Åre 463:1
Från 299 kr
Åre 260:1
Hellvi 90:1-2
Skederid 73:1
Högby 40:1-2
Högby 28:1
Utsikt från Alebo pensionat över sjön Unnen, där några stugor ligger längs sjökanten. I förgrunden det lilla åttakantigt brunnshuset i en rundel, vars källa är anledningen till att Alebo hälsobrunn och badanstalt anlades här. Avsett för vykort. Källans med järnhaltigt vatten började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, varifrån bilden tagits. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Fornminne. Fotograferna Sten och Görel Mohlin (Dagåhs) vid Asmunds källa i närheten av Sibbarps by. Källans namn härstammar från första hälften av 1000-talet då enligt traditionen den tredje Skarabiskopen Asmund/Osmund sägs ha döpt de första kristna i trakten här. Osmund lär ha varit engelsman med nordiskt påbrå och blev på Olof Skötkonungs bekostnad omkring år 1020 sänd till Bremen för att undervisas i kristendomen. Därifrån återkommen blev han först biskop i Skara och utnämndes senare av kung Edmund Gamle till ärkebiskop över hela Göta rike. Både före och efter Osmund användes källan som en offerkälla. Men här var också en samlingsplats för bygdens folk, särskilt på midsommaraftnarna då man offrade och festade. Vägen från kusten mot inlandet och till Asmunds källa var förr en riksväg som gick mot Gödeby och förenade sig längre fram med Ätrastigen. Vid källan stod förr en offerstock, omnämnd i kyrkoböckerna på 1600-talet, och de gåvor man då fick in där skulle användas till Sibbarp kyrkas prydnad.
Alice Andrén. Gesters Konditori, startades av konditor Leonard Gester på Nygatan 33, år 1909. Från 1916-36 på Nygatan 29. Med tiden blev Gesters konditori det mest förnäma i Gävle. 1937 övertogs verksamheten av Carl Sjöstrand och bytte namn till Sjöstrands konditori, en verksamhet som varade fram till i början av 1970-talet. Källa: Jan G Ljungström "Gesters ett förnämligt konditori" ur "Glimtar från förr - axplock ur Gävles Historia" sid 144-147 (2007)
Lastbil med reklamtexten "KM" parkerad framför två större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Större fabriksbyggnad, samt cyklar i ställ vid gaveln. Fotografens ant: Huse & Comp. A.B. Företaget bildades 1912 av ingenjör Anton Huse. Bolaget specialiserade sig på fabriks-, kraftstations- och brobyggen samt grundläggningsarbeten men byggde även bostadsfastigheter. Av de byggnadsföretag som bolaget utfört kan nämnas Mölnbacka-Trysils kraftstation i Deje, cellulosafabriker för Uddeholms AB i Skoghall, Edsvalla bruk och Tingvallabron i Karlstad tillsammans med Byggnads AB Bröderna Wästlund. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Storfors-Bjurbäckens Kanal. Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss. Källa: Sluss.
Såmaskiner uppställda framför större träbyggnader. Enligt Dan Gunners anteckning: Nygren & Åhlin. Den 24 maj 1866 startade Oskar Nygren och Walfrid Åhlin en järnkramhandel i en blygsam skala. Staden behövde dock mycket järnvaror för det omfattande restureringsarbete som vidtog efter branden 1865. Detta gjorde att affärerna blomstrade och redan efter ett år fick man flytta till större lokaler på Tingvallagatan. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Två cyklar, varav en herr- och en dammodell. Fotografens ant: A.B. Herman Geijer & Co. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Större fabrikssbyggnad i sten. Fotografens ant: Huse & Comp. A.B. Företaget bildades 1912 av ingenjör Anton Huse. Bolaget specialiserade sig på fabriks-, kraftstations- och brobyggen samt grundläggningsarbeten men byggde även bostadsfastigheter. Av de byggnadsföretag som bolaget utfört kan nämnas Mölnbacka-Trysils kraftstation i Deje, cellulosafabriker för Uddeholms AB i Skoghall, Edsvalla bruk och Tingvallabron i Karlstad tillsammans med Byggnads AB Bröderna Wästlund. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Man vid parkerad lastbil med stora tunnor på flaket framför tre större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.