Falun, Vika, Hosjö, Grunder efter kolhus och svavelhytta, Såghyttan.
Från 299 kr
Dalarna, Norrbärke sn. Kolhus, Flatenberg. Teckning av Ferdinand Boberg
Kolhus vid smältsmedjan på Svanå bruk, Harakers sn, Västerås.
Bångbro Järnverk. Överst kolhusgaveln, till höger dammluckorna. Därunder hyttbyggnad och rostugnar. Därunder bessemerverk och blåsmaskinhus. Därunder avloppskanal. Nivåskillnad mellan vattenytan vid dammluckorna och avloppskanal 32 meter.
Hasselfors Bruk, 1902. Utsikt över klensmedjan, stallet, redskapsboden, smält- och stångjärnssmedja, masugnen, rostugnen och kolhuset.
Hagge järnbruk. Kolhuset (rivet 1910). Järnboden (riven 1924). Våghuset (flyttat till stallet). Omkring 1905.
Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.
Hagfors på 1890-talet. Från vänster: kolhus, martinverk, bessemerverk, hytta, valsverk och virkesförråd.
Flatenbergs masugn, Dalarna.Nya och gamla järnvågen, till vänster kolhus. Till höger hörnet av hyttan, 1925.
Gästrikland, Ockelbo sn., Brattfors. Smältsmedja och kolhus. Teckning av Ferdinand Boberg
linbana
Hagge järnbruk Parti av kolhus bron. Bildbeskrivning samt kortfattad historik återfinns på originalbild i Carl Sahlins samling, kapsel 146.
Sandvikens Jernverks AB. Företaget grundades i Sandviken av Göran Fredrik Göransson år 1862, och hette då Högbo Stål & Jernwerks AB. Tillverkning av Band, tråd och sömlösa rör blev stora produkter. Även produktion av färdiga produkter - manufakturtillverkning, kom tidigt i gång. År 1920 anskaffades den första elektrostålugnen till Sandviken. Bilden är tagen från den 60 meter höga skorstenen. Mot Sandviken centrum
Vinjetteckning å omslaget till Ankarsrums Bruks troligen äldsta katalog. Övre bruket, från vänster: brukskontoret, kvarn, plåtslagareverkstad och smedja, herrgård, kolhus (gaveln) och arbetarebostad ("Kasärn").
Nedre bruket. Vinjett å brukets troligen äldsta katalog. Från vänster: kolhus, malmbås, masugn med framför stående rostugn, fingjuteri, strömbro, mekanisk verkstad och tegelbruk. De båda sistnämnda brunna den 15/5 1868. Längst till höger skymtar magasin för gjutgods. Pelaren av gjutjärn är en av dem som skulle uppbära verandan å herrgården vid Säteriet. Taket bakom masugnen: ett labbi, framför rundkulor.
Smedjan vid Wesslands bruk 1896, eller däromkring. Revs 1902, sedan driften nedlagts den torra sommaren 1901. Personerna från vänster: Smidesmästaren O Bock Smidesdrängen Karl Holm Järnvägaren Fredrik Lindberg (vid järnvägen) >> Smeden Johan Sjöstedt På planen i förgrunden låg till år 1894 kolhus med uppkörsbro direkt från landsvägsbron. Kolhuset nedbrann 1894.
'Vy över kolhus, brygghus, 2 ''sjukhus'' samt Dr. Rasks hus. På bilden syns också en brygga och en uppdragen båt, Upernivik :: :: Enligt kuvertet som negativet låg i ''Trip to W-GreenlandI''. :: :: :: Ingår i serie Fotonr. 5217:1-103. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.