Från vänster; Byrådirektör Pramberg, Bokhållare Persson och Ingenjör Björkman vid Hallade apparat, som är ett mätinstrument som kan monteras i en järnvägsvagn för att upptäcka och kontrollera spårfel, och även jämföra olika vagnars gångegenskaper. Bilderna tagna i Statens Järnvägar, SJ So4 2812.
Från 299 kr
Ann-Britt Gustafsson, årets Lucia. Ung kvinna som sitter vid skrivbordet. Framför henne ligger en isärtagen teknisk apparat. Hon håller en skruvmejsel i ena handen. Fler mejslar liggar på skrivbordet. En skrivbordslampa syns. På väggen hänger en bokhylla, modell String, med böcker, prydnadssaker och en krukväxt.
Nu finns det en TV-apparat i polisens dagrum! Tre uniformsklädda polismän sitter vid kaffebordet och ser en polisfilm på TV. Från vänster: Bo Hammar, Gösta Brokvist och Jan Dovholt (med ryggen mot fotografen). TV´n står på fönsterbrädan. Där står även en radioapparat.
porträtt
Art Déco Affisch - Telefonaffisch
Delineatio Schenographica Reg: Metropolis Danor: et munitæ Urbis Hafniæ, quam Ser: Sueonum Rex Carolus Gustavus. magno apparatu bellico fortiter oppugnavit die 11 febriarij(!) Anno 1659..[Bild]
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromoskop. Apparat för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Diapositiv belyses genom färgade ljusfiltren och sammanförs optiskt med hjälp av halvgenomskinliga speglar. Denna typ av fotografier är att betrakta som de första färgbilderna. De var dock inte fixerade och kunde bara bertraktas genom apparaten. Kromoskopets historia: Det första praktiska genombrottet för att betrakta färgfotografi uppfunnen 1891 av Fredrich Ives (1856-1937), i Philadelphia. Tre negativ, ett i varje grundfärg (grön, röd blå) på en enda plåt. Diapositivet gjordes direkt från den plåten och betraktades i en apparat som Ives kallade "fotokromoskopet".
Lions club skänkte år 1959 två TV mottagare till Linköpings stad. Den ena skulle placeras på Hjälmsätersgatans ålderdomshem och den andra på Stångebro sjukhus. Gåvan överlämnades av Lions president Olle Boman (i mitten på bilden). TV apparaterna togs emot av Ludvig Johansson (tv) och Valentin Karlsson (th). En TV apparat kostade mellan 1600 kr och 2200 kr. I juni 1956 startade Sveriges television sina regulära sändningar. .. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Monokel. Hadsen. Prov med Hertsbergs apparat för bestämmning av fokusdifferens. [Enligt Handbok 1 sid.83: Fotografi av en lykta med lysande text. Ordet "blått" lyser med blått ljus, "gult" med gult ljus osv. Bildens olika sektorer har tagits i etapper med 3 mm förskjutning av plåten mellan fotograferingarna. Som synes visar inte alla olikfärgade texter skärpa på samma sektor.] För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 83.
Ett femtontal män ur AB Elektro-Apparats personalstyrka. Från vänster: xxxx. Göte Persson. xxxx. Linde. Alfred Lans (med pipan). xxxx. Gustav Karlsson, plåtslagare. Erik Larsson. Forsmark. Andersson. Brodén (väst, slips och keps). Forsmark, (med pipa). Björk. Forsmark. Evert Björklund. xxxx.
771 V: Vid tiden, en 7-rörs super med exklusiva egenskaper, såsom hög känslighet och stor utgångseffekt samt vidgat tonomfång genom förbättrad högtalare. Utrustad med magiskt öga. 771 LV: Samma apparat som 771 V, men i allströmsutförande. 762 V: Samma data som 771 V, utan magiskt öga. 762 V: Samma mottagare som 762 V men utrustad för allström. Tre våglängdsområden. Mekanisk våglängdsindikering. Kontinuerligt variabel klangfärgskontroll. Volymkontroll med baskompesation. Uttag för extra högtalare. Stor belyst skala i förening med duplexutväxling ger utomordentligt exakt stationsinställning. Större högtalare tillåter fullt utnyttjande av kopplingstekniska nyheter. Termosäkring på 462 V och 771 V. Utförande: Al, med inläggningar av ädelträ och bronsdekor eller mahogny med inläggningar av ädelträ och brons högtalardekor. Dimensioner: Höjd: 338 mm, längd: 520 mm, djup: 298 mm.
ART DÉCO TELEFONAFFISCH Här visas en av LM Ericssons reklamaffischer från 1929. Den visar en ny kompakt bordstelefonmodell som Ericsson tagit fram influerad av fransk art déco. Den exlusiva art déco-stilen utvecklas från Parisutställningen 1925 och Ericsson tar 1929 fram denna förfinade telefonmodell. I bakgrunden på affischen syns södra Kungstornet i Stockholm. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Ericsson 1925 och var ett av Stockholms första höghus. Grunden till den nya modellen är 1909 års plåttelefon som förfinats i både yta och form. Den kromade, lite slappa och utdragna luren ger en känsla av mondänt överklassliv. Ericssons direktör Karl Fredric Wincrantz förknippas med denna apparat som går under beteckningen "Wz". Telefonen gjordes i få exemplar men användes desto flitigare i olika reklamsammanhang för att höja prestigen på Ericssons telefoner.
ART DÉCO TELEFONAFFISCH Här visas en av LM Ericssons reklamaffischer från 1929. Den visar en ny kompakt bordstelefonmodell som Ericsson tagit fram influerad av fransk art déco. Den exlusiva art déco-stilen utvecklas från Parisutställningen 1925 och Ericsson tar 1929 fram denna förfinade telefonmodell. Grunden till den nya modellen är 1909 års plåttelefon som förfinats i både yta och form. Den kromade, lite slappa och utdragna luren ger en känsla av mondänt överklassliv. Ericssons direktör Karl Fredric Wincrantz förknippas med denna apparat som går under beteckningen "Wz". Telefonen gjordes i få exemplar men användes desto flitigare i olika reklamsammanhang för att höja prestigen på Ericssons telefoner. I bakgrunden på affischen syns södra Kungstornet i Stockholm. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Ericsson 1925 och var ett av Stockholms första höghus.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Hörnfastigheten p å Kungsgatan 22-Torggatan 7 sedd från torget. Byggnaden uppfördes 1769 och ersatte ett tidigare trähus som förstörts i den stora stadsbranden den 18 maj 1767. Byggherre var handlaren och rådmannen Peter Hierton från Eftra och hans hustru Barbara Gammal. Hennes föräldrar ägde ett tobaksspinneri i Varberg. Ritningarna utfördes av Sven Kellander, kommendant på Varbergs fästning, senare adlad Mannerskantz. Byggmästare var tysken Friedrich August König (senare Rex), som även byggde kyrkan tvärs över gatan. I rummet i hörnet mot torget finns ett stucktak från 1769 bevarat med allegoriska framställningar av de fyra stånden och initialerna B.G. och P.H. för byggherreparet och F.A.K. för byggmästaren. Mellan 1864-1897 ägde handlanden Adolf Lundquist huset och han lät bygga om det 1865, då det fick nuvarande klassicerande fasad. Byggnaden kallas efter honom det Lundquistska huset. I bottenvåningen ligger Carl Nilsson och Son:s järnaffär och till höger i bild försäljs lampor och glas. En man korsar gatan bärande en apparat med slang.
Personalstyrkan på Alingsås Verktygsmaskiner i kvarteret Yxan, mitt emot Alingsås Gjuteri på AB Elektro-Apparats tomt. Stående från vänster: Höglund. Helge Bäckman. Hansson. Axel Larsson, (senare ägare till Larssons Masinfabrik). Nils Lantz. xxxx. Myrén. Arne Guustavsson. Hilding Jansson. xxxx. Pettersson, (hade Café City). Hallgren, ingenjör. Ferkenhov, tekniker. xxxx. Hugo Olsson, (senare verkmästare på Tekaverken/ASSA Stenman). Erik W Pettersson, (ordförande Metalls avdelning 206). Sittande från vänster: Kalle Pil. Alf Åkerberg. Lantz, (far till Nils Lantz som nämns ovan). Gunnar Green. Hilding Bergman. xxxx. Olsson. Albin Larsson, (startade Larsson Maskinfabrik på Nolhaga).
Ett tjugotal metallarbetare ur Alingsås Verktygsmaskiner i kvarteret Yxan, på AB Elektro-Apparats tomt, mittemot låg Alingsås Gjuteri. Stående från vänster: Höglund. Helge Bäckman. Hansson. Axel Larsson (senare ägare till Larsson Maskinfabrik). Nils Lantz. xxxx. Myrén. Arne Gustavsson. Hilding Jansson. xxxx. Pettersson (hade Café City). Hallgren, ingenjör. Ferkenhov, tekniker. xxxx. Hugo Olsson (senare verkmästare på Teka). Erik W Pettersson, ordförande i Metalls avdelning 206. Sittande från vänster: Kalle Pil. Alf Åkerberg. Lantz, (far till Nils Lantz). Gunnar Green. Hilding Bergman. xxxx. Olsson. Albin Larsson, (startade Larssons Masinfabrik på Nolhaga).
Ett trettiotal arbetare ur AB Elektro-Apparats personalstyrka. Översta raden, stående från vänster: Sven Andersson. Olsson. John Forsmark. "ritare" Gösta Lindstrand, verkmästare. xxxx Erik Larsson. Linde, verkställande direktör. Göte Persson. Erik Brodén. Artur Andersson, rörfräsaren. Jonas Forsmark. Mitten, sittande från vänster: Aje Sandkvist. Eugen Björk. Filip Gustavsson. xxxx Tage Jonsson. Astor Fredriksson. Verner Karlsson, son till Gustav Karlsson. Gustav Karlsson, "Knabbe-Gustav". Främre raden, sittande från vänster: Artur Eriksson, "Sossen" från Torvmossen. Kalle. Olle Jacobssen. Eber Hedlund. Karl-Evert Larsson. Sven Fredriksson. Sven Smith. Inge Andersson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.