Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar. Bilden tagen mellan 1916 - 1920

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar. Bilden tagen mellan 1916 - 1920

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr

I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Från 299 kr