Erik Bäckström är bror till Karin och Greta Bäckström och var bosatt i Köpenhamn. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Greta och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Från 299 kr
Inga Knape f. 1918, dotter till John Knape och Karin Knape f. Bäckström. Clara Knape mor till John Knape. Hanna Larsson är kusin till John Knape. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Inga Knape f. 1918, dotter till John Knape och Karin Knape f. Bäckström. Hanna Knape hemma på besök. Hanna var sjuksköterska i New York, USA. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Systrarna Karin och Greta med syskonbarnen Grete och Reinhold. Erik Bäckström var bror till Karin Bäckström och Greta Bäckström. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Greta och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Reinhold Bäckström från Köpenhamn med sin farfar Thure Bäckström. Reinhold Bäckström är son till Erik Bäckström, som i sin tur är bror till Karin Bäckström. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Flyktinghjälpen resulterade i samlingsrekord - 13 milj kr betalades in på 150 minuter. (Se Tidningen PS nr 6/1967 och 4B/67 samt Postens Kundtidning nr 2/1967). Foto 16/4 1967. Från repetitionen före TV-sändningen, som leddes av Lennart Hyland, i TV-studio B, Valhallavägen 117, Stockholm. Postvärdinnorna Gunilla Johansson, t v och Kerstin Dufva tog emot TV-publikens insatser efter första avdelningen av TV:s mammutporgram. Gen dir tittar intresserat på och detsamma gör Lennart Hyland, som blivit utnämnd till hederspostiljon och försetts med postiljonsmössa.
Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Dans i färgeriet på Luciadagen. Detta var en årlig tradition och en av arbetslokalerna gjordes då om till dansgolv. Slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kanalrensning av estländska män år 1955. Kanalen (Lindomeån) rensades från färg och annan smuts en gång om året. Fabriken (August Werner) stängdes under tiden. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
"Slutligen tog vi vägen om Västra Ingsjön för att titta på isfiskare och skridskoåkare. Men folk i trakten hade tydligen bättre vett än denna tidnings reporter. Inga människor syntes till. Isarna är inte säkra ännu, så vi passar på att uppmana till försiktighet. Fågellivet i sjön är emellertid stort så tiden fördrevs med att småprata med de vackra fåglarna som simmade omkring vid utloppets öppna vatten." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Staffan Bjerrhede från Kållereds hembygdsgille bredvid ett döende träd i Torrekulla, Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 12, år 1984, med bildtexten: "Skogsdöd i Kållered Skogsdöden finns också på nära håll. Staffan Bjerrhede visar förödelsen i Torrekullaområdet. Det vore skönt om de, som är ansvariga för utsläppen både utomlands och i Svedala någon gång tog sig en skogspromenad. HUM"
Östen Krantz med sin BSA-motorcykel, 1920-tal i Stretered. Huset i bakgrunden var personalbostaden där Östen bodde. "År 1945 på våren, rullades kanske denna motorcykel ut från vedboden på Lilla stretered och startades under överinseende av oss fyra pojkar som bodde i familjebostäderna. Men jag vill minnas att det var Rosa och Petter Pettersson som tog premiärturen". Enligt uppgiftslämnar: Sune Ivarson. Östen var morbror till givaren och Rosa och Petter var föräldrar till givaren.
En Estländsk pojke står i snön framför textilarbetarnas (August Werners) bostäder i Lindome. Idag är husen rivna. Bilden är tagen på 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Disponentvillan (senare: Baltvillan) gjordes om till bostäder åt de estländska arbetarna och där bodde som mest 5-6 familjer samtidigt. Här leker barnen i sandlådan som står utanför villan, slutet av 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Utflykt vid Kungsbackaån. Vuxna och barn sitter på en bro som går över Lindomeån. På den tiden fanns en gångbro över ån och ibland badade man där om det fanns tillräckligt med vatten. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Ekan i vilken familjen Karisaar flydde med över Östersjön. Det var åtta personer i båten vid överresan till Sverige. På bilden ses Linda och hennes far Alfred, 1939 - 1940. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, år 1940. Porträtt av Ernst Andersson omgiven av en samling hästar. Ernst tog över gården 1935. När Åby travbana var klar 1936 började gården med travhästar och Fässbergs travstuteri byggdes upp. När stuteriet var som störst hade man 24 hästar på gården och 8 hästar i träning på Åby. Hästuppfödningen upphörde 1974. Förutom hästar hade man grönsaksodling med specialodling av ärtor för en konservfabrik samt saltgurkor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.