Målning i Två systrars kapell Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Målning som skildrar Lasarus uppväckande. Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Vi ser ladugårdsbyggnaderna. Äldst är den högra längan innehållande lada under halmtak bakom det vinkelbyggda tröskhuset med spåntak och med ladportar i vinkeln, sedan två stora fähus under agtak. Längan t v med halmtak är troligen byggd 1893 och 1899 moderniserades den andra ladugården genom att förse den med likadana fönster. På ladugårdens bjälkändar hänger en skrothåv att kara upp saker från förlista fartyg från sjöbotten med. Mot staketet står en räfsa, räivå, och en strandkorg hänger upp och ner för att torka. Grinden är av gängse 1800-talstyp för socknen.
Masse skriver "gamblä häusi", men det här är inte så gammalt! Visserligen kan det vara en äldre stenladugård, men som rätt nyligen moderniserats med foderloft och en mängd spröjsade fönster och många dörrar och luckor. T h syns porten till ladan med en vädringslucka öppen, samt tröskhuset. Dessa byggnader är nog äldre än ladugården. Ett vagnsflak är uppställt mot väggen. Man håller på att ta in hö. Från vänster ser vi Vilhelm Karlsson 30 år, hustrun Alma 26 och Almas far Christen Christensson 72 år.
Här är en byggnad som aldrig blivit färdigbyggd! Man ser att det är ganska väl staplat av rätt liten och tunn sten som mestadels ser ut att vara rund i kanterna. Det betyder att boden är byggd av sten man plockat på åkrarna. Puts fick man väl aldrig råd till. Säkerligen hade man planerat att göra tak och gavelspetsar, men det blev av okänd anledning aldrig av. Man har bara slängt lite sänger över murarna och kastat upp lite halm, det kan inte ha varit särskilt tätt. Dörrar och fönster verkar man heller aldrig ha fått i. T v skymtar man Fie Oskar J.O. Larssons part.
Dalbo Anton Jakobsson har byggt en ståtlig ladugård åt sig! Stolt står han vid gaveln! Det är två fähusdelar med en foderglugg i taksprånget hitåt och en laddel bortåt. På spärren, takstolarna, ser man att hanbalkarnas ändar sticker ut och att spärren korsar sig i toppen. I klykorna som bildas skall åsar läggas, vilka skall bära raftarna som agen skall vila mot. Väggarna är nu brukslagna. Man har kostat på fönster högst upp på gavlarna, vilka skall ge ljus till loftet även om det är fullt med hö. Se Nr 267.
Alfred Olsson och Jakob Karlsson lägger nytt spåntak på snickar- och vedboden. Deras part hade tillgång på skog och därför kunde man lägga trätak. Man ser att boden i grunden är en bulbyggnad, riskallarna och bandändarna sticker ut. Den har senare panelats in och höjts. Den har inga fönster, skulle man se något fick man ha dörrarna öppna. På nocken sitter en fågelholk. Det ser man på nästa alla uthusbyggnader i socknen, de sitter fastspikade på gavlar, nockar och på alla möjliga ställen. Ursprunget är att man plundrade bona när ungarna var nykläckta. Halstrade starungar ansågs som en delikatess!
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Masse har stått på lillgården och tagit denna bild av ladugården med magasin mm t v och tröskhus t h. Ladugården är byggd 1891 och nästan identisk med grannpartens, se Bild 654. Vi ser två fähusdelar med varsin hoimd och med dörr mitt emellan i stället för ytterligare en hoimd som hos grannparten. T h ligger ladan bakom porten. Ett stort foderloft med höluckor och krysspröjsade fönster enligt tidens mode. Modernt spåntak har man också, bägge parterna hade efter Lauförhållanden god tillgång på skog.
Masse har fotograferat denna Botelspart från beteshagen mellan de båda parterna väster om landsvägen. Denna part låg tidigare på andra sidan vägen ihopbyggd med grannparten där. Vid en eldsvåda i advent 1865 brann dessa båda parters uthus upp. Troligen flyttades denna gårdspart till västra sidan av vägen efter branden. Bakom spjälstaketet syns en stor manbyggnad i parstugeform, möjligen byggd strax efter 1865, vilket stämmer väl med stil och storlek. Huset innehöll troligen en vardagsstuga till vänster, kök i mitten och en stor sal t h. Dubbla fönster uppe på gaveln tyder på en inredd gavelkammare. T h syns gaveln till en något yngre brygghusflygel. I bakgrunden skymtar ladugårdens halmtak.
På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och hans maka Carolina, Född Malmström, och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet. Den skarpsynte kan rent av se paret i ett av andra våningens fönster.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Nyströms korinredning byttes i stora drag ut för en mer livlig jugendstil. Ett halvrunt fönster i koret murades igen, två rikt dekorerade dörrar och nummertavlorna samt altartavlan av Pehr Hörberg togs bort för att ersättas med bland annat det stora bildskåpet över altaret. Predikstolen utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Otaliga är de högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Som bildens utefter Kungsgatan i Linköping med ett majestätiskt mittparti, burspråk och stick- och rundbågiga fönster. Sammantaget uttrycker huset 1860-talets prägel och möjlig byggmästare kan sökas till den välrenommerade Jonas Jonsson. Känt är att byggnaden inrymde stadens postkontor från 1873, och mer välbekant är husets hotellrörelse (Palace) in i modern tid. Modern tid innebar för fastigheten kort efter att rivningslovet beviljades 1975. Upplysningsvis kan nämnas att byggnadsnämndens beslut togs med en enda rösts övervikt.
Linköpingsvy som inte nämnvärt förändrats sedan fotograf Didrik von Essen frös den vintern 1902. I blickfånget låg då som nu läroverkets unika gymnastikhus, uppfört 1880-81 efter ritningar av linköpingsingenjören Rudolf Ström med viss bearbetning av den från Stockholm verksamme arkitekten Axel Fredrik Nyström. Resultatet blev en stolt byggnad i en slags tegelrenässans med höga fönster och rik putsdekor. Över portalen ses ett medaljongporträtt av den svenska gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling. Till höger skymtar Konsistoriehuset som även det ännu står kvar i oförändrat skick.
Två Systrars kapell i Norrliden Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor.
Bild från flytten av en paviljong som då antogs vara Grand hotells serveringspaviljong. Bilden är tagen från tidningen Östgötens fönster på St Larsgatan 17. Paviljonen flyttades från Badhusgatan 5 till Gamla Linköping, den var en gåva från Östgöta correspondenten. Flytten skedde november 1958. Ny forskning visar att byggnaden uppfördes som fotoateljé 1874. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.