Målning föreställande bankdirektör H. Mannheimer, ordförande i styrelsen 1928-1942. Porträttet gjort av David Tägtström(1894-1981). Målare, grafiker och tecknare. Fick sin första undervisning i måleri tillsammans med Axel Fridell och Hans Norsbo på T. Glasells aftonskola i Falun 1911-12 samt i Leksand av Emerik Stenberg. Han var elev vid Konsthögskolan 1912-16 och fortsatte sina studier i Europa och USA. Tägtström var en mycket populär porträttmålare, detta på grund av sin förmåga att såväl karaktärisera modellerna som att återge likhet, samtidigt som hans måleri fyllde stora konstnärliga krav. I botten i hans konst finns en tradition från den föregående generationens stora porträttmålare från Dalarna. Han var även en skicklig porträttör i teckning och grafik.
Från 299 kr
1937 hade Falkenbergs rådhusrättsin sista ordinarie session. På ordförande platsen t.f borgmästare CASSEL Ivan , till vänster t.f. förste rådman HERRLIN Hilding, t.h andre rådman TOMANDER Oskar (närmast borgmästaren) och extra rådmannen LUNDIN I.W.A. Stående åklagaren t.f stadsfiskal JOHANSSON Yngve. Det sammanträde Falkenbergs rådhusrätt höll i går med början kl. 10 f.m. var den sista av de regelbundet återkommande ordinarie sessioner rådhusrätten i staden hållit sedan mer än 600 år. Falkenberg kommer fr.o.m. årsskiftet att förläggas under landsrätt och därmed är stadens egen urgamla domstol ett minne blott. Utdrag ur Falkenbergs Tidning 1937-12-28
Valsedelsutdelare framför Folkets hus vid valet 1950. Längst fram till vänster står folkpartisten Lars Borg och till höger står socialdemokraten Gunnar Perland. Borg var fullmäktiges ordförande 1971-73 och Perland var stadens första kommunalråd. 1950 var det kommunal och landstingsval. Bilden är taget framför Folkets hus inne i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sista slåttern i Tranänget hölls denna dag den 25 juni 1904 och landshövdingen August Wall kom på besök. Alla hade på sig sina finaste kläder och karlarna hade i ödmjukhet sina huvudbonader avtagna. Det bjöds på kaffe med dopp på duk och vin eller konjak serverades i glas på bricka. Varför besökte landshövdingen just Lars Pettersson? Jo, Lars var en uppsatt man med politiska uppdrag, bla var han kommunalstämmans ordförande i 33 år och magasinsförståndare (fungerade som bankchef) i 39 år. Troligen är det Lars Pettersson som sitter framför kvinnan med glasen och landshövdingen August Wall lutar på armbågen t h.
Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.
Gyllenstierna af Ulaborg, landshövding 1638-1684. Conrad Gyllenstierna (af Ulaborg), född 1638, död 11 september 1684, son till Erik Karlsson Gyllenstierna, var en svensk friherre och landshövding. Gyllenstierna blev 1665 assessor i Kommerskollegium samt 1667 landshövding i Viborgs och Nyslotts län, varifrån han 1674 flyttades till samma befattning i Kalmar län. Gyllenstierna tillhörde under förmyndartiden riddarhusoppositionen och slöt sig efter Karl XI:s myndighet till kungen och förordandes 1680 till ordförande i Stora kommissionen. Såväl i denna sin egenskap som vid 1680 och 1682 års riksdagar visade sig Gyllenstierna som en reduktionens och enväldets nitiske tjänare och var vid 1682 års riksdag en av Sekreta uskottets mest betydande medlemmar.
Carl, 1861-1951, Svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl kallades populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde Carl som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid Carls avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911).
Agnes de Frumeries samling. Man, Pontus år 1919. Hertzberg, John, 1871-1935, fotograf och fysiker. Efter fotografutbildning i Stockholm och utlandsstudier etablerade sig H. som fotograf i Stockholm. År 1921 blev han docent i fotografi vid Tekniska högskolan i Stockholm. H. uppmärksammades 1930 när han lyckades framkalla Andrée-expeditionens negativ som då legat nedfrysta i 33 år. Hans egna bilder vittnar om teknisk kunskap, men också om en konstnärlig bildmedvetenhet och fallenhet för den piktorialistiska bildstilen. Hans färgexperiment väckte uppmärksamhet även utanför rikets gränser. År 1917 grundade H. den betydelsefulla Nordisk Tidskrift för Fotografi. Han var 1919-35 ordförande i Fotografiska Föreningen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=202337
Kvarnzelius, Herman,1864-1938. Ämbetsman och politiker (liberal), ursprungligen bleckslagarmästare i Skön vid Sundsvall, riksdagsman 1900-35 (andra kammaren t.o.m. 1912), landshövding i Kopparbergs län 1922-32. K. tillhörde pionjärerna inom nykterhetsrörelsen. Han var chef för Godtemplarorden (IOGT) 1909-14 och spelade en betydande roll i riksdagen, bl.a. som ordförande i statsutskottet (1918-33) och liberal gruppledare i första kammaren (1913-22). K. anlitades också som utredare och statlig förlikningsman i arbetskonflikter och var den förste landshövdingen ur nykterhetsfolkets led. Vid partisprängningen 1923 anslöt sig K. till Frisinnade folkpartiet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=234325
En stor publik har samlats på torget. Kung Gustaf Vl Adolf ska tala från en uppbyggd scen intill rådhuset. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I åhörarleden ses Arboga Hemvärnskår och Arboga Lottakår. I bakgrunden ses Sture-bio, Tidstrands garn, Skoaffären och Atschy Strandbergs frisörsalong. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Publik på Stora torget. Skolbarn med flaggor, Frälsningsarmén, unga och gamla har samlats för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. Han står på den uppbyggda scenen till höger, strax utanför bild. Järnbolaget, Specerier, Haglunds Guld och Eklöws bosättning ses i bakgrunden. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Människor har samlats, på Stora torget, för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I publiken ses Arboga Lottakår, kvinnor i folkdräkt, Arboga Scoutkår, gamla och unga. Några har klättrat upp på taket på Lungborgska fastigheten. I bakgrunden ses skoaffären, Strandbergs (Atchy Strandbergs frisersalong), Konditori Saga och Järnbolaget. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Åhörare har samlats på Stora torget för att lyssna på Kung Gustaf Vl Adolf. Konungen besöker Arboga i samband med sin Eriksgata. Barn, med flaggor i händerna, har samlats nära scenen. Åt höger, i bild, ses Frälsningsarmén. Järnbolaget, Speceriaffären, Haglunds Guld och Eklöws Bosättning ses i bakgrunden. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
En stor publik har samlats på Stora torget. Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. I främsta ledet står Arboga Lottakår och vid sidan av dem, kvinnor i folkdräkt. I bakgrunden ses Lundborgska fastigheten med Sture-Bio, Tidstrands garn & trikå, skoaffären, Strandbergs och Konditori Saga. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.