Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Inne i en ladugård står två kor i ett bås. Framför den ena kon står en kvinna klädd i ljus blus, ljusrutigt förkläde och mörk tröja. Hon är i färd med att klappa kon på mulen. Vid sidan om korna på väggen har någon målat ett konstverk. Den föreställer Kalle Anka och en av knattarna.
Från 299 kr
Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Inne i en ladugård står två små kalvar i ett bås. Bakom den ena kalven står en kvinna klädd i ljus blus, ljusrutigt förkläde och mörk tröja. Till vänster om båset ute på golvet står en liten pojke klädd i ljus tröja, ljusa byxor, svarta stövlar samt en ljus mössa på huvudet. På väggen bakom pojken har någon målat ett konstverk i form av en Musse Pigg-figur.
Götalundaolycka 29 maj 1967 I förgrunden syns en bil med registreringsskylt T9867 som varit med om en svår krock och står inne på kanten av en väg Den är helt hoptryckt. I bakgrunden strax bakom bilen syns tre vuxna varav en har ett litet barn i famnen. Längre bort på andra sidan gatan syns två motorcyklar, två polismän och tre andra män varav en fotograf med en kamera.
Orubricerad, Oscarianskt, Bara skämt, KF distrikt årsmöte 17 maj 1967 Det är barnens dag. Inne i en lokal står två män och håller i en jätteförstorad pensel. Mannen till vänster är klädd i vit arbetsrock, mörka byxor och mörka skor. Mannen till höger bär svart rock, svartbågade glasögon, svarta byxor och svarta skor. Till höger står en leksakselefant i naturlig storlek gjord av papper. Två papperspalmer står till höger om elefanten.
Orubricerad 18 maj 1967 Två män klädda i mörka kostymer, vita skjortor och mörka slipsar står inne i en lokal. I bakgrunden syns radioapparater som står uppställda på hyllor. En kvinna i kort klänning står till vänster. Hon håller en blombukett i sin högra hand och samtalar med en kvinna klädd i vit blus, jeans och med en ljus kofta över sina axlar. Ytterligare personer syns längre bort i bakgrunden.
Det var en stor dag den 14 augusti 1907, då den elektriska spårvägslinjen Göteborg - Mölndal togs i bruk. Den dagen var arbetarna fria, och de hade mangrant samlats utefter vägen, när den första spårvagnen avgick från Mölndalsbro. Flaggorna i hela samhället och inne i staden var i topp, och det blev ett väldigt hurrarop och viftande, då den första vagnen äntligen syntes på avstånd, i vilken representanter för Mölndals kvarnby samt spårvägsstyrelsen åkte.
Spårvagn med människor runtomkring. Det var en stor dag den 14 augusti 1907, då den elektriska spårvägslinjen Göteborg - Mölndal togs i bruk. Den dagen var arbetarna fria, och de hade mangrant samlats utefter vägen, när den första spårvagnen avgick från Mölndalsbro. Flaggorna i hela samhället och inne i staden var i topp, och det blev ett väldigt hurrarop och viftande, då den första vagnen äntligen syntes på avstånd, i vilken representanter för Mölndals kvarnby samt spårvägsstyrelsen åkte.
Dagisbarn som leker utomhus vid Katrinebergs daghem. En flicka står inne i en rund, hög (ca 1 meter), smal trätunna som är omgärdad av spännband i stål. Det liknar en slags enkel kiosk, gjord av långsmala högstående ribbor, med ett fyrkantigt stort hål i mitten, så att man kan titta ut. Utanför står en liten flicka, klädd i byxor, jacka och blommig mössa. Hon tittar på den lite större flickan innanför.
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: STUGAN. På albumets fotografi står: MCK-STUGAN. Den blev klar 1935 och står mitt inne iskogen, mot Ubbhult till. Allt material måste bäras dit, även järnspisen. Den bars dit av en klubbmedlem, som bar den på ryggen. Stugan finns också på MMF 1997:3510.
Hette före 1921 Järfva. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till Ulriksdal. Ändstation provbana för el-drift, Värtan-Tomteboda-Hagalund-Jerfva.Godsmagasin till höger. Perrong 2,stins Molander främst, Till vänster Unge och längst till höger Törner. Järva hade eget gasverk för belysning ute och inne. Fordonen är Statens Järnvägar, SJ elektrisk motorvagn 1391, personvagnar Co5 1390, BFo 1418, elektriskt motorvagn 1393
Affärsliv på Nygatans östra del. Sandbergs herrekipering på Nygatan 16. En skylt hänvisar till Skomakeriet inne på gården. I den låga mellanbyggnaden ligger Posten. Nygatan 14 inrymmer en damklädesaffär. På andra och tredje våningarna är det privatbostäder. Balkongerna är pyntade med blommor. Människor tittar i skyltfönstren, cyklar och kör bil. Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
exteriör, grupporträtt
fotografi
fotografi, photograph
Valsedelsutdelare framför Folkets hus vid valet 1950. Längst fram till vänster står folkpartisten Lars Borg och till höger står socialdemokraten Gunnar Perland. Borg var fullmäktiges ordförande 1971-73 och Perland var stadens första kommunalråd. 1950 var det kommunal och landstingsval. Bilden är taget framför Folkets hus inne i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Masse har passat på och tagit denna bild av Hallbjäns södra gårdsparts ladugård strax innan den revs pga skiftet. Ladugården låg med långsidan alldeles intill vägen, se Bild 798, så av den anledningen fick man ha gödselhögarna inne på gården. Till vänster skymtar en bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Ladugården hade till vänster troligen ett stall med hoimd, den lilla hoimdluckan är öppen. Sedan följer gårdens infart med stängda portar. Därefter följer ett stort kohus med hoimd till vänster. Laddelen med ladportar verkar ha varit tillbyggd och där sitter en liten lucka lågt i väggen till okänd funktion. Till höger alldeles utanför bild stod tröskhuset under spåntak.
Denna vackra ladugård var troligen uppförd vid 1800-talets mitt eller strax efter. Den bestod förmodligen av ett dubbelt kohus med hoimd i mitten, hoimdluckan sitter nära portlidret. Längst till höger kan det vara ett stall. Eftersom landsvägen gick omedelbart utanför ladugårdsväggen, fick man ha gödselstacken inne på gården. Till vänster är portlidret, gårdspartens infart och därefter ligger ladan uppförd i bulteknik, det är mest ladporten som syns. Till vänste ligger tröskhuset, där man kan ana vandringen, annars fungrade utrymmet mest som vagnbod. Taket är täckt med halm och vindskivorna har den karaktäristiska utsmyckningen längst upp.
Ett år 1920 postgånget brevkort med vy mot en av flera tillfälliga militärförläggningar som uppstod i Linköping under 1910-talet. Skälet till att värnpliktiga fick förläggas inne staden var de segdragna turerna kring var de planerade anläggningarna för Första och Andra livgrenadjärregementena skulle placeras, vilket gav förseningar som följd. Det avbildade huset hade ursprungligen uppförts i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. Vid tiden för bilden var epoken av förströelser emellertid förbi och lokalen fanns tillgänglig för uthyrning.
Syster Margareta underhåller den femåriga Gun Joge, som låg inne för att få hjälp med sin rygg. Artikeln i Östgöten handlade om eftervård inom vården. Här handlade det om barn som haft barnförlamning. Ortopenden Gunnar Örn ledde arbetet som gick ut på att epidemisjukhuset samarbetade med lasarettets ortopeder. Sjukvård. Barnsjukvård. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.