Följande text från Förslag till bevarandeplan 2. På stg. 886, f.d. del av inäga 196 på s.k. Sumpalycken, uppfördes 1865 "Stadens Folkskole- Byggnad" (brf) som användes för skol- ändamål till 1925, då den uppläts " för drätselkammarens behov" (sfme). Byggnaden revs juli 1971 i samband med nybyggnaden av flerbostadshuset. På skolhustomten har även funnits ett uthus av trä, som 1898 ersattes med ett nytt (bnd).
Från 299 kr
I fonden stationshuset byggt 1886, det stora huset i mitten är folkskolan, byggdes på den s.k. Sumpalyckan efter beslut den 10 maj 1864. Nederst ses Stenbergska gården, byggnaderna brandförsäkrades av Gustaf Emanuel o Algernon Malkom Stenberg år 1876. Byggnaderna skadades vid en brand 1892.
Tullbron och kvarteret Bron m. fl. sedda från Doktorspromenaden. Rakt över Tullbron synes det sk. "hotell Codrington". På baksidan fanns även en anteckning: Öhrvalls krog. Ytterligare tvä "äldre" kopior finns en i Bratt albumet (inläst bild), en i kommunarkivet "blått album"
Hamnarbetare i Fbg:s hamn. Efter matrast i fikarummet till vänster in i bakomvarande s.k. Kommisionsmagasinet i hamnen, är de två på väg ut för att jobba. Längst bak kranförare Henry Qvarfordh. Först nedför trappan - Erling Gabrielsson, stuvare. Båda är klädda i overall.
Per Henrik Lings födelsehem, den gamla prästgården i Södra Ljunga, efter nedrivning och flyttning. Den nya s.k. Linggården, så som den kan ha sett ut 1768, då den ursprungliga prästgården byggdes. I bakgrunden till vänster skymtar minnesmonumentet över Ling, rest vid 100-årsminnet 1876.
Per Henrik Lings födelsehem, den gamla prästgården i Södra Ljunga, efter nedrivning och flyttning. Den nya s.k. Linggården, så som den kan ha sett ut 1768, då den ursprungliga prästgården byggdes. En medelålders kvinna i rutig klänning poserar vid en blomsterrabatt utanför huset.
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter om t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. I fonden fönster mot Mäster Samuelsgatan.
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter för t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. T.v. fönster åt Vasagatan och t.h. åt Mäster Samuelsgatan.
Heden sedd från norr (depåläger m.m.). Text på baksidan: "Till vänster lägret med bageri, marketenteri, halmhyddor och norra baracken. Till höger om landsvägsslutet huvudförrådet, officersborgen, underofficersborgen och längst till höger Tutaryd och skolhuset. Sjukhuset är skymt av träd. Hitom underofficersborgen syns den s.k. "Prästakullen". G.A."
Gamla Norrvägen, Växjö, från öster ca 1920-1925. Från vänster Karlslund 5 med kopparslagare Norlins verkstad. Därefter Eriksberg nr 6 och Nya och Gamla Palmelund. Därefter skymtar gaveln på Julalyckan 10. Till höger, för sig själv, Hagalund nr 13, s.k. "Katekesen", samt högst upp till höger Oeconomie Templigärde eller stadsäga 394.
Gruppfoto av ett antal kadetter som är församlade i ett s.k. dagrum med bänkar och bord. I taket hänger ett antal fotogenlampslikn. lampor. På ena väggen hänger ett stort antal tavlor, däribland foton på dåv. kungen, Gustav V och hans drottning. I fonden syns två stora landskapsmålningar.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen sitter Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1800. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1820. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1869. Raä 156 a, 2007-09-01
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Tydliga yxhugg synliga. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 c, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 h, 2007-09-01
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 g, 2007-09-01
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste säkra tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1824. Bredvid tallen står Per Holmgren. 510 b, 2007-07-15, reg i FMIS
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.