Bilden visar en vy över Djurgårdsgatan. Fotografen står med Nygatan i ryggen och fotograferar bort över Drottninggatan som korsar Djurgårdsgatan. På höger sida ligger ett flertal butiker, ett skrädderi, en damfrisering och en speceriaffär. På vänster sida så skvallrar en liten skylt om att här finns T. Danielsson, Skräddare. Längre fram på gatan syns en större ljus byggnad med ett torn. Den byggnaden finns kvar idag, 2000-05-25, dock med annat tak även på tornet.
Från 299 kr
Bilden visar en vy över en bit av Apotekaregatan bort mot Storgatan. En bit in på Apotekaregatan till höger, går Torggatan ner och längre fram skymtar Storgatan. I förgrunden syns en fotoaffär på höger sida och en damfrisering på vänster. Vidare syns bl.a ett finbageri och en järnhandel. I bakgrunden ser man ett torn som tillhörde ett hus som idag, 2000-05-25, inte finns längre där ligger en annan fastighet och på det hörnet finns nu Restaurang Hamlet.
Fyra kostymklädda män är samlade runt manuset till "Giv oss fred". "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Detta är möjligen framsidan på programmet till "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet". Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Rune Lindströms skiss på dekor. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Barnens Dag firas med parad genom staden. Här kommer en blåsorkester vars medlemmar har svarta hattar och stora skägg. Sune Malmberg, Pennemo och Torsten Torstling i främre raden (namn på fler orkestermedlemmar finns på bild 01518) Och efter kommer Arboga öl... En folkvagn står parkerad efter gatan. En man i publiken höjer sin kamera. Till höger ses den före detta vaktmästarbostaden till Arboga Margarinfabrik, vid Ahllöfsgatan, och längre bort skymtar tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Yrkesskolans elever hjälper till med reparationer på Folkets Hus/Medborgarhuset. Biofåtöljerna ska tas bort. Från vänster: Jan Wall, Göran Karlsson och Björn von Walden med kofoten. Eleverna går på Byggprogrammet på Arboga Yrkesskola (i Nikolaiskolan på Nygatan). Till skolan hör en verkstad belägen på Arboga Margarinfabrik. Grabbarna gör sin praktik på Medborgarhuset. De gör bland annat ny inredning och nytt tak. Deras lärare är Arnold Pettersson (ej med på bild).
Arboga Tidning, personal och interiör. En man arbetar i en källarlokal. Han står böjd över ett arbetsbord. Han arbetar med ett handredskap. En bit bort ligger hans armbandsur. Framför honom står två skyltar med benämningarna "Vänstersidor" och "Högersidor". På väggen hänger en telefon, en klocka och ett par bilder. Under arbetsbordet skymtar en oljekanna. Bredvid står några dunkar med kemiska medel. Över mannen är en lina uppspänd. Där hänger rektangulära textilier.
Roland Jansson spelar munk i "Giv oss fred". Även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Sven Gustav Petri spelar narren/gycklaren i Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Rollfiguren Lasse Sommar i Giv oss fred. Ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Även kallat "Arbogaspelet". Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Barbro Andersson gestaltar Malena Rödkåpa i skådespelet Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Publik. Föreställningen spelas på museets innegård. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
Här bodde Erik Andersson, kallad Kloar-Erik. Erik föddes år 1900 och bodde här i Veddige som fattig hemmason med sin mor, Inger ”Kloar-Inger” Andersdotter, tills hon dog 1945. Därefter bodde Erik kvar ensam tills han själv gick bort 1966. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård. Han köpte sin första kamera via postorder på 1930-talet, monterade själv ihop den och gick eller cyklade sedan omkring året runt i trakten och fotade vad som kom i hans väg.
Gruppbild från byggandet av Falkenbergs första båtslip 1927. Slipen låg ungefär på den plats där varvet senare kom att ligga. I bakgrunden ser man valskvarnen och längre bort samrealskolan. Fr.v. förmannen GUSTAVSSON från Skåne, därefter i över raden JOHANSSON Anders, JOHANSSON John, ERIKSSON Oskar, NILSSON Henrik, KARLSSON Algot, HENRIKSSON Eric, BENGTSSON Arvid och KARLSSON Elis. Nedre raden fr. v. BENGTSSON Hjalmar LUNDGREN Karl, JOHANSSON Adolf, ENGSTRÖM Helge, QVARFORDH Henry, CARLSSON Gunnar, BENGTSSON Gustaf, OLOFSSON August, JOHANSSON Karl och HENRIKSSON Johan. Uppgift från Fotoklubbens häfte Bilder från vår bygd nr 11.
Fie Oskar Larsson slog på stort och byggde en mycket stor och modern ladugård 1916. Här har man staplat upp väggarna och lagt i bjälklaget, samt alla karmar och hammarband. Man kan förvåna sig över de klena byggnadsställningarna, de skulle ju tåla rätt mycket tyngder när stenen lades upp på bomlaget inför väggbygget. Bomlagets bommar byggde man in i väggarna, vilket gjorde ställningen stadig. När ställningen togs bort, högg man av bommarna. Den hitre delen med dubbla portar skall troligen bli lada, medan den vinklade skall bli fähus. En stump av den gamla ladugården står ännu kvar för att hysa djuren under byggtiden.
Det ser ganska fattigt ut. Ladugården kan vara sent 1700-tal, formen och det branta faltaket samt gavelfältets bräder som är infogade i spunningar, spår, i takstolen tyder på det. Men foderloftet ovanför bjälklaget kan tyda på 1800-tal. Byggnaden hyser troligen två båsrader med tadgate, gång för gödsel, fodergivning, mjölkning mm, i mitten. Längst bort är nog en hoimd med lucka i väggen. De två små fönstren är isatta senare, fönstren och de avsågade bularna är fästade med några som ribbor. Bulboden på gaveln hyser nog ved- och redskapsbod, kanske hönshus. Taket ser ut att vara täckt med papp.
Här ser vi det mycket gamla huset från andra håller. Baksidan är blind, här finns bara en dörr, vilken kan ha gått till ett minimalt kök på husets baksida, iom att man lagade mat över öppen eld, behövde man inte kosta på sig ett fönster. Möjligen kan det vara ett igensatt fönster längst bort mot hörnet tillhörigt vardagsstugan. Salen hitåt har bara ett fönster på gaveln. Så fönsterfattiga var bostadshusen för 250-300 år sedan. Väggarnas bular är hellängdare utan skarvar, vilket också är ett mycket gammalt tecken. Dörrposterna fungerade här som mötare, stående stolpar där bularna skarvades.
Efter rötningen skulle linets torkas. Det kunde göras i särskilda torkhus, s k bastur, men också på en ugn ute i det fria. Här har Masse arrangerat en arbetsbild en snöfri dag i Helgmillum (mellan jul och nyår) där linet torkas på ugnen. Vidare brakas linet närmast ugnen med hjälp av ett särskilt redskap som krossar linets stjälkar. Därefter skäktas linet med ett skäktträ likt en machete mot en liten stolpe så att man slår sönder stjälkarna. I nästa moment häcklas linet, då det dras genom en häckla försedd med en mängd långa järnpiggar, så att stjälkarna dras bort från linfibrerna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.