 2 "Rockesholm". Loket har återkommit efter ombyggnad vid Vagn & Maskinfabriken i Falun 1908. Loket fick då bland annat överhettning av typ Pielock samt nya cylindrar. Skrotades 1936.
GJ lok 7. Ånglok på vändskiva, när det var nytt. Fick namnet Tingstäde. Loket tillverkades av Nohab, tillverkningsnummer 569. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ S13p 3077. Skrotades 1955.
BTJ lok 51. Ånglok på vändskiva. Byggdes först som 0C0T 1896. Sedam byggdes om av Nohab till 10C0t och fick namnet Lilienberg. Här är loket efter ombyggnaden. Skrotades 1959.
BAJ lok 7. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 80 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ C2 1531. Skrotad 1950 i Vislanda. .
UWHJ lok 15. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å 1626. Skrotad 1955.
SRJ lok 27. Ånglok med persontåg. Loket tillverkades 1920 av Henschel och Sohn Kassel i Tyskland, tillverkningsnummer H&S 17606. på 1950-talet uthyrdes till Sveriges Järnvägar och då blev försett med treaxlig tender. Skrotades 1962.
SDJ lok 5. Loket fick namnet Stora Tuna. Loket tillverkades 1881 av Nohab. Skrotades 1925. På bilden syns loket med arbetståg och banarbetare. Troligen anläggning av Rättvik - Knipbohedens Järnväg.
SNJ lok 5. Loket tillverkades 1875 av Nasmyth Wilson & Co Patricroft i Storbritannien. Första ägaren var Nora - Karlskogas Järnväg där loket fick namnet Nora. Sedan såldes 1899 till Stockholm - Nynäs Järnväg. Skrotades 1902.
WBJ lok 12. Leveransfoto. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ C3 1538. Slopad 1970.
WBJ lok 8. Bilden är tagen efter ombyggnad 1912. Loket tillverkades 1898 av Nohab. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ C3 1533. Skrotad 1956 i Vislanda.
NOJ lok 28. Ånglok med tåg. Loket tillverkat 1916 av Motala Verkstad med axelföljden 1C-2.Tillverkningsnummer577. Högsta hastigheten var 80 km i timme. Såldes 1946 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ L29 1782. Skrotades 1963.
MSJ lok 21. Ånglok med persontåg i Malmö station. Loket tillverkat 1910 av Vagn- och Maskinfabriksaktiebolaget i Falun. Såldes 1943 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ B3 1635. Skrotades 1955.
MSJ lok 30. Ånglok med provtåg. Loket tillverkat 1926 av Motala Verkstad med axelföljden 1C1. Högsta hastigheten var 90 km i timme. Såldes 1943 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ S8 1646. Sålt igen 1971 till Kristianstad Järnvägsmuseum.
TJ lok 4. Ånglok med DF 50 och BC0. Loket tillverkades 1906 av Nohab, tillverkningsnummer 802. Fick namnet Tidaholm.Såldes 1939 till Statens Järnvägar och fick littera SJ L10 1588. Skrotades 1960 i Östersund.
MSJ lok 30. Ånglok med inspektionståg. Loket tillverkat 1926 av Motala Verkstad med axelföljden 1C1. Högsta hastigheten var 90 km i timme. Såldes 1943 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ S8 1646. Sålt igen 1971 till Kristianstad Järnvägsmuseum.
MKontJ lok 4. Leveransfoto. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 75 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKb 1032. I början av 1920-talet slopades och såldes till Petersen & Albech, Köpenhamn, Danmark.
YEJ lok 4. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ W2 1621. Slopad och skrotad 1967 i Vislanda
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.