En detalj i Linköpings stadsbild. Utan vidare utveckling den rejäla förrådsbyggnaden till den gamla speceriaffären på krönet av Ladugårdsbacke. Här dokumenterat 1970 en tid före rivning.
Från 299 kr
Den satta ladugården till Humpen dokumenterad 1970. Jordbruksenheten hade tidigare varit en så kallad utjord under Stora Ullevi men hade under 1800-talet friköpts. Nu stod gården inför rivning för att bereda plats åt det framväxande miljonprogramsområdet Skäggetorp i Linköping.
Del av arbetsstyrkan vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering runt hyttmästaren. Foto 1902 möjligen 1903.
Miljö utmed Tomtegränd i Linköping. I blickfånget Tomtegränd 3, till höger grändens nummer 6. Foto 1970.
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Omodernt, uttjänt och för stadens utveckling med ett hopplöst läge stod ännu 1970 Mårdtorpet vid stadens västra utkant. I äldre tider benämt som Måltorpet och en tid i funktion som grenadjärtorp men vidare dagsverkstorp under egendomen Ryd. I bildens bakgrund skymtar den vid tiden pågående utbyggnaden av det moderna bostadsområdet Ryd. Torpet stod i egentlig mening inte i vägen för bostadsbyggandet, snarare för den planerade utläggningen av Malmslättsvägen / Riksväg 34.
Entrén till Linköpings gamla Folkets Hus annonserar mångsidighet. Vid sidan av bio- och teaterlokalen Forum inrymde byggnaden en rad mindre samlingslokaler jämte kontor, bostadslägenheter och affärslokaler. Foto 1988 inför en planerad och genomgripande renovering.
Interiör från Linköpings gamla Folkets Hus 1988. Vid invigningen 1953 prisad för byggnadskomplexets inre och yttre kvaliteter. Arkitekt Sven Markelius, som f.ö. hade antagit sitt namn efter släktgården Mark i Östergötland, hade sin yrkesmässiga grund i funktionalismen och hade burit med sig idealen in i 1950-talet. Vid fototillfället hade Linköpings nya Folkets Hus tagits i bruk och det gamla kom dessvärre att genomgå en rad åtgärder utan större respek för Markelius idéer.
Ungdomsporträtt av Abela Wallenberg. Under sin levnad en välkänd person i Linköping för egen del, men även som dotter till den från sin tid som polismästare i Stockholm riksbekanta Jacob Adolf Wallenberg. Sedermera även respekterad hustru till den lovordade lasarettsläkaren Johan Wilhelm Hallin. Här uppskattningsvis porträtterad vid 1880-talets första hälft.
Ett av ålder gulnat porträtt av flickan Ester Arnander. Född i ett välbärgat hem i Linköping och där sina första år uppvuxen i familjens våning utmed Kungsgatan. Här porträtterad i uppskattningsvis femårsåldern, med andra ord omkring 1870. I sitt vuxna liv kom Ester att gifta sig med redaktör Bengt Hägge.
Ung och till synes självsäker möter oss Eva Huitfeldt i ett ateljéporträtt framtaget i Göteborg vid 1860-talets senare hälft. Kopplingen till staden får vi här lämna därhän, källorna placerar henne i andra landsändar. Född i Umeå 1845 under fadern Åkes tjänstgöring som regementsläkare och som barn inflyttad till Linköping. Modern, Elina Rosenborg, avvek efter en tid och föräldrarna drev vidare igenom en vid tiden sällan förkommande skilsmässa. För kännedom blev hon senare gift Taube och bosatte sig i New York. Eva var paret enda barn och hon kom att växa upp och i Huitfeldtska gården utmed Ågatan nära gatans möte med Gråbrödragatan. Hon skulle framgent komma att ärva gården och där residera till sin död 1929. Upplysningsvis köptes gården efter en tid av Folkets Husföreningen som lät uppföra (gamla) Folkets Hus. Den gamla gårdens huvudbyggnad hade dessförinnan plockats ned och kom att bli det första huset att flyttas till kultureservatet Gamla Linköping.
Smålandsfödde Walfrid Hjertberg kom till Linköping 1843 för att ta tjänst som bodgosse i handlare Dederings butik invid Stora torget. Med tiden blev han egen köpman och konsoliderade sitt liv i staden genom att 1863 gifta med Amalia Chatarina Wilhelmina Metzén och i hast nedkom en rad döttrar. Det till synes goda livet i Linköping till trots flyttade familjen till Göteborg 1867 och även där skrev han sig som handlare. Här porträtterad något av 1870-talets år.
Född i östgötska Klockrike 1827 kom Göhle att avlägga en rad medicinska examina i Uppsala under 1850-talet. Därefter yrkesverksam som vice stadsläkare i Strängnäs och vidare provinsialläkare i Tanum. Tidvis och parallellt med sistnämda tjänst även verksam som så kallad badläkare i Grebbestad. År 1881 tillträdde han befattningen som provinsialläkare i Söderköping men var periodvis tjänstebefriad med anledning sin egna ohälsa. Om Göhle har det sagts att han i sina krafts dagar var en mycket eftersökt läkare med ett stor hjärta för inte minst sina fattiga patienter. För dem var kostnadsfri vård inga enstaka undantag. I sociala umgänget sägs han uppträtt blid och anspråkslös. Från 1861 gift med Amanda Christina Lievner. Här porträtterad i Norrköping något av 1880-talets år.
Med underlöjtnants stjärna på kragen lät Albert Grönhagen porträttera sig något av 1860-talets första år. Från 1860 var han knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping och skulle vara kåren trogen till sitt avsked 1896. Död i Strängnäs som ogift 1910.
Fastigheten Gamla Norrköpingsvägen 18 var länge det första av Linköping som mötte ankommande trafikanter från stockholmshållet. Bostadsområdet Tomteboda bestod in i 1970-talet men visade då på grund av rivningsbeslut och påföljande vanskötsel sannerligen inte stadens bästa sida.
Utkantsområdet Tomteboda i Linköping var framvuxet på vardera sida om stambanans sträckning i stadens östra sida. Ytan norr om järnvägen utraderades vid 1960-talet för att ge plats för Ljungstedtska skolan. Området söder därom bestod i ytterligare tiotalet år. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Porträtt av fröken Aina Granbom. Dotter till handlaren i Linköping Ludvig Granbom och dennes maka Alda Karolin Dahlgren. När tidens gång nådde 1920 skulle hon gifta sig med Karl Birger Grill och flytta till Grangärde i Dalarna, där maken var kamrer vid Nyhammars Bruk. Livet skulle vidare föra dem till Sundsvall och senare till Motala. Sin långa tid som änka kom hon att tillbringa i Lund där hon avled 100 år fyllda. Aina och maken är jordfästa i Ask öster om Motala. Här porträtterad omkring 1910.
Det numera utraderade bostadsområdet Tomteboda omfattade som mest ett 20-tal fastigheter på vardera sida om stambanans sträckning i Linköpings östra utkant. Alldeles söder om järnvägen låg tills det revs Tomtebogränd 2. Ett i flera aspekter utsatt läge men notera stugans sent kompletterade entréparti som ännu fotoåret 1970 gav uttryck för framtidstro.
Nedslag i bostadsområdet Tomteboda i Linköpings östra utkant. Fotoåret 1970 var områdets kvarvarande hus rivningsbeslutade och bilden är ett exempel ur den dokumentation som genomfördes innan grävskoporna kom till handling. Här miljön vid Tomtegränd 6.
Parti av Nya Tanneforsvägen i Linköping. Fastigheten till höger skymmer Gamla Tanneforsvägens möte och bar adressen Gamla Tanneforsvägen 1. Foto 1970.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.